Annons
Annons


Charlotta drabbades av cancer – hyllar fantastisk sjukvård i öppet brev

Charlotta drabbades av cancer och var rädd att vården inte skulle fungera och att hon inte skulle få det stöd hon behövde. Men hon hade helt fel.

brevet

I en tid av besparingar och indragningar så hörs hemska historier om en bristfällig vård runt om i vårt land. Svaga och trötta har fått stå tillbaka när de inte orkar tjata mer om en kostsam behandling/undersökning.

Annons

Jag har hört cancersjuka som blir hänvisade till sin vårdcentral istället för onkologen. Operationer som skjuts fram med livet som insats, röntgenundersökningar som inte ges, trots både symptom och oro för recidiv.
Stressade läkarer glömmer att fylla i journalen korrekt eller skicka remiss.

Besked som ges per telefon för att spara tid. Korridorsbäddningar och för tidig hemgång. Otrevligt bemötande och bortglömda återbesöksremisser.
Listan kan göras lång.
Det känns tråkigt att det händer.

I slutna grupper har jag tagit del av många historier och öden. Jag blir förvånad hur illa det är många gånger. Tänk om det kunde satsas mera på en fungerande vård. För nån gång kommer vi alla behöva den.

Med detta sagt så skulle jag vilja lyfta det fina som jag mött på NUS, Norrlands Universitetssjukhus, sedan jag blev sjuk i cancer. Knölen upptäckte jag den åttonde december och den 20:e låg jag på operationsbordet.

Min bröstsköterska Maria tog hand om mig och alla mina tankar, funderingar och ångestattacker. Under jullovet öppnade hon upp den stängda kirurgavdelningen för min skull. Hennes privata mobilnummer fick jag och det var bara att ringa vad det än gällde.
Jag fick min onkolog. Nisse. Jag träffar honom var tredje månad, för att jag vill och känner mig trygg, med täta besök. Han bryr sig om mig och har både missat sin lunchrast och några timmar utanför arbetstid bara för att svara på mina frågor och få mig att känna mig trygg.

Jag har en kirurg, Frans, som trots späckat schema, tar sig tid att fråga ”hur mår du”? Och han tar sig tid att lyssna på svaret. Och säger att jag får ringa honom om det är några frågor eller funderingar som kommer senare.
Min andre kirurg, Magnus, lyssnar och prioriterar in besök bara för att jag är orolig. Han ser till att jag får alla undersökningar jag behöver och viftar inte bort min oro trots att han har förklaringar.
Sedan har jag sköterskorna på onkologen med Kristina i spetsen. Kristina som stannade kvar 40 minuter efter arbetstid bara för att vara med mig tills jourläkaren tog över då jag hade ont i ryggen och var livrädd.

Jag har min lymfterapeut Åsa som alltid skapar tid för mig trots att jag ringer samma dag. Sköterskorna på Cancercentrum som smugglade in chokladkakor till mig från deras fikarum då jag var isolerad och godissugen. Receptionisterna som frågar hur det är med Gösta, min yngste. Som ser om jag färgat håret.

Min dietist Doris och min diabetessjuksköterska Elisabeth, som jag kan stövla in och gråta hos eller berätta något glatt, när jag vill trots att jag inte har någon bokad tid. Alla på terapin på patienthotellet. Dit går jag alltid och fördriver tiden innan tåget går hemåt.

Jag har Mirjam, min kurator, som guidat mig genom mörka labyrinter och som känner mig utan och innan.

Jag vill hylla alla fina jag mött i Umeå.
Ni har, trots stressig arbetssituation, alltid fått mig att känna mig sedd och hörd.
Tack!
Ni är fantastiska.
Glöm aldrig det.

Av Charlotta Lindgren

LÄS OCKSÅ

(566)
(0)

Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…