Trending: RelationsproblemVänner för livetVår familjOtrohetLivet med en hund

Sara Nabils barn utvisades – Hanne Nyman hjälpte dem tillbaka

05 okt, 2020 
AvBirgitta Lindvall Wiik
Hanne håller om sin granne Sara och tillsammans berättar de om hur det var när Saras barn blev utvisade och hur Hanne hjälpte till att få tillbaka barnen till Sverige
Hanne hjälpte Sara att få tillbaka sina barn när de hade utvisats till Egypten.
När Saras barn utvisades till Egypten ställde sig grannen Hanne vid hennes sida. Tillsammans har de kämpat för att mor och barn ska få leva tillsammans.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Berget av ris och kyckling växer på Hannes tallrik när Sara öser på mer mat, under Hannes milda protester. Hon är ju redan jättemätt!

– Haha, så här är det alltid. Sara göder mig. En gång kom hon hem till oss med en hel anka! Tur att jag är bra på att äta, skrattar Hanne menande mot sin vän Sara.

Hanne Nyman, 48, och Sara Nabil, 37, har känt varandra i knappt två år men blivit tajtare än de flesta. De har skrattat, gråtit och slitit sina hår tillsammans. De har oroat sig och legat sömnlösa och de har gjort ALLT för att rädda Saras familj från splittring, hot och död.

Se också: Efter 11 års barnlöshet – då födde bästa vännen Hannahs barn

Efter 11 års barnlöshet - då födde bästa vännen Hannahs barnBrand logo
Efter 11 års barnlöshet - då födde bästa vännen Hannahs barn

Barnen gick i samma klass

Allt började med att Hannes son Leo, 14, och Saras son Fady, 14, blev klasskamrater. Killarna, som bara bor fem minuters cykelväg från varandra, umgicks ofta och spelade under flera år i samma fotbollslag. Men mammorna Hanne och Sara hade aldrig träffat varandra. Sara och hennes sambo Marco Jamshidi jobbade från morgon till kväll i den egna restaurangen, och hann aldrig vara med på fotbollsträningar eller brännsbollskvällar med klassen.

Marco, Sara och sonen Fady dukar fram mat och ställer på köksbordet och Sara sitter och väntar på att få mat.
När Sara bjuder på middag gäller det att komma hungrig. ”Så här är det alltid. Sara göder mig”, säger Hanne.

Det var när Leo kom hem från skolan, en dag för snart två år sedan, och sa att Fady och hans syster skulle utvisas till Egypten som Hanne reagerade.

Annons

Barnen skulle tas ifrån henne. Tänk om det hade varit mina barn?

– Leo sa att Fady skulle åka redan om några dagar och jag tänkte att det inte lät klokt. Kunde det vara sant? Jag och min man Morgan cyklade hit och knackade på dörren, berättar Hanne och säger att de välkomnades in i huset av en rödgråten Sara.

Fady och Leo har gått i samma klass sedan ettan och nu skulle han skickas till Egypten. En fasansfull berättelse rullades upp.

Sara barn skulle tas ifrån henne

– När jag förstod att Sara, som egyptisk kvinna, inte har några rättigheter alls grät jag. Barnen skulle tas ifrån henne. Tänk om det hade varit mina barn? I Egypten äger pappan barnen och Sara hade dessutom begått dödssynden att skiljas från honom.

Sara nickar och berättar att hon, barnens pappa, dottern Maya, 16 och Fady, 14, kom till Sverige 2014. Som ortodoxa kristna har de inga rättigheter i sitt hemland. Det enda Sara ville ha var ett tryggt och bra liv, hon ville inte utnyttja samhället och avsade sig från första början alla former av bidrag. Hon ville försörja sig och har hela tiden jobbat i restaurangbranschen. Det var också här hon fann sin nuvarande man, Marco Jamshidi, 47, sedan hon skilt sig 2016.

Annons

Men varken Saras eller exmakens asylskäl godtogs, trots att de överklagade till högsta instans. Trots att Sara hela tiden jobbat så fick hon inte heller något arbetstillstånd.

– Jag har varit anställd av Marco hela tiden, men eftersom han sålde sin ena restaurang och köpte en ny under tiden som jag jobbade hos honom räknades det som att jag hade bytt arbetsgivare, säger Sara och suckar.

Barnen skulle utvisas

Nu stod alltså hela familjen inför en utvisning. Eftersom skilsmässor inte godkänns i Egypten kunde Sara inte begära enskild vårdnad och eftersom hon inte hade fått asyl i Sverige var det egyptiska lagar som gällde. Därför skulle barnen följa med sin far.

– När jag berättade det för barnen låg de här på golvet i vardagsrummet och grät och grät, säger Sara med tårar i ögonen.

Polisen som skulle hämta barnen ville först träffa Sara och dem på en neutral plats. Han berättade hur hämtningen skulle gå till.

Annons

Livet blev en mardröm

När Hanne fick hela förloppet klart för sig bestämde hon sig för att stå vid Saras sida och kämpa! De skulle göra allt för att Sara skulle få stanna i Sverige och för att hon skulle få sina barn tillbaka!

Sara och Hanne håller varandra i händerna.
Sara är innerligt tacksam för allt som Hanne har gjort för henne och barnen.

När dagen var inne för avhysning av barnen följde Sara sina barn till polisbilen, som eskorterade dem till flygplatsen, för vidare färd mot Stockholm och sedan Egypten. Sedan föll hon ihop som en trasa.

Nu följde en ett och ett halvt år lång mardröm för både mor och barn.

– Jag vet inte hur jag skulle ha klarat det utan Hanne, säger Sara.

Annons

Med Hanne kämpande vid sin sida kunde Sara hålla hoppet levande. Hon skulle få återse sina barn!

Varje gång efter att jag pratat med barnen grät jag hejdlöst

– Jag pratade med barnen i telefonen flera gånger om dagen. Det var smärtsamt att se hur illa de for. Deras pappa lämnade dem hos mina föräldrar, som inte var kapabla att ta hand om barnen. I deras värld är barnaga tillåten och barnen mådde väldigt dåligt. Varje gång efter att jag pratat med barnen grät jag hejdlöst, säger Sara.

Fick inte gå i skola

Inget av barnen tilläts gå i skola i Kairo, trots att Sara, via släktingar, erbjöd extra mycket betalt för deras skolgång.

– Vi försökte allt, men under ett och ett halvt år satt de bara hemma i lägenheten. Fady, som så gärna ville spela fotboll, var inte välkommen i något lag eftersom hans pappa inte fanns där för att godkänna det.

Sara suckar och berättar att hon och Hanne skickade fotbollskläder till Fady och bad honom sparka boll på balkongen, på femte våningen.

Annons

Fady nickar. Det var en svår tid för både honom och hans syster. Fady längtade hela tiden hem till mamma och på nätterna låg han sömnlös och tänkte på familjen och vännerna i Luleå.

– På dagarna försökte jag plugga. Jag satt vid datorn en stund varje dag, för jag ville ju inte hamna efter i skolarbetet, säger Fady, som hela tiden höll kontakt med sina vänner via sociala medier.

Ingen juridisk hjälp

Innan Hanne och Sara kunde börja kämpa för att få tillbaka barnen var de tvungna att rädda Sara. Eftersom hon fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ända upp i Migrationsöverdomstolen fick hon inte längre någon juridisk hjälp, och hennes arbetstillstånd drogs in.

Det krävdes nya omständigheter för att få en omprövning. De omständigheter som Hanne och Sara åberopade var att Sara, på grund av skilsmässan, var hotad till livet om hon återvände till Egypten. En kristen, ortodox kvinna i Egypten får inte skilja sig. Det är endast döden som får skilja man och kvinna åt.

Annons

Hanne och Sara påbörjade ett omfattande arbete med att samla in så många bevis de kunde om hoten som fanns och Hanne skrev ett verkställighetshinder, som lämnades till Migrationsverket.

Det var mycket att sätta sig in i och många blanketter att fylla i

– Det var mycket att sätta sig in i och många blanketter att fylla i. Det var svårt även för mig som svensk. Jag vet inte hur många timmar vi ägnat åt att sitta och leta information, skriva inlägg och ringa runt till olika instanser, säger Hanne och berättar att hon oftast satt vid ett undanskymt bord på Marcos och Saras restaurang.

Marco ler och säger att Hanne hade sin fasta plats, både på jobbet och i deras liv. Hon blev som en i familjen.

Fallet prövades på nytt

Efter fem månader kom glädjebeskedet att fallet skulle prövas på nytt och att Sara hade rätt till juridisk hjälp.

– Vi fick tjata en hel del, men till slut fick vi hjälp av en fantastisk advokat från en byrå som har specialiserat sig på kvinnorättsfrågor. När vi fick hjälp av henne var halva slaget vunnet, säger Hanne.

Annons

Men det skulle dröja ytterligare fem månader innan Sara beviljades uppehållstillstånd och kvinnorna kunde ta tag i det de mest längtade efter. Processen att få barnen hem till Sverige.

Tack vare att barnen pappa godkände barnens flytt kunde den verkställas, men det dröjde till dagen före julafton 2019 innan Fady och Maya satte sig på flyget mot Sverige. Men det krävdes många turer med blanketter och byråkrati och in i det sista möttes familjen av motgångar.

– Jag blev jätteglad när mamma och Hanne ringde mig via en högtalartelefon och berättade att vi äntligen skulle få komma hem, säger Fady.

Sara lovade barnen att de skulle få fira jul hemma i Sverige och bokade flygbiljetter till dem den 23 december. Men dagen innan avresan upptäckte flygbolaget att det var mamman – och inte pappan – som bokat resan till barnen. Resan avbokades!

Annons

– Vi kontaktade barnens pappa och bad honom att boka nya biljetter till barnen, men den natten sov jag inget alls. Jag var så ledsen och orolig, säger Sara, som först nästa dag fick besked om vilken tid hennes älskade barn skulle landa i Luleå.

Återförenades med sina barn

När hon äntligen fick åka till flygplatsen för att möta Maya och Fady ville tårarna aldrig ta slut.

– Jag grät och barnen grät. Och jag slogs av att båda hade blivit så långa! säger Sara. Det blev så tydligt att hon förlorat ett och ett halvt år av sina barns liv.

Sara håller om sonen Fady och de är glada för att vara tillsammans igen.
Både mamma och son är glada över av att vara tillsammans igen.

Det första Fady gjorde när han kom hem var att knacka på hemma hos Leo, kompisen som han hade saknat så mycket.

Annons

Efter jullovet har Fady börjat i sin gamla klass och i sitt gamla fotbollslag igen. Även Maya går nu i skolan, liksom mamma Sara. Först nu, när hon har fått uppehållstillstånd, har hon rätt att läsa svenska för invandrare. Till slut kan familjen leva ett vanligt vardagsliv tillsammans och planera framåt. Till slut kan Hanne och Sara även umgås över en bit mat, utan att ha ett mörkt moln av oro över sig.

Men jag ångrar inte en enda minut. Jag har i alla fall gjort en viktig sak i mitt liv

– Det känns ovant men härligt. Jag har lagt hela min tid och min själ i det här och grottat ner mig i uppdraget så att jag länge till och med kunde rabbla alla ärenden och ärendenummer utantill, skrattar Hanne och tillägger:

– Men jag ångrar inte en enda minut. Jag har i alla fall gjort en viktig sak i mitt liv. Skulle jag inte göra något gott alls mer i mitt liv så kan jag känna mig nöjd med att jag gjorde vad jag kunde för den här familjen, säger Hanne.

Annons

Sara ger sin väninna en beundrande blick och säger att Hanne kan ALLT. Hanne har blivit hennes feministiska förebild. Hon har visat henne att kvinnor kan stå upp för sig själva och ställa krav.

– Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om inte Hanne kommit cyklande hem till mig den där dagen för snart två år sedan. Jag har aldrig bett henne att göra något, hon har gjort allt på eget initiativ. Jag tror att hon är en ängel som sändes till mig när jag behövde henne som bäst.

Annons