Annons
Annons


Linnéa Claeson tar fajten mot vardagssexismen: ”Jag har fått mitt mod från mamma”

Handbollsspelaren Linnéa Claeson fick nog av kränkningar och påhopp. Nu kämpar hon mot näthat, mobbning och sexuella trakasserier – ofta med humorn som vapen. Modet att stå upp för både sig själv och andra tackar hon mamma Maria för. – Vi är lika rappkäftade, säger Maria och skrattar.


– Jag tycker att det hon gör är fantastiskt, men som mamma oroar jag mig såklart, säger Maria om Linnéa, som fått flera utmärkelser för sin kamp mot sexuella trakasserier. Foto: Stefan Nilsson

Den 179 centimeter långa Linnéa Claeson syns lång väg när hon kommer insläntrande på kaféet.

Runt halsen hänger ett par guldfärgade hörlurar med taggar på. Håret har regnbågens alla färger och på T-shirten står det ”Girls just wanna have fun … damental human rights”.

Annons

Mamma Maria har valt en mer sober outfit, men likheten är ändå slående.

Linnéa Claeson växte upp i Norrköping tillsammans med mamma som är jurist, pappa Peter, också jurist, och den 16 månader äldre systern Alice som pluggar till läkare.

I hemmet gick debattvågorna höga. Allt diskuterades, stort som smått, och man väjde inte för svåra frågor.

– Vi har alltid haft en rättframhet inom familjen, allas åsikter har fått komma fram. Våra döttrar har uppfostrats till att våga ta plats, säger Maria.

Linnéa Claeson nickar instämmande.

– Mamma och pappa har alltid behandlat oss som vuxna. Vi har fått vara med i alla diskussioner. Redan tidigt fick jag upp ögonen för, och började ifrågasätta, min omvärld.

Att Maria är stolt över sin dotter syns, men hon medger att det har funnits stunder då hon som mamma önskat att det var någon annans dotter som stod på barrikaderna och kämpade mot vardagsrasism och -sexism, och för hbtq-personers, flyktingars och hemlösas rättigheter.

– Hon utsätter sig för människors vrede och ilska genom sin rättframhet. Å ena sidan älskar jag henne för det, å andra sidan skulle jag bara vilja stoppa in henne i en liten glasbubbla och skydda henne från allt ont. Men så funkar det ju inte, säger Maria och ler lite snett.

Driver med männen

Hon jämför hur dagens unga tjejer har det med hur det var när hon själv var ung.

– Jag har aldrig varit någon som stått på barrikaderna och kämpat. Det värsta som kunde hända var om en kille sprang in i omklädningsrummet. I dag vågar ju småtjejerna knappt gå in i duschen utan att skyla sig av rädsla för att det ska stå någon där med en mobiltelefon. Sociala medier har förändrat mycket, på gott och ont, säger Maria.

Linnéa Claeson har nära 220 000 följare på instagramkontot med den uppkäftiga titeln assholesonline. Där hänger hon ut alla som skickar sexuella inviter eller penisbilder till henne, och de är många. Med humorn som vapen drar hon, bildligt talat, ner brallorna på dem. Och hon drar sig inte för att sprida de sexistiska kommentarerna till avsändarens alla Facebookvänner, inklusive fru, sambo och föräldrar.

När de sent omsider förstår att hon drivit med dem och hängt ut dem offentligt byter de till ett betydligt obehagligare tonläge.

Hur klarar du av att bemöta dem med humor?

– Det har nog att göra med min överlevnadsstrategi. Humorn har alltid funnits med mig och i svåra situationer skämtar jag nästan oavsett vad det gäller. Det känns skitbra att driva med dem. För mig är det viktigt att stå upp för tjejers rättigheter. Vi lär oss tidigt, redan på dagis, att ignorera att vi blir kränkta. Att få slå tillbaka och säga att ”Nu får det fan vara nog, jag vill inte ha fler penisbilder och mig trampar du inte på” är superskönt, säger Linnéa, som bara var en liten tjej på tio, elva år första gången hon kontaktades av män.

– Jag tyckte det var väldigt äckligt och konstigt i början. De flesta av mina tjejkompisar fick liknande meddelanden, berättar Linnéa, som i början visade det männen skrev till henne för sina föräldrar.

– Men sen pratade jag inte så mycket om det, jag blev van, säger hon.

Vad tänker du om männen som skickar meddelandena?

– Jag tror sexuella trakasserier på nätet är ett resultat av den ojämställda världen vi lever i. Sexism, kvinnohat och själviskhet är det jag tänker på när jag läser meddelanden jag får.

Blir du aldrig ledsen?

– Nej jag blir nog mer arg och när det sker driver jag med dem. Visst har det hänt att jag blivit varnad av Facebook men det kan det vara värt, skrattar Linnéa.

Men hennes kaxiga och rakryggade attityd att alltid stå upp för sig själv och alla andra tjejer och kvinnor som möts av vardagssexismen har ett pris. Hon kan inte röra sig obehindrat i det offentliga rummet utan måste alltid tänka på sin säkerhet.

– Dödshoten har blivit lite av min vardag. Visst händer det att jag är rädd ibland, men jag väljer att vara modig.

Alla måste hjälpa till i kampen för ett rättvisare samhälle, menar Linnéa och Maria. – Det är inte okej att sitta tyst i fikarummet om någon fäller en sexistisk eller nedlåtande kommentar mot kvinnor. Foto: Stefan Nilsson

Dödshot tillhör vardagen

Linnéa Claesons vardag är något som hennes mamma, pappa och syster fått lära sig att förhålla sig till.

– Ett sätt att avdramatisera det hemska är att skämta om det. Annars skulle man inte stå ut, säger Maria men tillägger att hon aldrig vänjer sig vid alla ruggiga inlägg dottern får ta emot.

När Linnéa Claeson känner att hon behöver en paus från alla trakasserier umgås hon med sina vänner eller åker hem till familjen.

– Där kan jag vara bara Linnéa, det blir som en frizon från allt hat jag möter i vardagen. Om jag behöver lite extra stöd ringer jag mamma.

Begreppet civilkurage får en helt ny innebörd när man pratat med Linnéa. Om hon ser en hemlös liggande i en port går hon fram och frågar hur hen mår.

– Tänk om personen är död och tusentals människor bara går förbi utan att göra något. Jag vill inte leva i en sådan värld, säger Linnéa Claeson.

Maria sticker inte under stol med att hon önskar att hennes modiga dotter ibland hade tagit ett steg tillbaka, i stället för att med dödsförakt kasta sig in i varje given situation för att rädda människor i nöd. Hon berättar om när dottern kastade sig ner på tågspåret för att rädda en person som trillat ner där.

– Alternativet hade varit att aldrig mer kunna se mig själv i spegeln igen, kontrar Linnéa Claeson.

– Hade det gått åt helvete så hade jag fått leva med att du räddade livet på en person men själv strök med, konstaterar Maria, väl medveten om att dottern skulle göra samma sak om igen.

Alla har ett ansvar

Det går inte att ta miste på stoltheten som lyser i hennes ögon. Men hon har svårt att värja sig från allt hat som sipprar in på Linnéa Claesons konton.

– Jag tycker att det hon gör är fantastiskt, men som mamma oroar jag mig såklart och blir fly förbannad när jag ser vad som dräller in på kontot och när hon attackeras verbalt ute på gatan. Det finns tillfällen då jag kan känna att hon borde ligga lågt och inte tjafsa för mycket.

Men så länge våldtäktskulturen inte är utrotad kommer Linnéa att fortsätta vara en nagel i ögat på sexisterna.

– Jag känner att jag har ett ansvar att vara en förebild för nästa generation tjejer.

Att ha många följare på Instagram är inget självändamål för Linnéa, inte heller att få en massa likes.

– Det viktigaste för mig är att förinta våldtäktskulturen. Jag vill att vi ska vakna upp till en värld där tjejer och killar är lika mycket värda, där rasismen är utrotad och där hbtq-personer behandlas på ett värdigt sätt. Det är dit jag vill nå med mitt engagemang.

Men det räcker inte med att hon och andra modiga feminister ställer sig i skottlinjen för att det ska hända något.

– Hemma, på dagis, i skolan, i media, ja överallt i samhället, måste vi våga prata om relationer och värderingar. Vi har alla ett ansvar för att uppfostra ungdomar med vettiga värderingar. Och vi måste inse att det som sker på internet är lika verkligt och lika illa som om det sker på gatan i dagsljus.

Maria nickar och menar att ansvaret vilar tungt även på henne och andra ur äldre generationer.

– Det är inte okej att bara sitta tyst i fikarummet om någon fäller en sexistisk eller nedlåtande kommentar mot kvinnor. Vi måste alla ta fajten, säger Maria.

Linnéa fick 18 vidriga meddelanden från samme man. Hennes svar blev till slut det här (ovan).

 

Så här svarade mannen på det.

Sedan drack Linnéa ”hans manliga tårar”.

 

Vem är Linnéa Claeson?

Ålder: 25.

Bor: Stockholm.

Familj: Mamma, pappa, storasyster Alice och många vänner.

Gör: Handbollsspelare i danska klubben Ringkøbing, studerar sista året på juristprogrammet vid Stockholms universitet.

Aktuell: Som feminist och opinionsbildare kämpar hon för att synliggöra vardagssexismen. Driver Instagramkontot ”assholesonline” där hon gör upp med män som trakasserar henne. Börjar som kolumnist i Aftonbladet 29 juli.

Är goodwillambassadör för kvinnorättsorganisationen Kvinna till kvinna. Fick nyligen Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter. Har av TCO utsetts till framtidens mäktigaste svensk för sin kamp mot sexuella trakasserier.

Har startat organisationerna Omtanke Stockholm som hjälper hemlösa och Refugee Relief som uppmärksammar flyktingars situation i Sverige.

Sommarpratar i P1 den 17 juli 2017.

Text: Katarina Arnstad Elmblad

Artikeln publicerades först på Hemmets.

Läs också:

Linnéa sextrakasseras och mordhotas – hänger ut männen på Instagram


(39)
(0)


Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…