Annons


Sarah krossades under hästen: Jag dog på väg till sjukhuset!

Sarah hamnade under hästen 
och fick svåra 
inre skador. 
I ambulansen rann livet ur henne men Sarah fick hjälp från ett oväntat håll ...


Sarah övergav inte ridningen efter den svåra olyckan.

Sarah Watkins, 40, i Göteborg har varit död. På något sätt återvände hon till livet men ingenting blev sig likt efter den där natten i januari 2013.
Eftersom hon var närmare döden än livet den gången har hon funderat mycket på frågor kring livsval och överlevnad. Hur och varför kom hon tillbaka till livet efter en sådan svår olycka?
Sarah växte upp med ett stort hästintresse. Det bör
jade med My Little Pony-
leksaker och fortsatte med riktiga hästar.

Annons

Så småningom var Sarah så duktig att hon fick jobb på en turridningsfirma och där föll hon för en av de islandshästar hon hade hand om.
– Tyvärr hade jag inte råd att köpa den, säger Sarah.
Sarah tappade lusten för hästar ett tag och gjorde ett uppehåll med ridningen några år. Under tiden utbildade hon sig till maskör, men längtan tillbaka till hästarna var för stark. Hon började hjälpa andra ryttare med deras hästar vid sidan om maskörjobbet och när hon var 28 år fick hon rida en westernhäst för första gången.
– Då var jag såld.
Efter några månader köpte Sarah en egen western-
häst.
– Min Lucky lärde mig otroligt mycket, om hästar och människor och mig själv och livet, ler Sarah.
Hon tränade även andras hästar och tog sig an hästar som ansågs svåra och besvärliga. Det var en av dessa hästar, ett svart spanskt sto som tidigare skrämt upp sin ryttare, som Sarah satt på den ödesdigra kvällen.
– Hon var stor och lite trotsig men vi hade haft ett jättebra träningspass, säger Sarah.
Det hade hunnit bli mörkt ute, snön låg på marken och det var isigt på sina ställen.
– En tjej som kom förbi frågade om hon skulle tända utebelysningen åt mig men jag var nästan klar och sa att det inte behövdes, berättar Sarah.
Plötsligt började stoet att småbråka och vägrade röra sig framåt. Det var halt och hon slant med hovarna på isen. Hästen backade mot utgången och gick mot staketet för att försöka skrapa av Sarah, som förtvivlat gjorde allt för att få hästen att lyda.

Hjärtat stannade

– Efter det minns jag inget mer förrän jag låg på marken och såg en människa stå över mig. Hon frågade om jag kunde röra på benen.
Sarah kände efter och upptäckte att hon kände sig helt sned och vriden. Malin, som kvinnan hette, hade med sig ett täcke som hon försökte lägga under Sarah som skydd mot kylan.
– Men hela min undersida var täckt av blod och hon vågade inte röra mig.
Sarah hade legat ensam i mörkret i minst 20 minuter. Temperaturen var minus 13 grader och hon var kraftigt nedkyld. När ambulansen kom var det bråttom.
– De hittade inget öppet sår och kunde inte förstå var allt blod kom från. Jag hade en inre blödning.
Hon dog i ambulansen på väg till sjukhuset. Hjärtat stannade. Men sjukvårdarna fick igång det igen.
– Efteråt konstaterade läkarna att jag förlorat 3,5 liter blod. Hade Malin kommit tio minuter senare hade jag varit bortom räddning, berättar Sarah.
Ett par dygn senare vaknade hon upp på Sahlgrenska sjukhuset med en fruktansvärd smärta.
– Jag hade en hård obekväm korsett på mig. Det var den som höll ihop mig eftersom mitt bäcken var av på två ställen och mitt blygdben var krossat.
Sarah var kopplad till en mängd maskiner med slangar som gick in i kroppen. 
Hon hade genomgått en operation och det skulle bli många fler.
De kommande veckorna bestod mest av sängliggande. Hon fick morfin mot smärtorna och kämpade med att ta sig igenom dagarna. Att plötsligt vara så hjälplös var såklart kämpigt för en tjej som var van vid att klara sig själv.
– Jag kunde inte gå på toa, inte resa mig upp, inte vända mig i sängen. Hela tiden bad jag om mer smärtstillande. Jag var fast, beroende av and-
ra människor och fick panik för det.

Gick utan kryckor

Sarah flyttades till Mölndals sjukhus och opererades totalt fem gånger. Hon började träna för att lära sig gå igen.
– Efter tredje operationen hade jag jättestora problem med en skruv som orsakade enorm smärta. Men sedan läkarna tagit ut den kunde jag börja träna på riktigt, säger Sarah.
Till en början spydde hon av ansträngning efter bara ett par steg men snart ägnade Sarah timmar åt gåträning runt avdelningen. Hon längtade bort från sjukhuset och ville bli frisk snabbt. Men Sarah hade otur ännu en gång.
– Jag drabbades av septisk chock på grund av en urinvägsinfektion och hade hög feber. Mina värden blev sämre och sämre. Till slut trodde jag att jag skulle dö. Jag låg länge på en intensivvårds-
avdelning. Alla var oroliga, berättar Sarah.
Men Sarah fick hjälp från ett oväntat håll.
– Under hela min resa, från det att jag kom in med ambulansen, hade jag känt att tre änglar var närvarande. Det var som ett starkt ljus som 
alltid fanns där och nu kände jag ett ännu större stöd när allt var som svartast. Jag bestämde mig för att ta emot hjälpen och inse att det var ett tecken på att jag skulle ändra mitt liv till det bättre, berättar Sarah som periodvis varit strulig och gjort saker hon ångrar.
Snart blev hon också bättre, infektionen försvann och hon blev friskförklarad. Sladden till hjärtmaskinen kunde kopplas bort och hon kunde åka hem.
– Jag tog mina första steg utan kryckor även om jag 
var rädd att det inte skulle hålla. Att jag skulle gå sönder. Men jag gjorde det. Jag har inte fått något gratis utan 
har kämpat på ett sätt som få förstår. Man ska aldrig ge upp!
Snart var hon tillbaka i stallet igen, men hennes häst Lacy var först skeptisk till 
den medicinluktande männi-
skan.
– Inte så konstigt. Men vi hittade tillbaka till varandra ganska snabbt och redan under sommaren satt jag upp. Lacy var så försiktig med mig. Hon riktigt smög fram, skrattar Sarah.
Hon behövde hjälp att komma upp på och ner från hästryggen, annars gick det över förväntan bra. Hennes kropp blev friskare och friskare.
– Jag sov jättemycket första året. Men i dag är jag igång och jobbar med hästar igen. Jag orkar inte lika länge och lika mycket men jag har ett bra liv.

Tre skyddsänglar

Samtidigt har Sarah sökt svar på en del frågor efter sina upplevelser och genom det kom hon i kontakt med änglamediet Birkan Tore och tv-programmet ”Räddad av änglar”.
– Jag förstod ju mycket av hur allt hade gått till. Att 
stoet jag satt på stegrat sig och vält över mig så att mina skador uppstått, men varför hade jag överlevt?
Birkan talade om att alla människor har skyddsänglar och att Sarah hade tre som var vid hennes sida den där natten.
– Han sa att han såg att änglarna tog mig tillbaka till min kropp när jag dog i ambulansen eftersom det inte var min tur och allt stämde så bra med mina egna känslor och vad jag själv upplevt. Inte bara för 
den här gången, utan i hela mitt liv. Det kändes skönt att kunna bejaka den sidan, säger Sarah.
– Det blev väldigt känslosamt när någon annan såg och bekräftade detta.
Birkan uppmuntrade henne också att fortsätta utveckla och utforska sin mediala förmåga.
– Det tänker jag absolut göra. Mina skyddsänglar gav mig den kraft jag behövde för att ta mig igenom något som jag aldrig trodde skulle gå och jag är övertygad om att det var de som skickade Malin i tid innan det var för sent, in
nan jag förblött. Det vill jag gärna förmedla till andra, för
klarar Sarah.
Vid sin sida har hon också sin Lacy och en ny unghäst som heter Harley. Hon hoppas på framtida tävlingar och framgångar men viktigast är att må bra i sig själv.
– Jag har lärt mig mycket av det som hände. Nu börjar mitt nya liv och det är med en frihet jag inte känt tidigare. Det är de små sakerna man uppskattar.

Text och bild: Susanne Stamming



(36)
(0)



Annons


Annons

Laddar nästa sida…