Gamla vänner runt bordet - 7 klassiska tallrikar att duka med
Bengali fortsätter att fascinera
Yttäckande koppartryckta mönster enligt gammalt manér hade haft sin storhetstid när Rörstrand överraskade med Bengali 1948. Under de bistra efterkrigsåren skadade det inte med lite nostalgiska återblickar, men troligtvis handlade lanseringen mer om budgetbegränsad förnyelse. Bengali producerades till 1956 och blev ingen verklig långkörare, men den ”asiatiska” dekoren med lustigt rokoko-mönstrat bräm fortsätter att fascinera. Servisen tillverkades i flintgods och köparen kunde välja mellan blå, röd och svart underglasyrdekor.
Se också: 5 saker att tänka på när du går på loppis
Grön Anna från Göteborgs Porslinsfabrik
En kär bekant som började sin bana vid Göteborgs Porslinsfabrik, grundad 1898 på Hisingen, och blev en av fabrikens populäraste serviser. Från början var Anna blå – mönstret har ibland tillskrivits dekortecknaren Arvid Bergström – men den gröna versionen sålde bättre. När tillverkningen av den omtyckta servisen tog paus 1942 var Göteborgs Porslinsfabrik sedan länge en del av Rörstrands-koncernen. Under mitten av 1960-talet var det dags för en ny vända, den här gången fick servisen heta Grön Anna och produktionen varade till 2002. Det rokokoinfluerade under- glasyrmönstret trycktes på flintgods, som 1994 byttes ut mot fältspatporslin.
Skåne en storsäljare
Landskapsmönstren hade en grundmurad position när Skåne presenterades vid Rörstrand 1915. Kantblommorna hade hämtats från föregångaren Malmö, men huvudmotivet var naturtrogna bilder av skånska slott enligt samma mall som den parallellproducerade servisen Svenska slott – som i sin tur var en modernare version av Svenska slott och utsikter från 1840-talet. För att ständigt kunna presentera nyheter fick man ju plocka lite här och lite där! Skåne blev en riktig storsäljare som producerades fram till 1971. Materialet är flintgods med koppartryckt underglasyrdekor.
Julrosen lika fin på julbordet som sommarfesten
En servis med julrosor är som gjord för en vacker decemberdukning – men den fungerar lika fint till sommarfesten. Det blåvita porslinet med dekor av julrosor är skapat av Cecilie Louise Hallin i mitten på 1930-talet och tillverkades av Bing & Grøndahl. Hennes man, F. A. Hallin, var konstnärlig ledare på Bing & Grøndahl vid tiden och delaktig i att ta fram servisen.
Ostindia för Rörstrand
Att imitera blåvitt 1700-talsporslin var inte precis vad funktionalismen eftersträvade, men 1932 firades 200-årsjubileet av Ostindiska kompaniets första avgång från Göteborg i februari 1732. Och då var det fritt fram för Rörstrandskeramikern Nils Emil Lundström (1865–1960) att formge en inhemsk version, som trots lockknoppar och blomster ändå kändes lagom uppdaterad. Servisen har fortsatt att attrahera och produceras än i denna dag – tyvärr inte med samma omsorg som tidigare. Fram till 1988 var materialet flintgods. Därefter har dekoren tryckts på fältspatporslin.
Musselmalet av Arnold Krog
Servisen lanserades av Kongelige Porcelainsfabrik, numera Royal Copenhagen, 1888. Företagets konstnärlige ledare Arnold Krog (1856–1931) skapade modellen med inspiration från motiv som använts på fabriken sedan starten 1775. Men dekorationen är betydligt äldre än så och ursprungligen från Kina. Den kom till Danmark via porslinsmanufakturen i Meissen som grundades 1710. I starten målades porslinet av duktiga tyska porslinsmålare som anställdes under senare delen av 1770-talet. Under årens lopp blev dock dekorationerna mer och mer förenklade och flera detaljer försvann – något Arnold Krog ville förändra när han kom till fabriken 1885.
Snabbfakta
Flintgods är porösare än porslin och kan få nagg och sprickor om det hanteras ovarsamt. Glasyrsprickor, krackeleringar, är också vanligare på flintgods än på porslin.
Porslin är oöverträffat ifråga om brukskeramik. Det är hårt och tåligt med tät skärv och krackelerar sällan. Porslin finns i olika sammansättningar, exempelvis benporslin och fältspatporslin.
