Annons
Annons


Tjejsnack med Gunilla: Hårresande experiment med frisyren


Såg att man kan få ett ”lyxigt, långt, vackert hår” med i princip bara ett litet klick på datorn. Allt fler av oss tar tydligen chansen att via löshår få det hår naturen missunnade oss.

Tjejsnack-Gunilla-Hedenby

Tänk, om även jag skulle ta till konstlade medel och skaffa mig ett filmstjärnesvall på gamla dar… När nu generna lurade mig på det.

Annons

Mamma har nämligen ett tjockt, härligt hår. Även om glansen har mattats med åren är det fortfarande spänstigt och friskt.

Gilla Allas.se på Facebook

– Vilket fantastiskt hår din mamma har, säger folk och tittar undrande på mig, det svarta hårfåret. VARFÖR ärvde jag inte mammas hår? Är det pappas fel? Eller…

– Är du säker på att du är min mamma?

– Ja! Klipp det kortare, då ser det tjockare ut.

Men kort går bort, då tror folk att jag är en magerlagd man med knappnålsstort huvud och jättestor näsa.

En gång i min ungdom, när jag ännu hade hoppet kvar, gick jag till frisören och permanentade mig.

– Ge mig ett härligt hårsvall, befallde jag.

Tjejsnack-Allas-blondin

Tyvärr tänkte varken jag eller frisören på att jag hade blekt mitt mörka hår. Med ytterligare kemikalier på detta blev håret som Svinto – ni vet det där löddrande stålullet. Fast halmgult. Hårresande, i ordets rätta bemärkelse.

Det otroliga är att jag strax efter denna hårkatastrof sökte mitt livs första stadigvarande jobb. Där satt jag alltså på kontoret i Malmö Folkets Park, klädd i vinröda manchesterjeans (som jag fick dra på mig liggande medan en kompis hjälpte mig få upp blixtlåset), svart t-shirt och matchande svarta trätofflor. Samt Svintohår.

Det allra mest otroliga är att jag fick jobbet! Parkens dåvarande personalchef var en vidsynt man som för alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta.

Något år senare hade håret tack och lov återfått sin raka, mörkbruna look. Och efter att sedan dess ha testat alla stylingprodukter som finns, vet jag numera att det enda jag kan göra är att klippa topparna och låta mina tunna, flygiga hårstrån sköta sig själva. Hå hå(r) jaja, det får gå, värre problem finns ju. Fast – tänk om man skulle beställa det där löshåret på nätet ändå…

Har du ett hemskt frisyrminne? Vad gör du för att få fason på håret?

Träffa oss även på vår blogg!

Gunilla-Hedenby-katterna-Tasse-Simba

Hjälp oss skapa Tjejsnack!

Mejla och kommentera, föreslå ämnen, tyck till om krönikorna, om livet, allt du känner för! Skicka gärna med ett foto! Alla införda bidrag honoreras. Mail: [email protected] och [email protected]. Brev: Allas, Tjejsnack, 205 35 Malmö.


(65)
(0)


Annons

  • Ooo…Jag minns syrran när hon klippte min lugg Jättekort & även när mamma sa till frisören att klippa mig kort – trots att jag grät 🙁
    Nu har jag långt hår & stylar det lagom hihi – Nöjd/Kram

  • Fru Eriksson: Åh, så hemskt, stackars dig! Vi har nog alla ett antal hemska frisyrminnen, traumatiska händelser som satt djupa spår i oss… Hoppas fler hör av sig och berättar 🙂
    Så avis jag är på dig som kan ha håret långt!
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Lillie Karlsson

    haha, flera! Värsta var när jag skulle klippa av mig mitt jättelånga hår när jag var 19. Frisörskan påstod att jag var tvungen att ha en ”stödpermanent”. Hmmm. Jag har väldigt tunna hårstrån. Jag hade väldigt MÅNGA hårstrån. Varje hårstrå permanentades. Jag gick ut från salongen, funderandes på självmord, med rödblond afro och frisörens ord ringades i öronen: det kanske inte håller så länge…
    Det gjorde det. Jag fick till slut KLIPPA bort ”stödpermanenten”… :/
    pussåkram
    lillie

  • Lillie: Hahahaha!!! 😀 Känner PRECIS igen mig! Har man många, tunna hårstrån ska man akta sig för permantent, den läxan lärde jag mig efter min Svintogrej. Gud vad kul det hade varit att se dig i rödblond afro 🙂
    Jag fick färga om mitt hår i min vanliga hårfärg och sedan vänta på att permanent och blondering skulle växa bort. Och eftersom mitt hår växer väldigt sakta tog det en evighet… 🙂
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Eva Trulsson

    Det värsta frisyr minne var när jag klippte mig kort och permanentade mig det blev massor av småkrulligt hår.Det var sista gången jag gjorde en permanent.Trivs bäst i halvlångt hår. kram

  • Lotta

    Hahaha! ”… magerlagd man med knappnålsstort huvud och jättestor näsa.” Helt underbart!
    Jaa, du. Undrar om vi alla har hårresande/fallande historier om våra kära hår och alla dess vedermödor?
    Blev du en attraktion i Folket Park? Kom och se! En livs levande lyktstolpe med halmafro! 😉

    Jag har tjock och böjigt hår. Inte lockigt. På den tiden när det skulle permanentas visade det sig att permanenten tog alldeles rysligt bra i min kalufs. Halva tiden räckte. Så gång nummer två sa jag till frissan att det inte skulle vara så lång tid. Men si – det finns frissor som vet bäst (inget fnys om att kunden alltid har rätt där inte!). Alltså kom jag ut som ett irländskt året-runt-utegångsfår. Tyvärr var det dags att ta foto för körkortet just då.

    Jag försöker glädja mig åt att jag har glatt många som har tittat på mitt körkort – det hände faktiskt att de inte kunde hålla sig för skratt.
    Om du vågar dig på en hårförtjockning (? förtätning?) vill vi se hur du ser ut! Tack!

    Här är en något mera nutida hårhistoria: http://metrobloggen.se/antligenmandag/2013/06/16/a-bad-hairweek/

  • Eva: Ack ja, afrofrisyren var ju förvisso på modet ett tag men många verkar som du ha blivit med afro helt ofrivilligt 🙂 Men man lär av sina misstag, själv kommer jag heller aldrig mer att permanenta mig!
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Lotta: Haha, jag minns ditt hårinlägg mycket väl – många geniala liknelser där 🙂
    Och ”irländskt året-runt-utegångsfår”, då fattar man ju precis hur du såg ut 😀 Har du körkortet kvar, skulle så gärna vilja se det – ett gott skratt förlänger ju livet, om än inte håret 🙂
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Elisabet

    Hej Gunilla
    Ja detta hår, aldrig har man det man vill. Mitta är tuuunt! Och inget biter på det, jag menar om jag försöker lägga upp det. Färga går bra.
    Fick en gång för mig att jag skulle pröva permanent. Sagt och gjort, frissan garanterade att det sklle hålla länge. Satt tiill och med extra länge. Blev bra och jag var glad, i TVÅ dar sen var allt som vanligt igen. På den tiden när jag gick ut på galej (mycket länge sen!) envisades jag med papiljotter (sov till och med med dessa tortyrredskap). Precis lagom när jag kom fram så var håret lika rakt som vanligt igen, Att jag inte lärde mig.
    Kan i alla fall glädja mig åt att numer ha lite självfall, halelulija. Typiskt är det, nu när det är bara Mats och Stig som ser. (Missarna)
    Kram och tassklappar till er

  • Elisabet: Jag har det PRECIS som du! Det är inte lönt att styla och ordna och fixa, det håller ju ändå bara några timmar, om ens det.
    Jo, en sak gör jag – jag tar några tag med plattången när jag har tvättat det, och sprayar lite på det. Då blir det lite stadigare, och ligger lite bättre – med betoning på lite… 🙂
    Kul att du har fått självfall nu, undrar hur vanligt det är?
    Glada Tjejsnackhälsningar till dig, Mats och Stig 🙂

  • Anna Eriksson

    satt o tänkte här lite…jag saknar min käre morfar som gick bort för ungefär 6 år sedan. Den här dikten är tillägnad honom:
    Käre Morfar Knut…
    Du var en mycket speciell person
    Det som var bra med dig var att du inte brydde dig om vad folk tyckte och det du satte främst var ärlighet. De egenskaperna har jag ärvt av dig.
    Ofta tog du fram fiolen o spelade o sjöng en bit…
    Ingen kunde berätta så roliga historier från förr…
    Du var givmild o älskade att ha dina nära o kära omkring dig…
    Om jag frös o var kall om händerna värmde du dem i dina händer.
    Morfar… du hade ett mycket stort hjärta o jag önskar att du fanns här hos mig…
    Nu bär jag dina stora tjocka skinhandskar när det är vinter o kallt nu är det de som värmer mina händer.
    Kram Anna E

  • Anna: Tack för dina fina rader, det märks att du och morfar hade en alldeles speciell relation. Som jag brukar säga: Varför kan vi inte bara leva i evighet allihop och ha trevligt och mysigt tillsammans? Minnena finns ju alltid i våra hjärtan, men det är ju ändå inte detsamma…
    Så fint att du använder morfars handskar, det är ett arv som verkligen kommer till nytta, och så tänker du på honom varje gång du tar dem på dig <3
    Många kramar från Gunilla

  • Anna Eriksson

    Hej Gunilla! Hörde av min frisör nyligen att om man anv saltvattenspray i vått hår som man sedan fönar torrt ska hjälpa till att få upp volymen. Ha d gott Kram Anna

  • Anna: Tusen tack för tipset! Jag använder faktiskt saltvattenspray ibland och tycker absolut att det hjälper, håret blir lite stadigare och ”trögare” – inte så flygigt.
    Ha det jättefint du med!
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Anna Eriksson

    Jag bor i en liten stad i Mellansverige. För en tid sedan brann det i ett industriområde här i stan. Flera lager totalförstördes. Någon dag senare brann det även i en byggnad vid en skola. Nu har polisen lyckats fått tag i förövarna som gjorde det. 4 st pojkar i 13-14 års åldern!!! Jag blir mörkrädd!!! Herregud vart är vi på väg?? Nu var det antagligen tur för just dessa grabbar att de åkte fast för nu får de förhoppningsvis hjälp av socialtjänsten eftersom de är för unga för fängelsestraff. Jag hoppas att de blir hjälpta o kommer på bättre tankar.
    Anna Eriksson

  • Anna: Ja, man blir så ledsen när unga människor gör hemska saker. Det drabbar ju först och främst dem som utsätts för dådet, men även förövarna själva – de riskerar ju att förstöra sina liv om ingen griper in. Visst var det bra att de åkte fast, nu kan de förhoppningsvis få hjälp att komma på rätt väg i livet igen.
    Tack för att du delar med dig, det är precis så här vi har tänkt oss att Tjejsnack ska fungera!
    Varma Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • *asgarv* Svintohår är ehhh?! snyggt. Eller nåt. *ler*
    Jag har som din mamma, världens tjockaste hår som man kan forma hur sjutton man vill. *ler brett*

  • Anna Eriksson

    Nu vill jag lyfta en sak som jag har funderat på ett tag. Skulle vilja veta vad ni som följer bloggen tycker om det här att de visar inslag från bla afrika o att man ska bli fadder eller skänka pengar till fattiga barn. Visst ska vi skänka pengar o bli faddrar o så självklart! Men jag blir så trött på att det dyker upp i så många kanaler o så himla ofta. Särskilt ofta är det under julen. Under den tiden på året får man känslan av att man ska få dåligt samvete. Här sitter vi i våra bekväma lägenheter med mat i överflöd. Vad tycker ni bloggande vänner? Hur ser ni på saken? Ha d gott Kram Anna

  • Inkan o Ligan: Haha, mina gamla svintobilder är inget att visa för barnbarnen om man säger så 🙂 ”Titta så… så… GULhårig farmor var som ung” liksom… 😀 Åh, så avis jag är på ditt hår!
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Anna: Visst kan det bli lite för mycket av det goda, i dubbel bemärkelse 🙂 Jag håller med om det du säger om dåligt samvete, det är ju ingen mening med att ha det om man ändå inte gör något. Men man kan ju heller inte göra hur mycket som helst…. Svår fråga, för givetvis unnar man hjälporganisationerna att gå ut med sina budskap, men de kanske skulle tänka på att för mycket påtryckningar kan få motsatt effekt mot den avsedda.
    Är lite osäker på hur du menar med ”bloggen”, är det Allas hemsida, eller någon speciell blogg du tänker på?
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Anna Eriksson

    Hej Gunilla! Uttryckte mig kanske lite luddigt men det är Allas hemsida:) Kram från Anna

  • Anna: Ok, då förstår jag. Då var det ju på rätt ställe du kommenterade, nu har budskapet nått fram 🙂
    Kram!

  • Anna Eriksson

    Hej Gunilla!
    Kom just på ett lustigt sk.”Hårminne” Min man o jag var i en större stad o handlade på ett stort varuhus. Vid just den här tidpunkten var vi båda väldigt kortklippta typ snaggade. När jag hade handlat mina skor pekade expediten på en monter vid kassan o frågade om vi inte ville köpa hårspray o hårmousse till ett bra pris. Mannen o jag tittade förvånade på varandra.Tydligt var att expediten inte alls tänkte på hur otroligt kort hår vi hade . Det gick nog av bara farten skulle jag tro:)
    kram Anna Erksson

  • Anna: Haha, jag tror att de har blivit tillsagda att fråga alla och så går det per automatik 🙂 Säkert ville hon bita tungan av sig när hon såg hur förvånade ni blev 🙂
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…