Vad är symaskinen värd?
Antikfrågan: Är den gamla symaskinen värd någonting?
Jag har nyss övertagit vår mormors gamla trampsymaskin från min syster. Enligt henne är den av den äldsta typen, och jag skulle gärna vilja veta lite mer om den – tillverkare, ålder värde etc. Den är väldigt fin trots år i uthus med mera.
Jag har nu rengjort den, och den verkar vara helt intakt och ha alla delar kvar. Till och med nålen och en vinröd undertråd i skytteln samt en gammal läderrem som jag dock lagat. Tillverkarens namn är CN & Co Original Stålsymaskin.
Ewa Ersson
Antikexperten svarar:
Du är en av många ägare till en gammal symaskin. En gång i tiden var inköp av symaskin många kvinnors högsta dröm, men ofta ouppnåelig.
Väl fungerande symaskiner började utvecklas under 1870–80-talen liksom cykeln, men de kostade ofantligt mycket pengar. För att lösa problemet infördes för första gången i historien så kallade avbetalningsköp, både när det gällde cyklar och symaskiner. Symaskinen kom att få oerhört stor betydelse för kvinnans frigörelse, framför allt ekonomiskt. Förutom att göra sina egna och familjens kläder kunde hon nu även arbeta som hemsömmerska åt den framväxande textilindustrin.
I dag står dessa maskiner inte högt i kurs trots det gedigna och eleganta utförandet. Många maskiner, som din, är vackert utsirade med inläggningar i olika träslag och pärlemor. De flesta är försedda med dekorationer i guld. Maskinerna har tillverkats av tusentals olika fabrikanter bland annat i USA, England, Tyskland och Sverige. Mest känd i vårt land är Husqvarna. Tyvärr har jag gått bet på initialerna CN. Genom åren har jag sett hundratals maskiner av denna typ tillverkade i slutet av 1800-talet och framåt, och jag brukar vanvördigt kalla dem för ”bojsänken”.
Det är sällan en golvsymaskin betalas över 500 kronor. Ett sätt att använda maskinen – något som jag varken vill tillstyrka eller avråda ifrån – är att göra om den till ett elegant utebord, något som drabbat många maskiner. Själva maskinen ersätts med en sten- eller träskiva. Ett annat sätt är att invänta ett längre strömavbrott och då använda maskinen samtidigt som knäleden får lite träning.
Peter Pluntky