Ingrid Söderberg, 78, är certifierad tomtemor

Ingrid Söderberg, 78, är certifierad tomtemor
Hon tycker att julen är årets bästa högtid, även om det var roligare då hennes man Roy var i livet. Han var en verklig tomtefar och är anledningen till att hon blev tomtemor.
Annons

Ingrid Söderberg, 78, i Hökerum utanför Ulricehamn är certifierad tomtemor och en av 43 medlemmar i Sveriges tomtegille.

– Jag har bråda dagar fram till jul, säger hon med ett leende. Men på julafton tar jag ledigt och firar med barn och barnbarn. Då får tomtegubbarna sköta jobbet.

Annons

Hon tycker att julen är årets bästa högtid, även om det var roligare då hennes man Roy var i livet. Han var en verklig tomtefar och är själva anledningen till att hon blev tomtemor. Skulle Ingrid ha någon som helst chans att se sin man i december var det bara att hänga med i tomtesvängen. Roy gick bort för fyra år sedan, men han och Ingrid fick drygt 30 fina år tillsammans, då de tomtade för allt vad de var värda.

En speciell present

De hade båda förhållanden bakom sig när de möttes på en dans. På den tiden satt hon mest hemma, men dottern Pernilla övertygade henne om att hon borde ge sig ut. Det har hon aldrig ångrat, för det var så hon träffade sin stora kärlek.

– Det roliga i sammanhanget var att våra barn kände varandra och hade bestämt sig för att försöka få ihop oss. Men de behövde aldrig ta till några knep, vi klarade den biten själva.

De hade två barn vardera och tonåringarna gillade varandra. De bildade en lycklig bonus familj.

Ingrid och Roy Soderberg på världskongress i Danmark juli.
Ingrid och Roy Soderberg på världskongress i Danmark juli. Foto: Privat

På julafton var Roy alltid tomte. Han var som gjord för rollen, med ett stort och yvigt skägg och en djup röst som kunde få fram det karakteristiska ”Ho ho ho” på ett naturligt sätt. Det var kanske inte så konstigt att barnen gav honom en mycket speciell 60-årspresent: Ett medlemskap i Dansk Julemands Laug, där tomtar från alla håll och kanter förenades.

Iklädd tomterock och luva gav han sig iväg till Danmark för ett första möte. Vid hans sida fanns Ingrid som tog sig an rollen som tomtemor. De blev väl mottagna och när Ingrid ett par år senare fyllde 60 fick även hon ett medlemskap i Dansk Julemands Laug i gåva av barnen. De åkte på tomteträffar i Danmark men höll sig mestadels på svensk mark, där de under december månad var tomte respektive tomtemor i olika sammanhang.

Ingrid kunde inte riktigt förlika sig med de färdigköpta tomterockarna och luvorna, som hon tyckte var förfärliga. Som den tomtemor hon är, köpte hon tyg och fårskinn och sydde dräkter och mössor som de sedan haft i alla år.

Får inte röka eller dricka

De träffade både snälla barn och andra svenska tomtar och ett litet frö började gro inom Roy: Borde inte svenska tomtar ha en egen förening? Han samlade ihop en skara lämpliga kandidater och för drygt 20 år sedan bildades Sveriges tomtegille.

Föreningen är inte till för vem som helst. Det ställs krav på tomtarna och man får gå ett provår med en mentor. Det finns regler och normer som måste följas: En tomte måste vara propert klädd och helst ha naturligt skägg. De får inte röka offentligt, ej heller dricka sprit i tomtekläder.

– Nykterheten håller vi hårt på, då julen är barnens högtid. Vi ser helst att alla vuxna har en vit jul, då mår barnen bäst.

Ungefär hälften av medlemmarna är kvinnor, och de har en uppgift så god som någon. En tomtemor ska bistå tomtefar och Ingrid gör det med glädje. Hon är barnkär och har varit förskollärare.

Varje år är det stor tomtefest i Gällivare, där tomtar från hela landet sammanstrålar. Ingen kan undgå dem, de minglar, pratar med folk och bjuder på pepparkakor. De äter gott och diskuterar för tomtar viktiga frågor som färg på gran och storlek på skorsten. Givetvis träffar de också många barn som ger önskelistor till tomten. Hon glömmer aldrig en tomteträff i Stockholm. Tomtarna var ute på gatorna och passerade då två äldre damer som gick i armkrok.

– De sa till varandra: ”det måste vara utklädda parkeringsvakter”. När vi lite senare satte oss ner för att ta en fika på ett konditori, samlades mängder av barn utanför fönstret.

Tack vare tomtandet har Ingrid fått många nya vänner och hon missar aldrig den årliga tomteresan till Åland, då ”civilklädda” medlemmar roar sig. När vi kommit in i december åker de röda ”arbetskläderna” på.

– Innan Roy gick bort pratade vi mycket om att jag skulle föra tomtetraditionen vidare. Och det gör jag – jag tycker om det som tomten står för.

Av Anna Lindau Backlund

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se:

Dela på:

Annons

Laddar