Annons
Annons


Månadens reportage oktober: Vi jagade tjuvarna spritt språngande nakna

Under 2015 kommer vi att välja ut månadens bästa Allas-reportage som varit lite extra berörande och gripande, lite extra dramatiskt och spännande eller av andra anledningar varit extra bra och fängslande läsning. Det här reportaget om Eleanor och Martin Mattsson som hamnade mitt uppe i en tjuvjakt, publicerades i Allas nummer 45/46 i oktober i år.

Tack vare Eleonors och Martins rådiga ingripande kunde polisen ta fast ett par efterlysta brottslingar.

Tack vare Eleonors och Martins rådiga ingripande kunde polisen ta fast ett par efterlysta brottslingar.

Martin och Eleonor är hjältarna alla talar om

Det var inte vad tjuvarna hade förväntat sig att se. På trappen stod ett medelålders par – i bara mässingen. Martin och Eleonor fick utstå en del gliringar från de objudna gästerna. Men skrattar bäst som skrattar sist…

AV SUSANNE STAMMING FOTO: SUSANNE STAMMING OCH PRIVATA BILDER

Hemma hos Martin, 47, och Eleonor Mattsson, 40, blir det sällan långtråkigt. För det mesta räcker det med att titta ut genom fönstret så uppenbarar sig något som får hjärtat att rusa eller ögonen att poppa ut. Varför just familjen Mattsson har blivit drabbad går liksom inte riktigt att förklara.
– Det låter för otroligt för att vara sant. Jag har ingen aning om hur jag ska förklara de här senaste veckorna, suckar Eleonor.
Eleonor och Martin bor naturskönt på en kulle med utsikt över den vackra Västra Ingsjön. På samma sida ligger också en livsfarligt feldoserad kurva och på den andra en stor skog. Gården Dala har tillhört Martins släkt länge och han är uppvuxen i huset. Han kan omgivningarna och känner varenda krök på vägarna runtomkring. Vilket han haft mycket stor nytta av i år.
– Det har alltid varit många dramatiska olyckor nere på vägen, bilbränder och annat och därför blir det att man kollar ut direkt när man hör något. Jag brukar alltid springa ner och hjälpa till, berättar Martin.

Började skälla

Han är gitarrist, sjunger i två band och spelar allt från 50- och 60-talsmusik till hårdrock. Men dagtid är han kyrkvaktmästare med koll på det mesta. Av vännerna kallas han Dala, efter gården. En drömplats för en drömprins. För Eleonor bestämde sig redan när hon såg Martin första gången på fotoklubben i Hyssna:
– Honom ska jag gifta mig med och så blev det ju, säger hon och ler.
Konstigt nog hade hon, utan att veta att Martin bodde där, passerat gården en dag med en kompis och sagt: ”Där vill jag bo.”
– Märkligt eller hur.
Eleonor lyckades få hem Martin till sitt lilla hus för att be om hjälp med en trasig tv-antenn.
– Jag är höjdrädd själv, säger Eleonor och ler finurligt.
Efter tältsemester med lingonplock, solnedgångar och andra äventyr startade Martin och Eleonor en familj. Nu har de två döttrar: Matilda, 11, och Linnea, 8, samt hundarna Ozzy och Dio.
Martin turnerar med sina band och Eleonor turnerar med sina tävlande hundar. Hemma försöker de

Annons
Gilla Allas.se på Facebook
Det var Ozzys skall som väckte Eleanor och Martin den natten.

Det var Ozzys skall som väckte Eleanor och Martin den natten.

koppla av, sitta på altanen och se ut över nejden. Men lugnet vill inte alltid infinna sig som de tänkt.
Den tionde juni hade varit dagen för tjejernas skolavslutning med många aktiviteter. Eleonor somnade framför tv:n, medan Martin satt ute i paviljongen. Till slut hade alla utom labradoren Dio och welsh springer spanieln Ozzy gått och lagt sig på övervåningen.
– Hundarna sover alltid där nere.
När klockan var runt halv fem vaknade Martin och Eleonor av att Ozzy skällde.
– Det var inte alls likt honom och vi rusade upp direkt. Vi tittade ut genom sovrumsfönstret och där nere på gårdsplan stod en silvrig liten Volkswagen Polo vid gaveln på ladugården.

Dum kommentar

Först trodde Martin och Eleonor att det var jägare på eftersök för att hitta ett skadat djur, men det var något som inte stämde. De skulle aldrig köra en sådan liten bil.
– Sedan ser jag hur en person sitter kvar och väntar, medan den andra tar sig in i min bil och greppar min väska. Då förstår jag vad som håller på att hända. Mannen i den för stora luvtröjan bär bort mina grejer och börjar rycka i ladugårdsdörrarna. Han skiter uppenbarligen i att han blivit upptäckt, så vi rusar nerför trapporna, berättar Martin.
Ozzy är med på noterna och Eleonor får hålla honom tillbaka när han vill ut genom dörren.
– Vad gör du med min väska, skriker Martin utan att direkt tänka på att han och Eleonor står på farstukvisten spritt språngande nakna.
– Vi sover alltid så.
Tjuven reagerade däremot och hade tid att avlämna en gliring.
– Tyst med dig, gå in. Du ser dum ut”, sa han, berättar Eleonor.
– Som om vi brydde oss, men visst, två småknubbiga nyvakna gårdsägare hade de kanske inte räknat med, säger Martin och skrattar.

Sex polisbilar tog upp tjuvjakten.

Sex polisbilar tog upp tjuvjakten.

Efter sin moraliska kommentar slängde tjuven väskan i bilen och de började försöka backa sig ut och hamnade i detta försök nästan i hundgården.
– Jag vet inte varför, men de hade stora problem och det såg vingligt ut. Kanske var de påverkade av något. Själv letade jag efter något att slänga efter dem, men hittade bara ett mjukt skohorn som jag i och för sig slängde i rutan. Stor nytta, men man vill ju skydda sin familj, ler Martin.
Eleonor ringde SOS 112 och fick prata med polisen. Hon gav dem bilnumret och det visade sig att det var ett par flitiga brottslingar som de hade på gårdsplan. Paret hade åkt runt på en stöldturné som sträckte sig från Falkenberg i söder till Mölndal i norr och där de forcerat dörrarna på ett apotek, gjort inbrott och stulit bilar.
– Polisen var verkligen intresserad av att få stopp på dem efter allt de ställt till med och skulle komma direkt.

Hann klä på sig

Under tiden drog Martin på sig ett par kalsonger och slängde sig in i sin bil.
– De skulle inte få komma undan. Jag hade dessutom viktiga papper i den där väskan.
Eleonor, fortfarande i mässingen, följde hans jakt nerför backen med polisen i luren.
– Min man följer efter. Nu ska de fast, sa jag.
Men Martin förlorade dem ur sikte och fick leta sig fram på småvägar. Eleonor hade nu polisen i mobilen och Martin i den vanliga telefonen där hon stod i köket och spanade ut genom fönstret.
– Samtidigt visste jag att jag måste gå och lägga mig för det var mycket med skolavslutningen i min skola senare under dagen.
Hon hann ta på sig kläder innan en polisbil dök upp.
– Jag fick hjärtat i halsgropen för jag visste först inte om det var tjuvarna som återvänt. Det var faktiskt

När tjuvarna kört bilen i diket fortsatte de till fots.

När tjuvarna kört bilen i diket fortsatte de till fots.

riktigt obehagligt för då insåg jag att jag var ensam hemma med två sovande barn, utan något att försvara oss med, säger Eleonor.
Martin hade på sitt håll plötsligt hittat den lilla Polon.
– De försökte ramma en industrigrind. Helt vansinnigt och efter tre försök studsade de ner i diket och välte. Sedan gasade de på för fullt trots att alla däck var i luften, berättar Martin och skakar på huvudet.
Han bestämde sig direkt för att hålla lite avstånd till galningarna.
– Polisen kom med sex bilar efter Eleonor berättat var jag hittat dem. Det kändes underbart att de tog det på allvar, säger Martin.
Men det skulle inte bli helt enkelt att fånga in tjuvarna ändå.
– De hade sprungit upp mot maskinhallen och letat efter ett nytt fordon, brutit sig in och förstört. De var också våldsamma, bet polisen och lyssnade inte. Polisen fick inte ordning på dem förrän de använt både hund och pepparsprej.

Stal gräsklippare

Sedan kunde Martin andas ut och säga till Eleonor att gå och lägga sig igen. Det kunde behövas, för

Eleanor och Martin går på helspänna efter sommarens händelser.

Eleanor och Martin går på helspänn efter sommarens händelser.

dagen efter började telefonen ringa.
– Det var tidningar förstås, men också grannar och annat folk som undrat om den där Mattsson kört för fort eller nåt med tanke på alla polisbilar, skrattar Martin.
Han fick tillbaka sin väska, men det saknades noter, en viktig almanacka och en del andra saker.
– Väskan har jag slängt för det kändes olustigt att ha kvar den, säger Martin.
Han och Eleonor är glada att barnen sov sig igenom all dramatik, men själva är de fortfarande påverkade av händelsen.
– Vi är på helspänn hela tiden. Kan inte sluta titta ut genom fönstret. Vi står där mest hela tiden känns det som.
Mest nöjda är de med polisens insats.
– Det var exemplariskt polisarbete, bättre än jag någonsin hade förväntat mig. Synd bara att tjuvarna hann förstöra så mycket. Det var väl skador på 200000 kronor totalt bara uppe vid maskinhallen.
Vardagen har ännu inte återvänt på riktigt för familjen och en av anledningarna är att Martin blev inblandad i ännu en tjuvjakt kort efter den första.
– Jag fick ett larm precis när jag skulle åka till jobbet.
Inbrottslarmet gick till kapellet och på vägen dit möter han en bil med släp. Uppe på släpet står det en gräsklippare, nämligen kapellets åkgräsklippare.
Martin som nu var en van tjuvjägare gjorde en snabb U-sväng och ringde polisen.
– Jag förföljde dem lite snyggt och släppte förbi dem en gång. Jag tror inte de misstänkte mig, men polisen visste ju precis var de var hela tiden eftersom jag inte släppte dem ur sikte.

Kunde gått illa

Dagen efter dramat hamnade Martin på löpet.

Dagen efter dramat hamnade Martin på löpet.

En polisbil kunde till slut preja dem av vägen och med dragna vapen få ut tjuvarna ur bilen. Martin suckar.
– Det har varit en tuff sommar, 80 procent vaktmästare, 20 procent polisarbete.
Han kan inte riktigt slappna av längre och efter varje mening kastar han en blick mot fönstret. Telefonen går hela tiden – det har synts till några misstänkta figurer i området. Numera ringer grannarna Mattsson direkt. Han har ju koll.
– Men det är en ständig oro som jag inte önskar någon. De skulle ju kunna göra något värre, som att sätta eld på huset, förklarar Martin.
Eleonor nickar.
– Nu har vi haft tur med polisen som verkligen varit snabba, men så är det inte alltid. Det borde vara tillåtet att försvara sin egendom mer effektivt än vad det är i dag. Nu är man ju mest rädd att tjuven ska halka någonstans så att man blir skadeståndsskyldig.
De tittar på varandra och på Ozzy.
– Vi är glada att vi hjälpte till att få stopp på tjuvarna innan något mer hände. De kunde lätt ha kört ihjäl någon på vägen, de drack ju sprit i bilen och var vårdslösa i allmänhet.
Ett hundskall senare står Martin och Eleonor vid fönstret och spanar.

LÄS OCKSÅ

(29)
(0)

Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…