5 medicinska myter som lever kvar – trots att motsatsen bevisats

50 first dates med Drew Barrymore och Adam Sandler
Det är med vissa myter som med sega förkylningar. De är svåra att bota. Här är några som överlevt trots att motsatsen bevisats. Bland annat i Hollywood.

1. Vaccin mot mässling kan orsaka autism

Kampen mot mässling är en angelägenhet över hela världen. Ett hinder mot att bekämpa sjukdomen är föreställningen att vaccinet skulle kunna orsaka autism hos barn.

Kopplingen hänger samman med en brittisk undersökning och slutsatser som publicerades i The Lancet (1998). Då presenterade läkaren Andrew Wakefield nya rön om hur vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) på relativt kort tid kunde leda till att barn utvecklade autism. Artikeln fick stort genomslag och ledde, så klart, till att föräldrar tvekade inför att låta vaccinera sina barn.

Innanför skalet – vi dödar 7 vanliga myter om ägg

Det visade sig senare att vetenskapligheten i undersökningen var undermålig. Slutsatserna om ett samband drogs från ett underlag om tolv barn. Några av dem var, skulle det visa sig, i det närmaste handplockade till studien.

Artikeln drogs tillbaka redan 2009 men myten om sambandet lever kvar som ett konkret hot mot folkhälsan. WHO rankar vaccin-skepsis som ett av tio stora hoten mot världshälsan.

Under årens lopp har flera undersökningar med avsevärt större urval visat att vaccinet INTE orsakar autism. Den senaste från Danmark med resultat som bygger på studier av 650 000 danska barn som fötts mellan åren 1999 och 2010.

2. Vi använder bara tio procent av vår hjärna

Intresset för att maxa hjärnans potential är tydligt. Självhjälpsböckerna står som spön i backen och personlighetsutvecklare har glada dagar på konferensscenerna.

Men hur mycket utrymme har vi egentligen att spela med?

På 1890-talet introducerade Harvard-psykologen William James den kittlande tanken att människan bara använder ”en bråkdel” av sin mentala kapacitet. En tanke som spreds vidare i förordet till Lowell Thomas storsäljande självhjälpsguide How to win friends and influence people från 1936 där bråkdelen nu uttrycktes som tio procent. Det har även hävdats att Albert Einstein skulle ligga bakom 10 procents-påståendet men det har aldrig kunnat beläggas.

Och visst är hjärnan fantastisk men riktigt så mycket ledigt utrymme finns det inte. Vi använder, tyvärr kanske, nästan hundra procent av hjärnan hela tiden. Till och med när vi sover.

Scarlett Johansen i filmen Lucy från 2014.
Scarlett Johansen utnyttjar hela hjärnans potential i Lucy. Foto: TT

Myten om vår underutnyttjade hjärna har dock levt kvar i populärkulturen. I Luc Bessons film Lucy (2014) har hjältinnan Scarlett Johansen till exempel tagit piller för att få tillgång till alla hundra procent av hjärnan. Det innebär att hon lär sig kinesiska i ett nafs och kan kasta bilar med tankekraft. Men Lucy var inte först. Redan 2011 tog skådespelaren Bradley Cooper piller för att vidga sin hjärnkapacitet i filmen Limitless. I det avseendet var begränsningen dock 20 procent.

3. Barn blir hyperaktiva av socker

Alla som har hämtat ett barn på kalas kan förmodligen relatera till att energin är på topp. Kanske har barnet redan näven nere i godispåsen (utan skrymmande äpple) och kastar in sega råttor för fulla muggar. Det finns en allmänt spridd uppfattning om att sockret, i den här och liknande situationer, ligger bakom energinivån. Barnet är ”hög” på socker.

Eftersom kopplingen är tydlig (barn + socker = överaktivitet) har det gjorts vetenskapliga studier i ämnet ända sedan 70-talet.

Arnold Schwarzenegger jagar barn i filmen Dagissnuten.
Arnold Schwarzenegger försöker få ordning i klassrummet i Dagissnuten. Dock oklart om barnens energinivå beror på socker eller ej. Foto: TT

I mitten av 90-talet presenterade amerikanska forskare en studie där sambanden undersöktes. Varken barn, forskare eller involverade föräldrar fick veta om barnen fick socker eller placebo.

Enligt slutsatserna så var det ingen skillnad på grupperna med brasklappen att det kunde ha en viss effekt på vissa barn.

I en annan studie undersöktes hur föräldrar reagerade på att veta om barnet hade ätit socker eller ej. Här blev slutsatsen att mammor och pappor som trodde på en koppling mellan socker och hyperaktivitet gärna läste in den effekten i sina barn och kopplade den till läsk eller godis till exempel.

Sanningar och myter om hudens åldrande

Så svaret på om barn blir hyperaktiva av socker är väl nja. Däremot innebär sockret andra risker som är belagda som karies och övervikt. Men uppspelta kan de nog vara ändå.

4. Hjärtstartare kan få hjärtat att börja slå igen

Sjukvård och läkare är så klart ett tacksamt ämne att göra drama av. Här finns liv, död och action. En vanlig scen är till exempel att kurvan som beskriver patientens hjärtfrekvens planar ut till en så kallad "flatline". Den rådige doktorn griper givetvis in med en hjärtstartare, skriker "clear" så att alla flyttar sig, och skjuter igång hjärtat igen. Bra drama men lägre sanningshalt, konstaterar Johan Andersson, fysiolog och universitetslektor vid Experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

”När hjärtat slutat slå finns ingen elektrisk aktivitet kvar och därför kan man inte få igång hjärtat igen med en hjärtstartare. Det gör sig jättebra på film, men i verkligheten används hjärtstartare vid ventrikelflimmer. Ett hjärta som slutat slå försöker man istället få igång med mediciner i kombination med hjärtlungräddning".

Ellen Page och James Norton i filmen Flatliners från 2017.
Ellen Page och James Norton i Flatliners (2017). En remake på filmen med samma namn från 1990. Foto: TT

5. Slag mot huvudet kan orsaka och häva minnesförlust

Minnesförlust, eller amnesi, är ett tacksamt tema för film. Ta till exempel den super duper skickliga agenten Jason Bourne som helt glömt vem han är i början av action-serien. Jakten på vem han egentligen är löper parallellt med ett ändlöst smatterband av slagsmål, explosioner och enstaka kärleksaffärer.

För han har inte glömt bort någon av de kompetenser som han hade lärt sig innan smällen mot huvudet och lär sig nya saker hela tiden. I andra filmer kan minnesförluster som orsakats av en smäll mot huvudet också hävas med en smäll mot huvudet. Den så kallade "double conk"-teorin.

Den här typen av minnesförluster kallas dock för hollywood-amnesi. Det vill säga att de blandar fakta och fiktion lite huller om buller.

Double conk-teorin är dock rent nys.

Drew Barrymore och Adam Sandler i filmen 50 first dates.
Drew Barrymore har minnesförlust efter en olycka och upplever ständigt nya dejter med Adam Sandler i 50 first dates. Foto: TT

Källa: Svd, Business Insider, CNN, Time

Mer inspirerande innehåll från allas.se: