Många lider av migrän – ny forskning hjälpte Caroline
Många lider av migrän i onödan – Caroline, 51: ”Mår jättebra”
Caroline Hagström, 51, har redan klätt om till träningskläder när vi träffar henne hemma i villan i Falköping. Efter intervjun ska hon ut på en joggingrunda.
Jogga är något hon är lycklig över att kunna göra igen. I många år satte svår migrän ofta stopp för aktiviteter av det slaget.
Det är en idrottande familj som bor här nära Mössebergs friluftsområde. Maken Jonas är en sportig kyrkoherde och två av barnen idrottar på elitnivå. Gustav, 24 år, är ingenjör och jobbar på ett arkitektkontor. Sara, 22, pluggar på Chalmers till civilingenjör, men ägnar en stor del av sitt liv åt orientering, springer för landslaget och har vunnit flera junior- VM-guld. Johanna, 19, studerar på skidgymnasium och är med i längdlandslagets juniortrupp.
Caroline har själv jobbat som idrottslärare i många år. I yngre år tävlade hon i friidrott och nu på senare år i orientering.
Numera arbetar Caroline som SFI-lärare och undervisar vuxna med hög utbildning från sitt hemland. Ett underbart jobb, säger hon.
– Jag har hela världen i mitt klassrum! Det är spännande, och det är trevliga människor som jag får lära känna och hjälpa.
Ett problem i Carolines liv är dock hennes svåra migrän, som dök upp första gången när hon var i tjugoårsåldern.
– Det var en huvudvärk som smög sig på. Det var inte så farligt de första åren, men sedan blev det värre och värre. Anfallen kunde komma allt från ett par gånger i månaden till en gång i veckan.
Migränen gjorde henne illamående
Carolines migrän är av den sort som förutom svår huvudvärk även ger illamående.
– Jag har egentligen aldrig behövt stanna hemma från jobbet, jag har tagit medicin och kämpat mig igenom migränepisoderna som brukade vara i tre dygn, varje gång. När jag kommit hem från jobbet har jag ibland behövt lägga mig i ett mörkt rum och vilat resten av dagen.
Migränen har inte haft något samband med menstruation eller andra hormonfaktorer. Inte heller har hon kunnat hitta några så kallade triggerfaktorer som utlöst anfallen.
– Jag har försökt kolla det som sägs kunna utlösa, som sömnbrist, rödvin, ost och choklad. Men jag har inte sett några samband.
Carolines migrän kom när den ville, utan förvarning.
– Möjligen kom anfallen lite tätare när jag arbetade som idrottslärare i en miljö med hög ljudvolym och mycket liv och rörelse och i samband med stress.
Till slut var det så pass besvärligt att hon sökte hjälp på Smärtkliniken i Falköping. Hon fick då testa en medicin, en nässprej som heter Zoomig Nasal, som hjälpte till viss del.
– Den tog bort huvudvärken under dagen så att jag kunde jobba. Men man känner sig inte riktigt hundra, lite olustig och liksom groggy och trött.
Så för några år sedan sökte Smärtkliniken personer för en studie kring ett helt nytt migränläkemedel, med antikroppen erenumab (läs mer ovan i separat textruta), och Caroline anmälde sig direkt.
– De tog en massa prover och sedan fick jag en spruta. Ingen vet om det var det verksamma ämnet eller placebo. Men för mig var det så att jag blev bättre direkt!
”Jag har helt blivit av med min migrän”
Hon fick föra dagbok varje dag under två års tid, där hon skrev ner hur hon mådde. När studien var avslutad fick hon sedan det verksamma läkemedlet i en spruta varje månad.
– Det får jag fortfarande, och jag har helt blivit av med min migrän! Jag har inte haft ett riktigt anfall sedan dess. Jag upplever det faktiskt som ett litet mirakel.
Möjligen kan hon få någon liten antydan till huvudvärk ibland, men den går över med vanlig alvedon.
– Det hade varit en omöjlighet för några år sedan!
Hon har inte heller känt en enda biverkning av medicinen.
– Jag mår jättebra, och jag är inte särskilt orolig för att medicinen ska ha några långsiktigt negativa effekter. Jag lämnar prover regelbundet, och litar på att Smärtkliniken har koll på om mina värden ser avvikande ut.
– Jag hoppas verkligen – för alla lidande migräniker världen över – att det här blir ett läkemedel som alla kan få tillgång till.
Av Susanna Haufmann
Foto: Anna Edlund och Privat
Forskningen går framåt: Nytt läkemedel ger hopp mot migrän
Cirka 1,3 miljoner svenskar har migrän. Inte alla har fått behandling som ger tillräcklig hjälp mot den blixtrande huvudvärken. Men nu ser man ljuset i tunneln!
Under senare år har forskarna fått mer och mer kunskap om den gåtfulla sjukdomen. Och nu verkar ett stort genombrott vara på gång.
Mats Karlsson är en av landets få smärtspecialister med specialintresse för migränsjukdom och driver Smärtkliniken S:t Olof i Falköping.
– Forskningen kring migrän har gått framåt den senaste tiden, och det läkemedel som vi prövat i den här studien verkar vara ett genombrott för patienter med svår migrän, säger han och syftar på den studie som Caroline Hagström, i reportaget intill, deltagit i.
Läkemedlet som testas i den världomspännande studien innehåller antikroppen erenumab. Kliniken i Falköping är en av fem mottagningar i Sverige som deltar.
– Om allt går som vi hoppas kommer troligen behandlingen att bli godkänd i Europa och Sverige redan 2019, berättar Mats Karlsson.
Så fungerar medicinen mot migrän
På 1980-talet upptäckte professor Lars Edvinsson i Lund, och andra forskare, att ämnet CGRP utsöndras vid inflammation – och att det vid migränanfall utsöndras i mycket hög grad. När ämnet sätter sig på receptorn, mottagarämnet i hjärnan, kommer symtomen på ett migränanfall.
Med dagens teknik har man tillverkat antikroppen erenumab (AMG 334). Antikroppen blockerar CGRP och förhindrar migränanfallet.
Vanliga ”triggers” – faktorer som kan starta ett migränanfall:
Det finns vissa faktorer som sägs kunna medverka till att ett migränanfall startar, så kallade triggers. De vanligaste är:
- Stress. (Ofta bryter dock anfallet ut när man börjar koppla av).
- Starkt ljus.
- Sömnbrist.
- Menstruation. Två tredjedelar får anfall i anslutning till mens och ägglossning. Efter femtioårsåldern lugnar migränen ofta ner sig.
- Vin.
- För mycket sömn.
- Lukter.
- Ost, choklad, citrusfrukter och även andra födoämnen beskylls ofta för att framkalla migrän. Man tror att vissa ämnen – som påminner om kroppens signalsubstanser – kan påverka serotoninhalten i blodet, och sätta igång ett migränanfall. Olika vetenskapliga försök har gjorts, genom att tillföra ämnena, men det har inte visat några klara samband.
- Väderomslag. Forskare har funnit koppling mellan migrän och väderfaktorer. I exempelvis Uppsala har forskare på Akademiska sjukhuset och Institutet för Högspänningsforskning undersökt två fenomen som kallas lågfrekvent atmosfäriskt radiobrus (som alstras vid vissa ovädersfronter) och infraljud (som alstras av vinden vid svåra ovädersfronter som åska och orkaner). Alla data jämfördes sedan med vad huvudvärkspatienter hade registrerat om sina besvär under samma period. Och man fann ett klart samband med ökad huvudvärk.
Stöd via patientföreningen
Mer information och stöd för dig som är drabbad av migrän och annan svår huvudvärk kan du få via Huvudvärksförbundet. Du når förbundet på telefon: 08-120 797 60 eller www.huvudvarksforbundet.se.
Botox kan lindra
Botox, Botulinumtoxin A, är symtomlindrande och har bra effekt på 50 procent av migränpatienterna. Det äger smärtspecialisten Mats Karlsson.
– Vi brukar rekommendera botulinumtoxin när patienterna gjort tre försök med medicinsk förebyggande behandling, men inte fått bra resultat. Botox ger mycket få biverkningar. Kontakta gärna Huvudvärksförbundet för att få tips om behandlande läkare.
Förebyggande läkemedel
- Betablockerare, exempelvis Inderal och Seloken.
- Kalciumantagonister, exempelvis Verapamil eller Isoptin.
- Antidepressiva läkemedel, så kallade tricykliska medel.
- Epilepsimedicin (vid särskilt svåra fall efter undersökning av neurologispecialist).
- För den som får migrän enbart kring menstruationen kan behandling med östrogen prövas.
Olika typer av migrän:
- Episodisk migrän: Enstaka attacker per månad.
- Kronisk migrän: Huvudvärk i mer än 15 dagar per månad (i mer än tre månader).
- Migrän med aura: Synförändringar, blixtar, domningar och stickningar med mera, som föregår huvudvärken (läs mer längre ner).
- Migrän utan aura (drabbar ca 70 procent) med enbart huvudvärk, ökad känslighet för ljud och ljus samt illamående. Huvudvärken kan vara halvsidig eller dubbelsidig och ibland pulserande, och ökar vid kroppsansträngning – varför vet man inte.
- Migrän utan huvudvärk: Vissa kan ha anlag för migrän men bara ha något enstaka anfall under sitt liv, medan andra kan ha så diffusa symtom att de inte vet om att det är migrän de har. Det finns också migrän helt utan huvudvärk. I stället kan man vara ljus-, ljud- eller doftkänslig, må illa och känna sig tung i huvudet.
Mer om migrän med aura
- Ett vanligt aurasymtom är synstörningar, så kallade flimmerskotom, som börjar som en liten lysande punkt, som långsamt växer åt sidan och förvandlas till lysande och blinkande sicksacklinjer för båda ögonen. När sicksacklinjen når synfältslinjen bryts den sönder och försvinner, och synen blir normal igen.
- Andra klassiska neurologiska aurasymtom är stickningar och domningar i ena kroppshalvan. De börjar ofta i fingrarna och sprider sig ganska snabbt längs armen upp till ansiktet och runt munnen. Mer ovanligt är kortvarigt sluddrigt tal och svårighet att forma orden.
- Ännu tidigare än auran kan en del känna av något som kallas prodromalfasen (föraningar): trötthet eller upprymdhet och abnorm hunger (ibland efter speciella födoämnen).
- Migrän med aura är kopplad till en liten ökad risk för stroke, speciellt hos kvinnor. Det är därför viktigt att undvika andra riskfaktorer för stroke, som högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter, övervikt, brist på motion, rökning och stress.
- Migrän kan vara ärftligt (ungefär 50 procent), detta gäller framförallt vid migrän med
aura.
Stöd & råd för dig med migrän
Mer information och stöd för dig som är drabbad av migrän och annan svår huvudvärk kan du få via Huvudvärksförbundet, telefon 08-120 797 60.
Av Susanna Haufmann
Foto: Anna Edlund och Privat