Annons
Annons

Annons

Ella led av perfektionism: En enkel fråga vände upp och ner på allt!

Alltid ha ett skinande rent hem. Laga fina middagar. Aldrig tänka på sig själv. Tillvaron kretsade runt att skapa en perfekt fasad inför andra. En dag ramlade Ella ihop på jobbet och kunde inte resa sig. Men inte förrän hon fick en fråga som hon inte visste svaret på började hon ifrågasätta hur hon levde...

Varje gång Ella kände av stressen viftade hon bort varningssignalerna.

Varje gång Ella kände av stressen viftade hon bort varningssignalerna.

Ellas förra liv slutade med ambulans och en kropp som inte lydde

Jag har fått nog av ytliga fasader och orimliga krav

Ella har alltid haft stora krav på sig själv. Både på jobbet och hemma. Hon sade ja tack till allt; sa aldrig nej. Karusellen snurrade allt fortare och en dag tog det stopp.

AV NIKLAS KÄMPARGÅRD FOTO: NIKLAS KÄMPARGÅRD, PRIVATA

Ella Ekenberg var framgångsrik på jobbet, bakade bullar åt barnen och lagade ordentliga trerättersmiddagar så fort vännerna kom på besök. Hon drev ett populärt företag, var fritidspolitiker, klassmamma och gud vet vad. Dessutom var hemmet alltid skinande rent.
Men en dag rasade allt och Ella förmådde inte resa sig från golvet.
Ända sedan Ella flyttade hemifrån har hon strävat efter att vara framgångsrik rakt igenom. Så här i efterhand ser hon tydligt att hon redan som barn utvecklade ett karakteristiskt ”storasyster-syndrom”. Hon skulle vara bäst på allt och gjorde dessutom vardagssysslor som ingen egentligen krävde att hon skulle göra.
– Jag hade stora krav på mig själv och kunde egentligen aldrig riktigt slappna av, trots att ingen i min familj någonsin uttalade några krav. Jag skulle vara bäst i skolan, på fritiden och dessutom ta hand om mina småsyskon hemma, berättar Ella.

Tjäna egna pengar

Redan i högstadiet började hon jobba extra. Hennes familj hade inga pengar i överflöd, mamman var sjukskriven och pappan jobbade mer än heltid för att få ekonomin att gå ihop. Skulle hon ha möjlighet att köpa kläder och skor, sådant som klasskompisarna redan hade, så fick hon helt enkelt tjäna ihop pengarna på egen hand.
– Jag minns att jag plockade jordgubbar under en hel sommar för att ha råd att skaffa ett par märkesjeans. Jag hade tjatat på både mamma och pappa, men de hade inte råd med så dyra kläder. Gissa om jag var lycklig nära jag hade tjänat ihop tillräckligt och kunde köpa byxorna!
Så där höll det på, år efter år. Så fort hon gick ut gymnasiet flyttade hon till Stockholm.
Hon provade ströjobb och blev framgångsrik i allt hon gjorde. Alltid samma strävan efter den perfekta lösningen.
Hon gifte sig, skaffade barn och drog igång ett framgångsrikt konceptföretag inom design och inredning. Dessutom engagerade hon sig politiskt och sa ”ja tack” till allt grannar, vänner, kollegor och leverantörer bad henne att göra. Hon var strålande i allt. Utom att kunna säga nej. Livet gick allt fortare och tempot blev alltmer intensivt.

Föll ihop på arbetet

Visst hände det att hon fick både hjärtklappning och ångest, men hon viftade hon bort varningssignalerna och jobbade på som om ingenting hade hänt. Hon kände ansvar för familjen, för företaget och för sina anställda, sina politikerkollegor och vänner.
Om inte Ella drog in några pengar i företaget, vem skulle då betala lönerna?
År 2010 ramlade Ella ihop på arbetet och kunde inte resa sig igen.
Hon åkte ambulans till sjukhuset och låg sängbunden i två veckor. Kroppen lydde inte och hur mycket hon än kämpade så fungerade inte kopplingen mellan tanke och handling.
Trots krisläget kunde hon inte sluta tänka på vad hon skulle göra så fort hon återigen stod på benen. Egentligen var det först när hon träffade en psykolog som ifrågasättandet tog fart på allvar.
– Han frågade om jag var lycklig. Klart som tusan att jag var lycklig. Eller var jag det?
Inte en dag hade Ella tänkt på sig själv. Hon jobbade när hon var sjuk, tog med sina sjuka barn till butiken. Ordnade middagar, städade och fejade för att huset skulle vara skinande rent. Men till vilken nytta? Hon började ifrågasätta sitt eget liv. Ville ha ett jämställt förhållande. Började irritera sig över yta och orimliga fasader.
– I mitt förra liv handlade allt om att glänsa inför sina vänner. Bjuda på den bästa maten, ha ett välstädat hem och en exklusivare bil än grannen. Jag hade fått nog.

Sänkt kraven

Bara några månader senare separerade Ella från sin dåvarande man. Skilsmässan gick igenom 2011. Företaget avvecklades och Ella bestämde sig för att ta det lugnt. Minska stressen och sluta att ständigt gå omkring med dåligt samvete.
– Fortfarande besväras jag av dåligt samvete om jag inte utför någon produktiv handling. Det blir bättre och bättre och jag är medveten om att jag lätt tar på mig för mycket som faktiskt gör att jag mår dåligt. Därför är det så fantastiskt att ha börjat ett nytt jobb där chefen ber mig att sänka tempot.
Ella har lärt sig att hantera stressen och lyckats hitta strategier för att andas ut och sänka krav, förväntningar och resultat.
– Jag har lärt mig att inte ta på mig lika mycket som förut. Dessutom har jag träffat Henrik, en fantastisk partner som stöttar mig i vått och torrt. Han drar i bromsen när det går för fort och skämmer då och då bort mig med klassiska avbrott i vardagen. Familjeresor, en promenad kring sjön eller bara en lat dag i soffan, säger Ella.

Terapin på internet kan hjälpa

Kraven på att lyckas har ökat alltmer i samhället. Det är lättare att få beröm för något man gör bra än att få uppskattning för den man är. Det skapar ångest hos många.

Att perfektionism kan vara bra är egentligen ingen nyhet. Många idrottsutövare styrs av en vilja att prestera på topp och formar en slags perfektionism kring strävan att nå en pallplats.
Men att ständigt jaga framgång genom prestationer kan naturligtvis ha sina risker.
– Det kan bli problematiskt om man börjar utvärdera sitt eget värde utifrån prestationer. Alla misslyckas vi ibland och då kan det bli negativt om man dömer sig själv enbart utifrån prestationer och missar andra aspekter av vem man är, säger Stina Roos.

Alternativ behandling

I sitt examensarbete vid psykologprogrammet vid Linköpings universitet jobbar hon med en studie kring internetbaserad (man behöver inte träffa terapeuten utan kan sköta kontakten via internet) KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi) av människor som hämmas av sin perfektionism. Studiens syfte är att undersöka om KBT-behandling via internet kan sänka perfektionism, symtom på depression och ångest och samtidigt höja livskvalitén.
– Vi hoppas att internetbehandlingen kan bli ett effektivt alternativ till klassisk behandling där man träffar terapeuten på plats också inom området för perfektionism. Många människor bor långt från en psykologmottagning – om det ens finns någon – och det kan dessutom vara förknippat med skam att faktiskt söka hjälp. Dessutom är det långa vårdköer. Då hoppas vi att den internetbaserade terapin ska vara lika framgångsrik som när man träffar terapeuten öga mot öga, berättar Malin Skoglund, psykologprogrammet, Linköpings universitet.

Kraven ökar

Att perfektionismen är utbredd i alla samhällsklasser är dagens verklighet. Fortfarande saknas studier kring hur samhällsideal och karriärmöjligheter påverkar oss som människor. Ändå vet vi att kraven ökar inom både hälsa, utseende, relationer och också på arbetet.
Men varifrån kommer strävan att alltid lyckas?
– Det är vanligt att människor som är fokuserade och effektiva på arbetet uppmuntras av chefer och kollegor. Det fungerar på samma sätt som att barn och ungdomar lätt får beröm när de lyckas på ett prov, men sällan får uppskattning för att man bara är den man är, säger Malin Skoglund.
Det som inledningsvis brukar vara positivt, att framgång föder framgång, kan alltså resultera i en hets att ständigt ligga på topp. Att vara effektiv, noggrann och duktig är i sig positiva egenskaper som i rätt dos får oss att bli effektiva i vardagen. Först när kraven, andras eller egna, blir oövervinnerliga är perfektionismen negativ.
En intressant aspekt är att fundera kring om det är belöningen eller bestraffningen som lockar med att prestera på topp. Belöningen i att få omgivningens beröm, chefens uppmuntrande ord eller skammen i att inte kunna leva upp till kundens/chefens/partnerns förväntningar.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Den internetbaserade KBT-studien om perfektionism utförs under ledning av professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet. För mer information om behandlingsstudier www.studie.nu.
Stina Roos, Malin Skoglund och Elisabeth Thelander läser sista terminen vid psykologprogrammet vid Linköpings universitet och arbetar med Devin-projektet inom ramen för sina examensarbeten. Devin är en internetbaserad KBT-behandling för perfektionism.
Mer om perfektionism. Läs gärna boken ”När perfekt inte duger” av Martin M Antony och Richard P Swinson, Natur & Kultur 2014.

 

Varningssignaler

Vi kan alltid hjälpa varandra att uppmärksamma om det läggs för mycket kraft på att fokusera på prestationer och att nå sina höga krav. Man kanske märker att personen alltid prioriterar bort att göra sådant som hen vanligtvis tycker om. Man kan också märka att människor i ens omgivning alltid är väldigt hårda mot sig själva och/eller självkritiska när saker inte alltid blir som man tänkt sig.
Men att sänka kraven?
– Krav i sig är inte negativt så länge det finns rimliga förutsättningar. Visst kan vi behöva sänka kraven på varandra i vissa fall, men framför allt behöver vi visa förståelse och acceptans inför varandras misslyckanden. Visa förståelse för varandra och uppmuntra personen att försöka på nytt. Det är heller inte fel att påminna om att vi är fina människor oavsett hur vi presterar, säger Elisabeth Thelander, psykologprogrammet, Linköpings universitet.

LÄS OCKSÅ

(24)
(0)

Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…