Annons


Så här enkelt mäter du själv din hälsa

Fettprocent, konditionsvärde, BMI eller din biologska ålder. När det gäller din fysiska hälsa finns det en hel skog av begrepp och siffror som kan ge dig information. Men vad säger de egentligen om din hälsa? Här får du hälsoexperternas förklaringar och råd.


BMI

BMI står för Body Mass Index och används för att mäta om du är under-, normal- eller överviktig.

– Många av oss har nog en egen föreställning om vilken vår idealvikt är, men om vi ska få reda på om vi är under-, normal-, eller överviktiga måste vikten sättas i förhållande till vår längd, förklarar hälsoexperten Pernille Ravn Jakobsen, som jobbar förebyggande.

Annons

– 75 kilo kan vara normalvikten för en person, medan det för någon annan kan vara ett tecken på övervikt, helt enkelt för att personen ifråga inte är så lång.

Gilla Allas.se på Facebook

Hälsoexpert Pernilla Ravn Jakobsen

Det är dock viktigt att inte fokusera alltför mycket på BMI-talet. BMI tar nämligen inte hänsyn till vare sig benstomme, muskelmassa eller kön. En man med stor muskelmassa kan ha ett högt BMI och därmed ramla in i kategorin ”överviktig” utan att vara det eftersom den ökade muskelmassan väger mer än fett.

Därför kan BMI-talet också stiga om du börjar träna, eftersom du då bygger upp dina muskler och får en större muskelmassa. Du får alltså inte fler muskler av att träna, men de du har blir större och tyngre. Det sker också en slags ”ommöblering” i kroppen, då dina fettdepåer minskar i takt med att din muskelmassa ökar.

Sen finns också myten om att slank är lika med sund.

– Det har visat sig att människor med ett BMI i den högre delen, men fortfarande inom ramen för normalvikt, lever längre och är mindre sjuka än människor med ett lågt BMI. Det tar död på myten om att trådsmalt är detsamma som hälsosamt, säger Pernille Ravn Jakobsen.

För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet är de flesta experter idag eniga om att man bör komplettera BMI med mätning av kroppens fettprocent.

Räkna ut BMI

Du räknar ut dit BMI genom att dela din kroppsvikt i kilo med din längd i meter i kvadrat.

Om du till exempel väger 64 kilo och är 1, 64 m lång, ser beräkningen ut så här: 64/1,64 x 1,64 0 23,8 (normalvikt).

Det här säger BMI om din vikt:

BMI under 18,5 = undervikt
BMI mellan 18,5 och 24,9 = normalvikt
BMI mellan 25 och 29, 9 = övervikt
BMI mellan 30 och 39,9 = fetma
BMI över 40 = svår fetma

Det finns också enkla BMI-uträknare på nätet, till exempel: bmiraknaren.se

MIDJEMÅTT

Enligt Pernille Ravn Jakobsen är midjemåttet främst intressant i förhållande till höftmåttet, än själva midjemåttet i sig. Studier har visat att det är bättre att ha fettet kring höften än på magen.

– Det är först och främst i magen som våra inre organ sitter. Dem ska vi helst hålla så fria från fett som det är möjligt. Därför är det bättre att ha en päronform: fett på höfterna, än äppelform: fett på magen, säger Pernille Ravn Jakobsen.

En bra tumregel för en hälsosam fettfördelning kring magen bör för kvinnor vara ett midjemått på maximalt 80 cm, medan det för män bör vara maximalt 94 cm.

Men tänk på att individens kroppsbyggnad spelar roll för mätningsresultaten. Så även om du har ett perfekt midjemått kan du vara i farozonen.

Det viktigaste för hälsan är fortfarande att du rör på dig tillräckligt mycket!

BIOLOGISK ÅLDER

Biologisk ålder är ett begrepp som var i ropet under en period eftersom reultatet är lätt att förstå och agera utifrån. Det finns dock bland forskare och hälsoexperter en viss skepsis till begreppet, inte minst för de ”gör-det-själv”-metoder som finns tillgängliga på nätet, de så kallade body-age-testen.

– Begreppet och uträkningsmetoderna är förbundna med allt för stor osäkerhet. Där finns för många subjektiva parametrar, till exempel smidighet, kostvanor och fysisk aktivitetet. Ju flera subjektiva kriterier, desto osäkrare mätning, förklarar Pernille Ravn Jakobsen.

Experter har de senaste åren arbetat med att förbättra metoderna för att bestämma den biologiska åldern. Forskare har bland annat konstaterat att man kan sätta en exakt siffra på den biologiska åldern med hjälp av blodprov och man diskuterar nu hur denna nya kunskap ska användas i vården.

KONDITIONSVÄRDE

Konditionsvärdet är också en siffra som säger en del om din hälsa.

– Ett bra konditionsvärde är mycket viktigare för din hälsa än låg vikt. Studier har visat att ju bättre ditt konditionsvärdet är, desto längre lever du och desto friskare är du. Du kan alltså utan problem vara lite tyngre, men hålla dig i god form och ha ett bra konditionsvärde. Det är viktigare för din hälsa att du rör på dig än att du svälter dig själv och har för lite energi till aktiviteter. När du förbättrar din kondition stärker du också dina lungor och hjärta. Du får fler små blodådror omkring dina muskler. Det innebär att blodet lättare kan göra sig av med syret och risken för åderförkalkning minskar, berättar Pernille Ravn Jakobsen.

Det är en bra idé att mäta sitt konditionsvärde om du börjar träna eller motionera och vill ha en koll på din utveckling.

Mät ditt konditionsvärde

Det finns flera olika metoder att mäta sitt konditionsvärde på. Pernille Ravn Jakobsen pekar bland andra på Coopers tolvminuters löptest, uppkallat efter den amerikanske militärläkaren KH Cooper, där det handlar om att springa så långt man kan på tolv minuter.

På internet hittar du flera användbara formler för att räkna ut resultatet av ditt test (sök på cooper test).

Om du bara vill se om du gjort konditionsmässiga framsteg, kan du över en period jämföra dina resultat.

PULS

Puls och hjärta hänger ihop. Pulsen talar om hur många gånger i minuten hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Hjärtats aktivitet är mycket individuell och beror bland annat på ens fysiska kondition.

– Du kan absolut använda din vilopuls som indikation på vilken form du är i. Ju starkare ditt hjärta är, desto färre slag måste det slå. Om ditt hjärta är starkt är din vilopuls också låg. Som en tumregel kan man säga att en normal vilopuls för kvinnor ligger på omkring 70 slag i minuten.

Mät din puls

Du kan mäta din puls genom att trycka lätt på insidan av handleden med dit pek- och långfinger, eller på sidan av halsen strax under hakan. Räkna hur många slag det är under 20 sekunder och multiplicera det talet med tre.

Då får du fram hur många gånger pulsen slår på 60 sekunder. Vill du ha ett mer exakt resultat, räknar du helt enkelt pulsslagen på samma sätt under en hel minut.

KROPPSFETT

Fettprocenten är ett mått på hur stor del av din kropp som är fett.

– Det är viktigare med en låg fettprocent än en låg vikt, säger Pernille Ravn Jakobsen.

Den mest noggranna mätningen sker med hjälp av scanning och det är ju inte så många som har tillgång till det. Det går också att använda en så kallad fettmätartång, kaliper, eller en våg som mäter kroppsfett. Huvudregeln är att kvinnor bör ha en fettprocent på 20-25 och män 15-18.

BLODTRYCK

Ett normalt blodtryck ligger på omkring 120/80. Det är helt normalt att trycket stiger lite med åldern i takt med att ådrorna kalkas igen och blir lite styvare. Ett blodtryck över 140/90 betraktas som för högt.

Allt kan inte mätas

Hälsa handlar om att hitta en bra balans. Det finns ingen anledning att bekymra folk i onödan med för många dåliga mätningar.

– Vi lever i en tid när det är modernt att mäta allt. Men vi ska inte göra det viktigare än vad det faktiskt är. När vi mäter är det för att få en bild av hur friska vi är och eventuellt hur sjuka vi är. En mätning kan vara en bra motivation för att komma igång att röra på sig och motionera. Och vi vet att det fungerar. När du rör dig ger det positiva effekter, även på det mentala planet, och det hjälpa till att öka din livskvalitet, avslutar Pernille Ravn Jakobsen.

Av Marie Vestergaard Magni och Lene Jæger Klausen
Foto: Shutterstock, pressbild


(15)
(0)



Annons


Annons

Laddar nästa sida…