Annons


Tjejsnack med Gunilla: Förlåt mitt svek!

Du står där varje dag. Som en ständig påminnelse om mitt misslyckande.


Kuddarna har gått före dig, kära cykel, alltför länge nu. Förlåt!

Du kör på, i med- och motgång, i ur och skur.

I motsats till din ägare…

Jag talar om dig, kära cykel, du kämpe, du oersättlige vän i alla väder.

För ett tag sedan skrev jag ett kärleksbrev. Nej, inte till särbon, utan till hissen! Just då låg den närmast mitt hjärta. För vem väntar troget på mig varje dag, och bokstavligen bär mig dit jag ska, med kattsandspåsar, matkassar och allt annat som gör livet tungt att leva? Inte särbon, utan just hissen!

Annons

Samma gäller för dig, kära cykel! Även du har burit många tunga lass i cykelkorg, på styre, sadel och pakethållare. Därför skickar jag nu några kärleksfulla rader till det cykelställ på vår bakgård, där du, min älskade stålhäst bor:

Kära cykel!

Jag förstår att du känner dig försummad och oälskad. Det var ju flera månader sedan du och jag gjorde något tillsammans. Sådant kan få den bästa av relationer att gå i kras.
Skälet till min försumlighet är detta: I våras, just när jag hade kommit igång med att cykla till jobbet igen efter vinteruppehållet, blev din föregångare, min gamla trotjänare, stulen utanför Ica.
Saknaden var stor. Så glad jag var när jag stolt kunde cykla hem från cykelhandlaren på dig och parkera dig med dubbla lås i cykelstället!
Men sedan fick du stå där och vänta. Förstår så väl att du blev sårad. Det finns en förklaring, men tyvärr tror jag varken du eller andra godtar den.
Förklaringen är nämligen prokrastinering. Ett finare ord för uppskjutande. Eller, som du irriterat skulle säga: Ren lättja!
Och jag skäms, det lovar jag! Förr kunde jag alltid säga ”Jamen jag går och cyklar JÄTTEMYCKET” när folk insinuerade att jag bara låg på sofflocket på lediga stunder. Nu har de fått rätt!
Det är ett jäkla tjatande, även från min doktor, om att jag måste börja röra på mig igen.
Och nu har jag bestämt mig: Snart ska vi ut på vägarna igen, precis som förr!
Jag har bara ett villkor: Att det blir liiite varmare!

Din tillgivna ägare Gunilla

Hittade bara EN (gammal) bild på mig med min cykel. Totalt missvisande för jag HAR ju cyklat massvis i mina dar!

Vad säger du, kära cykel? Skjuter jag upp nu igen? Ska jag börja cykla till jobbet redan i morgon bitti? Annars blir det aldrig av? Hm, låt mig sova på saken så får vi se!

Cyklar ni? Rentav tränar regelbundet? Annan vardagsmotion?

Sju skäl att cykla!

1. Du är snäll mot miljön.
2. Du sparar pengar.
3. Du får allsidig träning.
4. Du tänker klarare. Forskning visar att 30 minuters cykling förbättrar minne och koncentration.
5. Ditt midjemått minskar. Cykling ökar förbränningen.
6. Du kan vara social. Gå med i en klubb, cykla med familjen!
7. Du kan cykla året runt. Ute, inne; spinning, motionscykel.
Mer info på: halsafitness.se

MER OM ATT RÖRA SIG – ELLER INTE…

Nu lägger jag av!

Mysiga skillnader mellan kvinnor och män

Läs mer om Tjejsnackkrönikör Gunilla Hedenby här

Hjälp oss skapa Tjejsnack!

Mejla och kommentera, föreslå ämnen, tyck till om krönikorna, om livet, allt du känner för! Skicka gärna med ett foto! Alla införda bidrag honoreras, även de kommentarer från nätkrönikan som publiceras i tidningen.
Mail: [email protected]. Brev: Allas, Tjejsnack, 205 35 Malmö.


(0)
(0)



Annons

  • Anna Eriksson

    Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skrev…men för mig är det min motionscykel som står o väntar o se olycklig ut i sovrummet….Har tappat både motivation o energi o väntar på våren o värmen jag med! Hundpromenaderna gör jag dock varje dag…för hunden måste ju ut
    kram Anna


Annons

Laddar nästa sida…