Stina Wollter ryter ifrån – efter hatiska orden mot pappa Sven Wollter
På eftermiddagen den 10 november gick skådespelaren Sven Wollter bort i sviterna av covid-19, omgiven av sin familj på Sunderby sjukhus i Luleå.
Sven berättade för Aftonbladet i slutet av oktober att han testat positivt för covid-19. Han hade smittats under en resa till Stockholm sa han då.
– Jag mår lite halvtaskigt just nu. Jag har feber och det mår jag inte bra av, sa han till Aftonbladet den 31 oktober.
Tio dagar senare förlorade han kampen mot sjukdomen, vilket hans dotter Stina Wollter meddelade på Instagram.
”Det är med gränslös sorg Sven Wollters familj härmed meddelar att han i dag, den 10 november flög rakt rakt in ljuset i sviterna av Covid och en väl använd kropp med lungor med KOL och emfysem som inte orkade rida ut denna sista prövning. Han fick ett avslut utan smärta omgiven av alla sina nära. Sven blev 86 år”, skrev hon då.
Efter den tragiska nyheten har Stina fått motta en hel del meddelanden från sina följare och även Svens trogna fans. Men tyvärr har hon även fått även andra meddelande – som har varit elaka. Detta gör att Stina nu ryter ifrån på sin Instagram-story:
”Det borde finnas något slags straff för de människor som tar sig tid att leta upp ens adress och sedan maila en för att utrycka sitt hat mot en person som just dött. Att de vräker ur sig skiten på diverse ljusskygga forum är en sak men att maila en efterlevande? Jag är van vid mycket skevt men det här var jag inte beredd på”, skriver hon.
Tackar för alla fina meddelande
Men Stina gör det klart för sina följare att trots att hon är arg – vinner alltid kärleken. Hon visar en skärmdump på ett fint meddelande en följare skrivit och hon skriver att hon ska försöka fokusera på de människor som bryr sig om henne istället för de hatiska kommentarerna.
Hon skriver också att hon är tacksam för alla blombud och fina meddelanden.
”Jag hinner och orkar inte tacka alla personligt – jag är ledsen för det men jag lovar: värmen når fram och jag är så tacksam över den. Vi är många som sörjer på olika sätt och i det gemensamma finns styrka och hopp”, skriver hon.