Tidiga karriärval stressar ungdomar
Minskade möjligheter att välja om längre fram i livet är en följd av internationella trender inom utbildningssektorn. En situation som leder till stor press på de unga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Orimliga krav
I sin avhandling studerar Goran Puaca vilka förutsättningar gymnasieelever och högskolestudenter har att göra utbildnings- och yrkesval och hur detta har förändrats över tid.
– Kraven är orimliga. Idag ska du redan på högstadiet vara klar över vad du vill vara när du är 25–30 år, säger Goran Puaca.
Fel val ödesdigert
Konkret har det senaste decenniets förändringar inneburit att möjligheterna att byta från ett program till ett annat på gymnasiet minskat, liksom att senare i livet komplettera sin utbildning med andra inriktningar. De övergripande politiska målen har ändrats från att minska klyftorna i samhället och ungas självförverkligande, till fokus på anställningsbarhet och minskade kostnader på grund av ungas ”felval”.
Internationell trend
Dessa förändringar i det svenska skolväsendet speglar enligt Goran Puaca internationella trender som har inneburit att ett allt större ansvar har lagts på individen, vars utbildningsval förväntas bidra till en bättre matchning mellan utbildning och arbetsliv.
Osäkerhet
– För en stor grupp av både högskolestudenter och gymnasieelever var deras utbildningsval ett val som fattades i brist på bättre alternativ, och det rådde bland alla studenter och elever en uppenbar osäkerhet kring vad de ansåg att deras utbildningsbeslut skulle leda till.
Demokratifråga
– Att erbjuda unga stöd för utbildnings- och yrkesval är en viktig demokratifråga när möjligheterna att välja mellan exempelvis olika inriktningar på gymnasiet begränsas, eller om möjligheten till att korrigera fel utbildningsvägar senare i livet minskar. Annars kan detta leda till ökade klasskillnader, säger Goran Puaca.