Annons

Annons

Annons

Cecilia: Hela mitt liv styrs av min kräkfobi

Hon tvättar händerna minst 20 gånger per dag, speciellt nu när vinterkräksjukan härjar. Cecilia är fullständigt livrädd för att kräkas eller se någon göra det. Under hypnosliknande terapi dök obehagliga barndomsminnen upp som kunde förklara fobin. Läs om kräkfobi och nya rön om vinterkräksjukan: jakten på vaccin och upptäckten att ingen är immun...

Efter hypnosterapi känner sig Cecilia tryggare.

Efter hypnosterapi känner sig Cecilia tryggare.

AV SUSANNA HAUFFMAN FOTO: BIRGITTA RYDBECK

Cecilia Lindecrantz är 30 år och bor utanför Stockholm med sin son Vincent. Hon har skrivit en bok som heter ”Under Hypnos”. Den handlar om hur det är att leva med kräkfobi. Att vara rädd för att kräkas själv, rädd för att se andra kräkas. Rädd för bakterier som kan smitta med magsjuka.
– Det känns som att jag haft den här rädslan i hela mitt liv, säger Cecilia. Men i tolvårsåldern började det bli så jobbigt att jag var tvungen att få hjälp. Jag fick ligga hos skolsköterskan varje dag efter lunch för att jag fick ont i magen.

Vägde bara 32 kilo

I gymnasiet ökade besvären och Cecilia fick kraftig ångest.
– Jag började missköta skolan eftersom jag inte hade kraft, varken psykisk eller fysisk, att gå till skolan på grund av min fobi. Jag bytte skola och var tvungen att åka pendeltåg, då gick det inte längre. Jag var skräckslagen för att någon skulle må illa.
Cecilia fick ta medicin mot illamåendet och lugnande medel för att klara av att vara i skolan. Hon drabbades av kramp i halsen och kunde inte svälja mat på flera månader. Det hon drack kom ut genom näsan. Hon vägde till sist 32 kilo och hade svåra bristtillstånd.
– Jag blev avfärdad med att jag hade anorexi – vilket jag absolut inte hade. Till slut tvingade min mamma dem att göra en kontraströntgen, och man upptäckte att en muskel i halsen krampade och stängde till passagen. Jag fick kramplösande medicin och på bara en dag kunde jag äta igen.
Men kräkfobin blev värre. Cecilia gick igenom tre kbt-behandlingar, som tyvärr inte hade någon positiv effekt.
– Terapeuten gick för fort fram, jag skulle utsättas för olika risksituationer och gå på offentliga toaletter utan att tvätta händerna. Och utsätta mig för framkallad kräkning. En del kanske kan bli hjälpta av denna exponeringsterapi, men jag fick bara ännu mer ångest.
Cecilia har en son som är sju år. Visst oroade hon sig för att må illa under graviditeten, men det gick bra. Hon mådde lite illa under tre veckor, men behövde aldrig kräkas.
Förlossningen styrde hon själv med järnhand, allt gick ut på att hon inte skulle riskera att kräkas. Hon ville inte ha lustgas eller andra läkemedel som man kan må illa av.
– Hellre hade jag hur ont som helst.

Mycket handsprit

Sedan började dagis, och självklart drabbades sonen av kräksjukan.
– När han var två år råkade han ut för magsjuka fem gånger under sex månader. Jag har klarat det, med hjälp av sonens pappa och min mamma. Jag har flyttat hem till henne när han varit magsjuk för att hon skulle kunna hjälpa mig.
Cecilia har bett sin psykolog om råd hur hon ska hantera sin kräkfobi för att inte hennes son ska påverkas negativt.
– Jag vill ju inte föra över det på honom. Med psykologens hjälp har jag också bearbetat mitt dåliga samvete för att jag inte kan vara nära min son när han kräks.
Cecilia arbetar som producent inom musikbranschen.
– Det är anpassat till min fobi. Jag jobbar mestadels hemifrån. Jag har valt det för att det sparar kraft och ork att göra saker tillsammans med min son och mina vänner.
– Det går åt väldigt mycket handsprit, säger Cecilia. Och jag tvättar händerna säkert 20 gånger om dagen. Speciellt under månaderna när vinterkräksjukan härjar.
Cecilia har bara kräkts några få gånger i sitt liv.
– Det här var ju inte så farligt, har jag tänkt då. Men efter bara någon vecka är ångesten tillbaka igen. Det är mycket märkligt.
– Jag undviker helst att åka kommunalt. Då är jag konkret rädd för luftburen smitta, att ta i något där det finns bakterier, eller att någon ska kräkas i min närhet. Jag är också rädd för att se spyor på gator och gångbanor.
– Jag undviker viss mat när jag någon gång åker utomlands, men även på restaurang här hemma. Och det är jättetråkigt. Jag hade gärna velat äta en härlig skalddjursbuffé.

Fick bekräftelse

Cecilia har klarat av att åka utomlands, men flygresorna har varit en prövning.
– När andra sitter och ber till Gud att planet inte ska störta, ber jag att ingen ska kräkas. Tyvärr har det hänt, och jag blev så chockad att jag rusade upp och gömde mig hos flygvärdinnorna bakom skynket.
Cecilia undviker också alkohol.
– Mestadels på grund av min fobi, jag vågar inte riskera att bli illamående. Men också på grund av mina svåra upplevelser under barndomen, där alkohol var inblandat.
Som en sista utväg började Cecilia en behandling med hypnosterapi, hos Järvapsykiatrin utanför Stockholm. Hypnosen avslöjade förhållanden under hennes barndom, som kan ha varit orsaken till hennes ångest.
– Det var inte alls fråga om hypnos enligt den bild många har. Det var samtalsterapi under väldigt djup avslappning och meditation. Där kom det fram minnen av otäcka händelser som jag tror är orsaken till min fobi. Vi pratade mycket om vad som hänt, och jag drömde mycket om händelserna under en period. Jag pratade med min mamma, och fick bekräftelse.
En person i Cecilias närhet under uppväxten var psykiskt sjuk och alkoholiserad, han spydde ofta och gjorde sig skyldig till misshandel.
Hypnosbehandlingen har inte tagit bort Cecilias kräkfobi.
– Men den har gjort att jag i dag accepterar mig själv, att jag inte skäms. Och då mår jag bättre. Jag känner mig trygg, jag behöver inte hålla det här inom mig. Jag kan åka kommunalt och jag kan resa. Jag kan sköta mitt jobb och kan ha ett fungerande socialt liv.

Hypnos kan öppna stängda dörrar

Kräkfobi – emetofobi – är inte ovanligt. Men det är ofta svårt för den drabbade att få bra hjälp. Hypnosterapi i kombination med kbt har visat goda resultat.

Björn Enqvist är legitimerad psykoterapeut och arbetar med en kombination av kognitiv beteendeterapi (kbt) och hypnosmetodik. Han har behandlat många patienter med just kräkfobi, ofta med mycket bra resultat.
– De flesta har kunnat normalisera eller åtminstone bättre hantera sin vardag med hjälp av metoder för att bemästra tankar, inre bilder och beteenden, säger han.

Släppa kontrollen

Kräkfobi är vanligare än många tror. Trots det är den okänd av många läkare och terapeuter. Och det händer tyvärr ofta att fobin inte tas på allvar.
– En vanlig attityd från både närstående och sjukvården är att den drabbade är besvärlig och pjåskig, och med lite god vilja skulle kunna skärpa sig. Men de som lider av fobin vet hur svårt det är att bemästra skräcken för att må illa eller kräkas, säger Björn Enqvist.
Märkligt nog är de som drabbas snarare friskare än genomsnittet och kräks mycket sällan. Det kan vara 15–30 år sedan senaste tillfället. Ändå handlar livet om att undvika smitta och andra risker förknippade med illamående. Den som drabbas vet att det inte är rationellt. Men det är inte rationella delar av hjärnan som styr, säger Björn Enqvist.
Kbt, kognitiv beteendeterapi, är en bra modell för att återerövra ett normalt liv, säger Björn Enqvist. Hypnos kan öppna dörrar som är stängda och i kombination med kbt vara till hjälp för att behandla kontrollbehovet. Att öva förmågan att släppa på kontrollen, och att i stället tillåta oroande tankar. Att vänja sig vid att vara avslappad, att inte vara på sin vakt .
Men han vill varna för kbt som innefattar så kallad exponeringsbehandling, med framkallad kräkning. Många patienter berättar att de försämrats av detta.
Kan man bli helt botad från kräkfobi?
– Jag har några patienter som har blivit helt fria från rädslan, men de är få. Men många har fått mindre ångest och mycket bättre livskvalitet. Känner en stor befrielse.

Så yttrar sig fobin
•Känslig mage, direkt koppling mellan tanken ”jag är smittad” och reaktioner i mage-tarm. Kallsvett, yrsel, svimningskänsla, känslan av annalkande kräkning med mera.
•Undvikande av allmänna kommunikationer med risk för smitta och/eller åksjuka.
•Ofta överdriven noggrannhet med hygienen så att minsta risk för dålig mat undviks.
•Mediciner och undersökningar som kan ge illamående undviks.
•Känslor av skam inför att må illa när att andra ser på, strategier som syftar till att ha reträttplaner klara (ytterplats på bio, teater, sitta nära utgången och så vidare).
•Vissa är mest rädda för känslan av illamående strax innan man kräks, för en del är det mest obehagligt att se andra kräkas medan andra lider mest då de själva kräks.

Mer information
*SME, Svensk mötesplats för emetofober.
*SFKBT, Svenska föreningen för kognitiva och beteedeinriktade terapier.

Den som blivit sjuk kan sprida smittan vidare i två dygn, ibland ännu längre.

Den som blivit sjuk kan sprida smittan vidare i två dygn, ibland ännu längre.

Vi drömmer om ett vaccin mot vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka är en mycket smittsam sjukdom och är tuff för den som drabbas. Svenska forskare försöker hitta ett vaccin mot det envisa viruset.

Önskedrömmen för alla småbarnsföräldrar – och för alla med kräkfobi – vore ett vaccin mot den förhatliga vinterkräksjukan.
– Det brukar bli ett större utbrott vartannat år, berättar Stefan Nord, forskare i virologi vid Umeå universitet.
Han har de senaste åren arbetat med att försöka ta fram ett vaccin mot viruset som orsakar vinterkräksjukan. Det är inte lätt, forskare världen över har försökt i många år utan att lyckas. Man behöver odla viruset, men det har hittills stött på stora problem, förklarar Stefan Nord.

Ett listigt virus

Steafn Nord försöker ta fram vaccin mot calici-virus.

Steafn Nord försöker ta fram vaccin mot calici-virus.

Stefan och andra forskare letar alternativa lösningar.
– Vår förhoppning är att våra resultat en dag kan leda fram till ett vaccin och kanske en tablett man kan ta för att slippa smittas av detta virus. Ett vaccin i form av en nässprej kan vara ute på marknaden inom fem års tid, men i dagsläget verkar näsvaccinet bara vara effektivt mot en specifik gren av viruset.
Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus, med undergrupperna norovirus och sapovirus. De är lika varandra, men sapoviruset brukar oftare drabba barn, medan noroviruset drabbar alla åldrar. Noro brukar ge mer kräkningar, sapo ofta mer diarré. En del har bara kräkningar, andra bara diarré. Vissa kan ha smittan med mycket lindriga symtom.
– Calici är ett listigt virus, berättar Stefan Nord. Det överlever under svåra förhållanden och på de allra flesta ytor i upp till två veckors tid. Virus kan fastna på ”tagställen”, det vill säga handtag, ledstänger, väggar, kranar och stolskarmar.
Och det behövs bara 50–100 mikroskopiska viruspartiklar för att smitta en människa. I en enda droppe från en kräkning finns tusentals smittsamma partiklar.
Tråkigt nog kan man inte bli immun. Viruset förändrar sig, och man kan alltså drabbas av kräksjukan på nytt, några veckor eller månader efter en sjukdomsperiod.
Tidigare har man sagt att 20 procent av befolkningen har en speciell genvariant som innebär att de inte kan smittas av vinterkräksjukan. Men det är en sanning med modifikation, berättar Stefan Nord.
– För några år sedan hittades en muterad variant av viruset som även drabbar immuna. Noroviruset har många typer, i likhet med förkylningsvirus. Det har visat sig att det kanske bara är den vanligaste typen man klarar sig undan om man har den speciella ”skyddande” genvarianten.

Minskar illamående

Svenska forskare i Linköping och Göteborg testar sedan en tid en medicin som ska lindra symtomen om man drabbas av vinterkräksjukan.
Medlet, Ondasetron, finns redan och används mot illamående efter operation eller under cancerbehandling. I USA och Kanada används medlet mot magsjuka oavsett typ, och ges framför allt till barn. Biverkningarna är lindiga, huvudvärk är den vanligaste.
Medicinen, som verkar på en halvtimme och minskar illamående, ska få stopp på kräkningarna. Då minskas risken för uttorkning, man blir frisk snabbare och smittspridningen minskar. Ondansetron verkar genom att lugna ner vagusnerven, som skickar signaler till hjärnans kräkcentrum.

Smittsam sjukdom
•Typiskt är snabbt insjuknande, illamående och kräkningar, ofta häftiga kaskadkräkningar. Diarré, buksmärtor, muskelvärk, huvudvärk och feber är andra symtom.
•Inkubationstid är ett till två dygn och symtomen varar normalt ett till tre dygn. Småbarn, äldre och personer med kroniska eller andra allvarliga sjukdomar kan dock vara sjuka längre.
•Den som blivit sjuk kan sprida smittan vidare i två dygn, ibland ännu längre.
•För att undvika vinterkräksjukan är det tvål och vatten som gäller. Handsprit hjälper tyvärr inte mot just det här viruset, eftersom det har ett proteinhölje som ingen sprit biter på! Desinfektion av toaletter med mera bör göras med klorin och andra klorbaserade rengöringsmedel.
•Viruset sprids också via mat. Undvik att äta av bufféer där många händer kommer i kontakt med maten. Vanligaste smittvägen för norovirus är grönsallad!

Om du blir sjuk
Försök dricka så mycket du kan, ofta och lite i taget. Även om det i början kommer upp igen! Det är extra viktigt för små barn. Den som kräks intensivt kan behöva vätskeersättning. Ring sjukvårdsupplysningen om du är orolig. Tecken på att man är uttorkad är att man blir yr i huvudet och blodtrycket faller.
Tvätta händerna ordentligt och ofta, använd var sin personliga handduk. Om ni har flera toaletter – avskilj en toalett enbart till den som är sjuk.

Mat och dryck efter kräksjuka
•Börja med vatten, gärna mineralvatten, klunkvis i början.
•Te utan mjölk med lite socker.
•Nyponsoppa med skorpa eller vitt mjukt bröd .
•Blåbär i alla former.
•Morotspuré.
•Rivet äpple.
•Kokt fisk och kokta grönsaker, inget grillat eller stekt i början.
•Undvik mjölkprodukter i några dagar.

LÄS OCKSÅ

(0)
(0)



Annons


Annons
Senaste från allas