Pressglas – här är samlarnas favoriter

Pressglas här är samlarnas favoriter
Med mjuka och glada färger lockar det stadiga gamla pressglaset nya generationer av samlare – och fyller fortfarande sin praktiska funktion.
Annons

Konstnären och glasantikvarien Helen Krantz har lyft fram en 50-talsfavorit från Gullaskruf, Arthur Percys stora glasfat Reffla, ur samlingarna i Kulturparken Smålands öppna glasmagasin i Växjö. Foto: Miriam Preis

Hur skulle 1900-talet ha sett ut utan pressglaset? Med sin robusta form, gedigna kvalitet och breda användningsområde tog det en självklar plats när Sverige moderniserades.

Skäppa i glas till speceriskåp, en modern inredningsdetalj och förvaringsmöjlighet för torra specerier i köket, som introducerades runt 1930. Elme glasbruk, 1940–50-tal. Foto: Miriam Preis

Städerna sanerades, utslitna och dåliga bostäder revs. Alla skulle kunna bo bra. I stor skala byggdes nya lägenheter och egna hem, och de fick moderna kök med god standard – funktionellt och hygieniskt. Slitstarkt och prisvärt pressglas ingick självklart i köksutrustningen när man satte bo. I dag är det en del av vår vardagshistoria.

Annons

På 1940-talets nydukade kaffebord hörde sockerskålen och gräddkannan på tillhörande bricka hemma. Alsterbro glasbruk, grundat 1871, hade en ansenlig pressglasproduktion men upphörde 1969. Foto: Miriam Preis

Pressglaset var ett barn av 1800- talets industrialisering. Länge hade glas varit något som enbart de förmögna hade råd med. Det var handgjort och oftast exklusivt.

Med tiden blev kvaliteten så god att det nästan kan vara svårt att se om ett föremål är pressat eller slipat. Den välgjorda smörasken i pressglas, 1930–40-tal, kommer från Hovmantorps Nya glasbruk. Foto: Miriam Preis

Under 1800-talet började nya grupper av kunder fråga efter bruks- och prydnadsglas av alla möjliga slag. Tillverkningen började mekaniseras. Med den nya tekniken, där glaset pressades i metallformar, kunde man göra mängder av nya föremål i stora upplagor. Inte bara privatpersoner utan också företag, industrier, skolor och sjukhus hade behov av glas som kunde tillverkas i stor skala till låga priser.

Det har pressats glas hos över hundra svenska glasbruk. För några av dem blev tillverkningen särskilt betydande.

Pressglas från Glimma glasbruk är ett samlarområde i sig. Tekopparna från 1950-talet kan lika gärna användas för en kall förrättssoppa som för en efterrätt. Foto: Miriam Preis

Populära serier

Eda glasbruk i Värmland grundades 1835. Tio år senare köpte man sina första pressglasformar. En assiett, en tvålask, ett saltkar och en ljusmanschett var de första produkterna man kunde erbjuda.

Under hela 1800-talet expanderade tillverkningen med mängder av nya varor. Eftersom formarna köptes från utlandet – England, Frankrike, USA och Tyskland – blev modellerna internationella och anonyma, det vill säga att man inte vet vem som ritat formen. Genom åren kom också många formar att flyttas mellan bruken och populära serier tillverkades på flera håll.

Reffla blev en försäljningsframgång för Gullaskruf som under sin storhetstid var landets största pressglastillverkare. Formgivare var Arthur Percy, 1950-tal. Foto: Miriam Preis

Gullaskrufs glasbruk (1895–1983) är ett fint exempel på att det började hända spännande saker när bruken knöt egna formgivare till sig. Hit kom först Hugo Gehlin på 1930-talet, och på 1950-talet anställdes Arthur Percy som med sitt moderna pressglas gav Gullaskruf stora försäljningsframgångar.

I dag hör Percys modeller till de verkliga samlarfavoriterna.

Kylskåpet är något av en svensk uppfinning, lanserad 1925 av Electrolux. Snart kom skräddarsydda glaskärl anpassade för denna revolutionerande form av matförvaring i hemmen. Kylex heter serien som Gullaskruf började tillverka 1937 efter William Stenbergs ritningar. Foto: Miriam Preis

Reijmyre särskilt hett

Det första svenska pressglaset tillverkades av Reijmyre glasbruk, grundat 1810 i Östergötland. Det äldsta glaset härifrån är från omkring 1830. Många av föremålen är vad vi i dag tycker typiska för 1800-talet, med helt överdekorerade ytor i en stil som efterliknade det mycket dyrare handslipade glaset.

Annons

Det var förstås kommersiellt lyckosamt. Men de rikliga mönstren hade även en praktisk funktion eftersom de dolde eventuella skönhetsfel, luftblåsor och ojämnheter i glasmassan.

Brännvinsglas hörde till de vanligaste produkterna under 1800-talet. Ofta bär de charmiga spår från teknikens barndom med tydliga fogar och en ibland blåsig glasmassa. Hofmantorps glasbruk, 1860–70-tal. Foto: Miriam Preis

Bland glasälskare i dag är Reijmyre särskilt hett tack vare sitt moderna 1940- och 50-talsglas i kraftfulla färger, rubinrött, smaragdgrönt och koboltblått, av formgivare som Monica Bratt och Paul Kedelv.■

Citruspressar fanns i sortimentet hos de flesta svenska glasbruk till 1950-talet. Denna laxfärgade kommer från Hovmantorp Nya, 1905–79. I dag säljs de för runt hundralappen på andrahandsmarknaden. Foto: Miriam Preis

Klassiska samlarföremål

Citronpressar
Ostkupor
Måttkärl
Sockerskålar
Saltkar
Supglas
Bonbonjärer
Parfymflaskor

Formsäkra serien Ring kom 1933 och var ritad av William Stenberg på Gullaskruf. I dag är det lätt att hitta tilltalande exempel ur denna serie i antikhandeln och på loppis, som skålar, assietter, fat och blomvaser ofta liksom här i klara och bleka färger. Foto: Miriam Preis

Sveriges glasmuseum

Föremålen kan ses i Kulturparken Smålands öppna magasin, Sandvägen 15, i Växjö. På digitaltmuseum.se kan man söka bland museets flera tusen glasbilder.

Av Christina Hansson

Läs också:

Dela på:

Annons

Laddar