Annons
Annons

Annons

Victoria: Folk filmade mig istället för att ringa ambulans!

Det var en fruktansvärd smäll. Victoria får flera frakturer, skador i hjärnan och förlorar medvetandet. Folk samlas runt den illa skadade flickan. Men i stället för att ringa efter ambulans börjar de fotografera henne

Att stå och fotgografera en skadad person är ett nytt övergrepp, säger Victoria.

Att stå och fotografera en skadad person är ett nytt övergrepp, säger Victoria.

Victoria fick ingen hjälp när hon låg medvetslös på gatan

AV SUSANNE STAMMING
FOTO: SUSANNE STAMMING OCH SHUTTERSTOCK

För ett kort ögonblick var Victoria Renebom säker på att hon skulle dö. Bilen rusade mot henne och det fanns inte en chans att komma undan. Men i dag sitter hon som genom ett mirakel på ett kafé mitt inne i Borås och tittar ut mot ån Viskan och stadsparken som breder ut sig på andra sidan.
Ingen av hennes läkare hade trott att det skulle vara möjligt, men hon är glad att kunna bevisa att de hade fel. Hon inte bara överlevde utan har nu också påbörjat ett nytt liv full av stridsvilja.
– Jag har nog alltid trivts bäst när jag blivit utmanad och det blev jag ju verkligen när olyckan hände, säger Victoria, 23.
Hon flyttade till Borås när en av hennes närmaste vänner blev ihop med en kille som kom därifrån.
– Vi hade alltid följts åt och jag tänkte, varför inte!

Fredagen den 13:e

Victoria började sedan studera till joursköterska, som varit hennes drömyrke i många år. Men några missade tentor gjorde att hon också var tvungen att jobba vid sidan om för att få ekonomin att gå ihop.
– Jag jobbade i Göteborg, bodde i Borås och studerade i Jönköping. Inte klokt egentligen.

Vicotria och hennes mamma Ingalill.

Victoria och hennes mamma Ingalill.

Det var en tuff tid, men strax före olyckan hade hon vilat upp sig hos en kompis i Hedemora.
– Jag hade åkt därifrån tidigt på morgonen och kom till Borås vid 15-tiden.
Det var fredagen den 13:e december 2013 och kompisen Hannes ringde direkt när hon kommit hem. Hon bestämde sig för att gå hem till honom.
– Han bodde nära mig och vi hade inte setts på ett tag. Att det var fredagen den 13:e tänkte jag faktiskt inte på just då, berättar Victoria.
Hon gick ut genom porten, följde ån Viskan och passerade förbi Ica Maxi, där hon ofta handlade. Det var inte mycket folk utanför just då. Hon stannade upp för att ringa sin mamma Ingalill Axelsson, som bor i Norberg i Västmanland, för att berätta att hon kommit fram till Borås och att allt var bra.
– Vi hörs varje dag, säger Ingalill, 60.
När Victoria avslutat samtalet ser hon hur en svart Volvo kommer nerför en ganska brant backe snett bakom henne.
– Det jag genast tänker är att den ser ut att köra alldeles för fort. Sedan hinner jag inte röra mig, trots att jag ser att den är på väg rakt på mig.
Bilen sladdar in på gångbanan, träffar henne och hon flyger upp i luften.
– Hej då livet, är det sista jag tänker.

Inte mycket hopp

Klockan är 16.30. Victoria ligger medvetslös med krossat bäcken och brutet lårben, hon har skador i hjärnan. Men trots att folk snabbt samlas runtomkring henne mitt inne i centrala Borås så ringer ingen efter ambulans, ingen hjälper henne, ingen larmar. När föraren själv lyckas ta sig ur bilen ringer han SOS, ingen hjälper honom heller. I stället filmas och fotograferas det med mobiler under tiden som Victoria kämpar för sitt liv på den kalla asfalten.
– Jag såg det ju inte själv, men har läst det i anteckningarna och förhören hos polisen. Det är fruktansvärt. Jag kan inte förstå det.
Hennes mamma skakar på huvudet.
– Det är oförsvarligt. Hemskt att det inte finns mer omtanke. Hur kul är det att veta att dessa bilder och filmer kan läggas upp var som helst på nätet. Det är ju ett övergrepp.
Själv satt hon helt ovetande många mil bort. Hon hade ju precis pratat med Victoria och allt var ju bra. Men som tur var blev Hannes orolig när Victoria inte dök upp.
– Jag hade ingen legitimation på mig och när jag kom till sjukhuset fick jag transporteras med ambulanshelikopter till Göteborg eftersom jag var i sådant kritiskt tillstånd, sedan sövdes jag ner för att minska hjärnsvullnaden.
Under tiden rapporterades det om olyckan i medierna och Hannes som såg artikeln samtidigt som sirenerna från en ambulans hördes i området insåg redan då att det kunde vara Victoria.
Han tog kontakt med Ingalill och hon ringde sjukhuset.
– Jag beskrev Victoria och då fick jag veta vad som hänt, berättar Ingalill som satte sig på tåget för en sex timmars resa ner till Göteborg.
– När jag kom dit låg hon på operationsbordet och läkarna gav mig inte mycket hopp. Om hon skulle vakna igen var det ganska säkert att hennes hjärna skulle ha svåra skador.

Nedsövd i veckor

Ingalill satt ensam tills Victorias kompis kom dit.
– Det var en chock att gå in i rummet och se henne med alla slangar som stack fram. Men hon såg egentligen bara ut som om hon sov och det enda som syntes var ett blåmärke på kinden, och jag kände direkt på mig att hon skulle klara det här, vad än läkarna sa, förklarar Ingalill.

Victoria fick tillbringa lång tid på sjukhus.

Victoria fick tillbringa lång tid på sjukhus.

– Jag bara hade den känslan. Hon har gått igenom mycket i livet och är tuff.
Victoria föddes med Turners syndrom som bland annat leder till kortväxthet.
– Hon har aldrig låtit det hindra henne, säger mamma Ingalill.
Hon stannade vid sin dotters sida under hela tiden på Sahlgrenska. Tills Victoria den 22 december flyttades över till Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.
– Hon var fortfarande nedsövd fram till mitten av januari så det blev att fira jul på intensivvårdsavdelningen och nyår på rehab, säger Ingalill.
Till slut väcktes Victoria stegvis upp och var då halvsidesförlamad och till att börja med utan tal.
– Jag var ganska intensiv och protesterade mycket. En gång gav jag läkaren en rak vänster, men han bara skrattade, ler Victoria.
Men hon var också ledsen och det var inte förrän hon fick komma hem som hon fick tillbaka den riktiga gnistan.
– Jag blev utskriven i mars och läkarna är mycket förvånade över hur fort det gått sedan dess och framför allt att det blivit så bra. Jag går fortfarande illa, men det mesta andra är som förr, säger Victoria.
Till en början var det riktigt obehagligt att se bilar och vara ute i trafiken även om det har blivit bättre. Minnesbilderna av skräcken den där olyckliga fredagen sitter kvar.
– Jag är mycket mer uppmärksam på vad som händer runt mig och sedan hoppas jag att folk inser att om man får hjälp i tid då kan det rädda liv. Stå inte och fotografera när någon är skadad. Det är som att bli dubbelt utsatt. Tänk om det var någon du älskade som låg där.

filma-olyckor

Människor dör framför kameran

Poliser och ambulanspersonal säger samma sak. Det har blivit vanligare att folk fotograferar eller filmar vid olyckor, sjukdomsfall och andra katastrofer i stället för att hjälpa till.

Det finns tillfällen då någon håller på att dö, men folk fortsätter filma ändå. Folk som fotograferar när de blivit tillfrågade av ambulanssjukvårdare om att hjälpa till.
– Det händer varje vecka, säger polisinspektör Fredrik Arvidsson. Tragiskt! Och man blir både förbannad och frustrerad. Jag hoppas att det ändras och att fler sätter sig in i hur man själv skulle känna om man låg där.
Fredrik har även vid ett flertal tillfällen varit med om eller haft kollegor som varit med om att olyckor förvärrats av att folk måste fotografera och filma.
– Det sker nya olyckor eftersom fokus ligger i mobilen och inte på vem som står på vägen eller på var andra bilar är.

Vill tjäna pengar

Och det är inte bara vid trafikolyckor som det förekommer.

Hopaps att det sker en förändring, säger Fredrik Andersson.

Hoppas att det sker en förändring, säger Fredrik Andersson.

– Vid alla utryckningar, skjutningar, husrannsakan, inbrott och annat får vi räkna med att vara filmade hela tiden. Det är okej för egen del, men det som skulle kunna hjälpa oss blir satt långt ner på listan.
Han liksom många andra poliser hade hellre mött en professionell fotograf som kände till reglerna och som hade någon yrkesmoral, än en allmänhet som försöker skaffa snabba pengar eller klick på nätet.
– Det värsta jag varit med om var när det var en stor olycka på E6 med en lastbil inblandad. Lastbilschauffören låg med dödsryck på marken och ambulanssjukvårdarna jobbade med att hålla honom vid liv när de bad en man i närheten att hämta en viktig väska från ambulansen. En enkel och tydlig uppgift som hade hjälpt. Men mannen fortsatte i stället att filma och satte sig sedan i bilen och körde därifrån. Helt ofattbart. Lastbilschauffören dog.
Det finns många andra berättelser som gjort att en del poliser och folk i räddningstjänst nästan tappat tron på mänskligheten.
En var när en ung flicka fastnat svårt skadad under ett tåg, och när räddningstjänsten kommer fram filmar en person den skadade genom tågkupén.
Han kanske inte kunde hjälpa, men vem vill bli filmad och utsatt för att bli utlagd på nätet i den situationen.
Ibland har människor till och med brutit sig igenom avstängningar för att kunna ta den där bilden. Offer för olyckor har berättat att de trott att de skulle få hjälp när bilar stannat när de legat på marken. I stället har mobilerna vänts mot deras ansikten och tysta har människor börjat fotografera och filma utan att prata eller bry sig om den utsatta och skadade personen framför dem.
– Många klick är nog vad många är ute efter. Något spännande att lägga ut på sociala medier, men också en förhoppning om att kunna sälja till tidningar.

Måste få ett slut

Det som är mest tydligt är att allmänheten blir ett hinder i stället för en hjälp. Ambulanspersonal och polis utsätts för något annat som tar uppmärksamhet än själva olyckan eller brottet. Spridda ansiktsbilder kan hindra utredningar genom att vittnesuppgifter tappar sitt värde.
– Jag vill se ett slut på detta, men jag tror inte på lagstiftning. Hoppas att folk kan ändra sig genom information. Att de kan lära sig att sätta sig själva eller någon de tycker om i den situation som  offret är. Framför allt behövs det i skolorna.

Om du ser en olycka

* Parkera så säkert så möjligt, en bit från olyckan.
* Sätt på varningsblinkers och ställ ut varningstriangel.
* Skaffa en snabb överblick över situationen. Ring 112.
* Rädda liv efter förmåga.
* Chockade människor kan irra ut i trafiken, för dem i säkerhet.
* När räddningspersonal kommit till platsen, gör vad de säger.

Inte skyldig att ingripa

Enligt svensk lag finns ingen skyldighet att ingripa vid fara för en annan människas liv, oavsett vad som inträffat.
Det har däremot diskuterats om vi behöver en lag om civilkurage eller inte. Många svenskar är för ett sådant förslag, men majoriteten av politikerna anser att en lag i frågan inte skulle ge någon påtaglig verkan.
Regeringen tillsatte en utredning för att se vilka effekter en ny lag skulle innebära. Utredningen visade på att antalet anmälningar skulle kunna minska på grund av människors känsla av att inte ha gjort tillräckligt för att hjälpa.
I Europa finns en lag om civilkurage i Norge, Danmark och Frankrike. I USA har man infört en civilkuragelag i vissa delstater men ingen har ännu blivit dömd för passivitet.
Men det viktigaste är kanske att samhället i stort tar ett ställningstagande och visar att vi inte är rädda för att säga ifrån när någon beter sig moraliskt förkastligt även om det inte är olagligt.

Åskådareffekten

Åskådareffekten är ett socialpsykologiskt fenomen som innebär att ju fler som bevittnar en olycka eller ett övergrepp, desto mindre är sannolikheten att någon kliver fram och undsätter den drabbade. Ansvaret späs ut samtidigt som de andras passivitet bekräftar känslan att man inte bör lägga sig i. Men ofta räcker det att en bryter förtrollningen för att de andra som tittar på också ska börjar agera.

LÄS OCKSÅ

(575)
(0)

Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…