Annons
Annons


Potatisen är vår kolhydratfavorit!

potatisklyftor

För någon vecka sedan var det potatisens dag – och den lilla knölen är väl värd en plats i almanackan. Potatisen får nämligen i särklass högst betyg när svenskarna listar sina favoritkolhydrater. På andra plats kommer bröd med synliga korn, följt av vit pasta. Minst populärt är svartris, råris och vitt bröd.

Annons

Det visar en ny SIFO-undersökning genomförd på uppdrag av ViktVäktarna.

Kokar du potatis till middag ikväll? Du är förmodligen inte ensam. 4 av 5 (76 %) svenskar uppger potatisen som sin favoritkälla till kolhydrater. Näst populärast är bröd med synliga korn (54 %) följt av vit pasta (40 %). Längst ned på listan hamnar svartris (1 %), råris (13 %) och vitt bröd (15 %).

Det är framförallt de som är mellan 56-79 år som föredrar potatis på tallriken. 86 procent i den här åldergruppen väljer potatis framför andra kolhydratskällor, jämfört med 71 procent av dem mellan 15-34 år.

Jämför man män mot kvinnor är det tydligt att männen gillar snabba kolhydrater mer än vad kvinnorna gör. Fler män än kvinnor gillar vitt ris, vit pasta och vitt bröd medan fler kvinnor än män föredrar fullkornspasta, grovt ris, bröd med synliga korn samt linser, bönor och baljväxter. Potatis däremot, uppskattas i stort sett lika mycket av både män och kvinnor.

Topplista – svenskarnas favoritkolhydrater:

Potatis: 76 % (män 79%, kvinnor 72%)

Grovt bröd med synliga korn: 54 % (män 49%, kvinnor 59%)

Vit pasta: 40 % (män 45%, kvinnor 35%)

Vitt ris: 33 % (män 37%, kvinnor 28%)

Fullkornspasta: 25 % (män 24%, kvinnor 27%)

Linser/Bönor/Baljväxter: 22 % (män 17%, kvinnor 27%)

Vitt bröd: 15 % (män 19%, kvinnor 11%)

Råris: 13 % (män 11%, kvinnor 16%)

Svartris: 1 % (män 1%, kvinnor 2%)

Jag äter inte någon av kolhydraterna ovan: 3% (män 2%, kvinnor 5%)

Bas: 1023 respondenter. Svarspersonerna tilläts ange fler än ett svar.

 

Fakta om potatis:

Potatisen gjorde entré i Sverige i mitten av 1600-talet, men i Sydamerika har den odlats sedan 8 000 f.Kr.

Potatisen upptäcktes av västvärlden i Peru 1530 av Gonzalo Jiminez de Quesada. 1539 förde han grödan med sig hem till Spanien. Ingen vet hur potatisen kom till Sverige, men det spekuleras i att det var med hemvändande soldater från 30-åriga kriget.

Många anser att introduktionen av potatis som föda bär en stor del av ansvaret för den populationsökning som skedde i Europa, Afrika och Asien mellan 1700- och 1900-talet.

Under mitten av 1800-talet drabbades Irland av en svältkatastrof som berodde på en svamp som förgiftade potatisen. En effekt av hungernöden var en massiv emigration till Nordamerika.

Potatisakademin som har sitt säte i Alingsås bildades 2008 för att värna om potatisen. Varje år delas det ”Stora Potatispriset” ut i samband med akademins årsmöte den 29 mars.

2009 införde Potatisakademin ”Potatisens Dag” som äger rum den 26 oktober.

Potatisen innehåller kalium, fibrer, C-vitamin och vitamin B6.

LÄS OCKSÅ

(0)
(0)

Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…