Första kvinnorna i Sveriges riksdag

Två kvinnor skålar och diskuterar politik
För hundra år sedan infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. Då tog också de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag. Men vilka var de? Läs om dem här!
Annons

Den 24 maj 1919 togs beslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. 

Förslaget drevs igenom efter en kvinnokamp som pågått sedan sekelskiftet, men det skulle dröja ytterligare några år, till 1921, innan det första valet hölls där kvinnor deltog. 

Efter valet 1921 tog kvinnor också plats i riksdagen för första gången. Sammanlagt fem kvinnliga ledamöter fanns då representerade; Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm från liberalerna, Agda Östlund och Nelly Thüring från socialdemokraterna och Bertha Wellin från högern. 

Vilka var då dessa kvinnor? I samband med 100-årsjubileet av den allmänna och lika rösträtten – samt internationella kvinnodagen – har vi kikat närmare på dem! 

Annons

De första kvinnorna i Sveriges riksdag

Kerstin Hesselgren (liberalerna) 1872-1962

En bild på Kerstin Hesselgren, en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter.

Kerstin Hesselgren växte upp som den äldsta dottern i en stor läkarfamilj i Hofors, Gästrikland. Förutom sjuksköterska utbildade hon sig också till skolkökslärarinna och var även bostadsinspektör och yrkesinspektör. I nästan 10 år reste Hesselgren runt i Sverige för att förbättra villkoren och arbetsplatsförhållandena för kvinnliga arbetare innan hon blev den första kvinnan att väljas in i riksdagen 1921. 

Som kvinnlig riksdagsledamot ville Hesselgren sänka straffet för abort, införa sexualupplysning i skolan och möjliggöra gifta kvinnors rätt till arbete.

Förutom sitt arbete i riksdagen var Kerstin Hesselgren även den enda kvinnliga representanten i Nationernas Förbund (NF), en internationell fredsorganisation som arbetade med konfliktlösning. 

Elisabeth Tamm (liberalerna) 1880-1958

En bild på Elisabeth Tamm, en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter.

Elisabeth Tamm föddes som dotter till en godsägare i Julita, Södermanland. Hon intresserade sig tidigt för politiken då hennes pappa var kommunalpolitiker och senare också riksdagsledamot. När hon själv gav sig in i kommunal- och landstingspolitiken startade hon en kvinnlig medborgarskola på sitt gods, där kvinnor utbildades om sina rättigheter. 

Efter att ha valts in i riksdagen 1922 arbetade Tamm bland annat för kvinnors rätt till statliga tjänster, förbättrad mödravård och högre löner för kvinnor.

Agda Östlund (socialdemokraterna) 1870-1972

En bild på Agda Östlund, en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter.

Agda Östlund kom från en arbetarfamilj i Köping, där pappan tvingades jobba extra för att få rösta. För att beviljas rösträtt på den här tiden krävdes nämligen en särskild årsinkomst. 

Östlund drev en egen syateljé, men blev senare politiskt aktiv i samband med storstrejken för allmän rösträtt 1902. Hon hade också ett stort engagemang i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och drev i riksdagen frågor som förbättrad pension och vård för kvinnor. Även kampen mot hustrumisshandel var viktig för Östlund.

Nelly Thüring (socialdemokraterna) 1875-1972

En bild på Nelly Thüring, en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter.

Nelly Thüring föddes i skånska Mala och hade en mycket fattig uppväxt. Detta bidrog starkt till hennes politiska engagemang, bland annat för den kvinnliga rösträtten. 

Vid sidan av arbetet som fotograf var hon en aktiv medlem av Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb och valdes som första kvinna in i Göteborgs stadsfullmäktige år 1916. 

Under sin tid i riksdagen var en av frågorna hon protesterade emot förslaget om könsmärkta valsedlar.

Bertha Wellin (högerpartist) 1870-1951

En bild på Bertha Wellin, en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter.

Bertha Wellin växte upp på Öland i en familj där utbildning prioriterades. På Sophiahemmet i Stockholm utbildade hon sig till sjuksköterska och hon arbetade också som operationssköterska. 

Under en resa till England väcktes intresset för sociala frågor och Wellin var därefter med och startade Svenska sjuksköterskeföreningen, där hon också var ordförande. Hon var även aktiv inom Stockholms moderata kvinnoförbund och anslöt sig senare till partiorganisationen. 

Väl i riksdagen var en av hennes hjärtefrågor höjda löner för barnmorskor. 

Av Anais Gonzalez Cruz/Baaam.se 

Foto: TT

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se:

Dela på:

Annons

Laddar