Annons
Annons


Mitt kärleksmöte med Rikard Wolff

Jag träffade bara Rikard Wolff en gång - men det var tillräckligt för att förlora mitt hjärta och nu minnas honom med sorg, saknad och stor beundran.


Intervju med Rikard Wolff i Allas 1999. Foto: Åke Cyrus

Året var 1999. Jag var på Dramaten i Stockholm för första gången i mitt liv, och var ärligt talat rätt trött och hade hellre lagt mig tidigt istället för att se en lång teaterpjäs…

Annons

Men så kom Rikard Wolff in på scen som ”Råttfångaren” – och något hände. Alla andra skådespelare bleknade plötsligt till statister. Mina ögon klistrades fast med superlim på den långa mannen med svallande svart hår och en karisma som en rockstjärna. Det gick inte att titta bort. Förrän ridån föll och allt var över för fort.

Gilla Allas.se på Facebook

Nästa dag skulle vi träffas i en källarlokal där fotografen hade sin studio. Jag var mer nervös än vanligt inför en kändisintervju. Hur skulle det här lilla rummet rymma den stora utstrålningen? Och hur skulle han vara utanför scen?

Så klev Rikard in, log och presenterade sig med den mörka, behagliga rösten. Han tog av sig täckjackan och sade något vanligt om vädret. Men både jag och fotografen Åke kände det genast i luften, det här var inte som vanligt.

Under cirka två timmar satt vi och pratade vid fikabordet, drack kaffe och mumsade på bullar. Jag ställde mina frågor. Rikard svarade artigt och öppet på allt från det ytliga till det svåra.

Hur jag lyckades anteckna något begripligt vet jag fortfarande inte. Även utanför strålkastarljuset var Rikard som en oemotståndlig magnet av värme, vänlighet och charm. Jag drunknade i hans mörka, snälla ögon och blev alldeles pirrig i hjärtat när han tittade på mig.

Sedan var tiden ute och han försvann. Med ett leende och en kram.

Kvar satt jag helt tyst en lång stund. Innan jag vände mig till Åke och viskade andlöst:

”Jag är kär i Rikard Wolff”.

Förälskelsen brann intensivt ett tag, och jag kunde inte sluta prata om hur fantastisk Rikard var, tills sambon och vännerna fick nog…

Sedan dess har jag följt Rikard på avstånd och njutit av allt han gjort i sin karriär. Och mitt i sorgen över att han är borta alldeles för tidigt – är jag så tacksam att jag för några timmar fick uppleva hur det var att fångas i en stormvind av en så stor personlighet och talang.

Av Charlotte Silfverberg, reportagechef på Allas

Läs också:

Skådespelaren Rikard Wolff är död


(58)
(0)


Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…