Annons
Annons


The Stig-Helmer story går inte som tåget

Stig-Helmer (Lasse Åberg) leker med sina tåg. Dock behöver den nya filmen lite mer bränsle för att komma upp i X2000-fart tycker Allas redaktör Johanna Svan. Foto: Fredrik Hjerling

På juldagen har ”The Stig Helmer story” premiär och svenska folket får än en gång möta Stig-Helmer Olsson, för första gången sedan 1999. Allas redaktör Johanna Svan tycker till om filmen.

Jag är lite nörd på Sällskapsresan-filmerna, det ska sägas redan nu så att ingenting blir oklart. Jag har boxen som kom för några år sedan. Jag är dessutom den där typen av person som (fortfarande) tycker det är kul att använda repliker från filmerna lite då och då i vardagliga sammanhang (utan att vara ironisk).

Annons

Och nu är det äntligen dags att få nästa del av den filmhistoria som Lasse Åberg skapat med sina träffsäkra filmer genom åren.
Den här gången reser Stig-Helmer och ständige följeslagaren Ole inte iväg rent fysiskt. Istället gör de en resa genom Stig-Helmers barndom för att se hur han hade det när han växte upp och för att förstå varför han blev den person han blev.

Stig-Helmer har flyttat in på pensionärshem och en dag när han träffar Ole börjar de prata gamla minnen. Ole går igång på att försöka hitta Stig-Helmers första kärlek, Annika, och snart är jakten igång. Nutid blandas med minnen från två olika tidsepoker och dessutom en del märkliga drömsekvenser.

Det är en söt liten tidsresa vi får följa med på men hoppen mellan nutid och dåtid gör att det blir svårt att riktigt engagera sig i den ena eller andra berättelsen.

Tobias Jacobsson spelar Stig-Helmer som 20-åring och hans insats är filmens bästa skådespelarprestation. Även om han är dubbad av Lasse Åberg själv så gör Jacobsson en mitt-i-prick-gestaltning av den blyge, tafatte och kuvade huvudpersonen.

Men det finns mer att önska av The Stig-Helmer story. Det är en ganska långsam färd som aldrig riktigt tänder till. Jag saknar dessutom igenkänningsfaktorn som filmerna blivit så kända för. När jag intervjuade Lasse Åberg inför premiären sade han:

– Filmerna beskriver hur folk bär sig åt på ett korrekt sätt. Som att sätta upp en spegel och säga ”Titta, det är så här ni gör”.

Tyvärr är det inte många gånger den spegeln visas upp denna gången.

Överhuvudtaget har filmen en mer allvarlig underton än sina föregångare. Vilket inte behöver vara negativt. Bara mindre roligt. Om de övriga filmerna lockat till skratt är det, med några få undantag, bara småleenden för mig den här gången.

Men Sällskapsresan är Sällskapsresan, även om det är en tidsresa. Och Stig-Helmer är Stig-Helmer, både som gammal och ung och allt där mittemellan.

Kul? Nja. Sevärd? Absolut. Speciellt om man är Sällskapsresan-nörd. Och det är man ju.

Av Johanna Svan

Stig-Helmer (Tobias Jacobsson) som 20-åring. Här tillsammans med sin kusin Hjördis (Tove Edfelt). Foto: Fredrik Hjerling

Trailern till filmen kan du se här.

LÄS OCKSÅ

(5)
(0)

Annons

Annons

Annons


allasbutik

Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…