Annons
Annons


Tjejsnack med Gunilla: Kräver förbud mot klapprande klackar

Ligger i ständig fejd med trevliga, välklädda kollegan M på grund av hennes val av skor – klassiska pumps i olika färger och modeller.


Ljudkänslig kvinna håller för öronen

Ljudkänsliga Tjejsnackkrönikör Gunilla Hedenby håller ofta för öronen på jobbet… Foto: Anne Ulander på Allas.

Vad är felet? Jo, de förbaskade skorna klapprar!

Jag är mycket ljudkänslig. Har ärvt denna egenskap efter min pappa, som alltid bär öronproppar för att skydda sig mot den bullriga, okänsliga omvärlden. Skulle gärna gjort detsamma men det blir lite knepigt med en reporter som inte hör vad intervjupersonerna säger.

Annons

Övriga delar av min kropp är i ständigt sönderfall. Funktionen försämras stadigt, de blir tröttare, hängigare och ömmare. Alla delar utom öronen, som envist förblir unga och högpresterande.

Eftersom jag bor ihop med två tystlåtna, ljudlöst tassande katter och sällan lämnar hemmet utan tvingande skäl, blir det på jobbet jag lider mest av min ljudkänslighet.

Har tipsat den klapprande M om gummistövlar och mockasiner. Propagerat för det nyttiga att ta av sig skorna inomhus och låta tårna sprattla fritt. Men M gillar sina pumps och fortsätter envist klappra.

Smattrande klackar ger mig associationer till supereffektiva chefer som kräver att jag ska vara lika supereffektiv. Eller till karriärister som springer omkring med smartphonen, ständigt pratande, ständigt på väg till viktiga möten. Det är så stressande!

Försöker hämnas genom att själv ta på mig ett par garanterat klapprande skor och klampa fram och tillbaka utanför M:s rum. Hon lyfter inte ens på huvudet. Hör helt enkelt inte klapprandet.

Hur kan vi människor vara så olika?

Nästan ännu värre än de klapprande skorna är den tickande kopiatorn. Länge utstod jag denna moderna form av kinesisk dropptortyr innan det brast på veckofikat.

– Kan ingen få stopp på det där tickandet!

Frågande ansikten vändes mot mig. Vilket tickande??

– Hör ni inte hur kopieringsmaskinen säger TICK, TICK hela tiden? Jag blir galen!

Ingen hade obehag av tickandet. För ingen hade hört det! Så apparaten tickar glatt vidare, medan jag funderar på hur man kan få tyst på den för gott. Ett yxhugg borde vara effektivt…

Eller ska man i stället beväpna sig med tålamod och öronproppar och hoppas på att åldern tar ut sin rätt även på hörseln?

Är du ljudkänslig? Känslig på andra sätt? Vad blir du störd av?

Diagnos för ljudkänsliga   
Hyperacusis kallas det när man är överkänslig för normala vardagsljud, som bilbuller, pappersprassel, bestickslammer – eller klapprande klackar… Åh, som jag känner igen mig!
Tips: Skärma inte av dig för mycket, då blir du isolerad och kanske deprimerad. Sätt inte i öronproppar direkt. Om du har dem från början och sedan tar ut dem låter alla ljud höga.
Behandling: KBT, kognitiv beteendeterapi, kan hjälpa drabbade sluta ”överbeskydda! öronen, och vänja sig vid ”normala” ljud..
Källa: Expressen

Träffa oss också på vår blogg Gunilla, Simba och Tasse!

Läs mer om Tjejsnackkrönikör Gunilla Hedenby här.

LÄS OCKSÅ

Festandet tog ut sin rätt…

Jag blir så avundsjuk!

Hjälp oss skapa Tjejsnack!
Mejla och kommentera, föreslå ämnen, tyck till om krönikorna, om livet, allt du känner för! Skicka gärna med ett foto! Alla införda bidrag honoreras, även de kommentarer från nätkrönikan som publiceras i tidningen. Mail: [email protected]. Brev: Allas, Tjejsnack, 205 35 Malmö.


(132)
(0)


Annons

  • Haha. Oj, vad jag kände igen mig som springandes med min iPhone i högsta hugg på väg till nåt möte. Dessutom i klackar ibland. Sorry 😉

  • Johanna: Haha, kul att du klampade in och kommenterade 😀 Men du brukar ju oftast ha ballerina och andra icke-klapprande skor så det var inte dig jag hade i åtanke, mer en allmän typ. Så du kan lugnt kuta vidare mot stjärnorna 😀
    Glada Tjejsnackhälsningar

  • Anna Eriksson

    Gissa om jag blev förbannad när grannen ovanför hade åkt bort o glömt bort att stänga av sitt tidsinställda larm på klockradion!!! Tio i sex drog det igång två mornar med stegrande volym, o lät i flera timmar. Det ville sig inte bättre än att jag knatade upp till hans lägenhet o lämnade ett argt brev där jag med stora bokstäver o utropstecken bad honom att kolla klockalarmet innan han reste bort nästa gång!
    Jag fick dock en ursäkt av honom när han kom hem ska tilläggas Kram Anna E

  • Linnsens matte, Karin

    Känner väl igen mig, har märkt av det här väl de senaste tio åren. Extra tydligt blev det i hemmet eftersom jag tidigare hade en make som pratade extremt högt och nu en son som också gör det, det är ett ständigt hyssjande för att få ner ljudvolymen. Andra saker som gör ont i öronen är skrikande tåg som bromsar eller när blåljusfordon kör förbi, jag håller för öronen eftersom hela huvudet håller på att sprängas men alla andra ser ut som att de inte ens märkt det.

    Med övriga släktingar delar jag ljuskänsligheten, på släktträffar är det ett envist flyttande av tända ljus eftersom de alltid skapar huvudvärk hos någon. Skönt att man inte är ensam i alla fall!

  • Lotta

    Hahaha! Unga och högpresterande öron! Helt underbart.

    Jag är inte ljudkänslig i en sorlig miljö. Däremot i en tyst miljö. Det betyder att jag har inga som helst problem att sitta och koncentrera mig på ett café men hemma. Ojojoj. Där hör jag ALLT. Och kan bli skogstokig av det. Annars är tuggljud och smaskande är något som effektivt kapar min stubin med 99,5% i en handvändning.

    Ha en fin tyst helg!

  • Anna: Vilken fruktansvärd upplevelse! Just att man är så maktlös, man bara hör det där eviga ringandet timme ut och timme in *ryser* Förstår fullkomligt att du blev rosenrasande. Bra att grannen bad om ursäkt i alla fall, förhoppningsvis håller han bättre koll på klockan i fortsättningen!
    Kram och glada Tjejsnackhälsningar

  • Karin: Har också erfarenhet av höga röster, kan bli jobbigt även när man pratar i telefon, har märkt att det har en tendens att öka volymen hos somliga. Märks även när folk talar i mobil offentligt. Är också ljuskänslig och bär solglasögon i princip året runt.Det är så jobbigt att vara överkänslig för sådant som andra upplever som helt normalt…
    Glada Tjejsnackhälsningar

  • Lotta: Ja, alltid en liten tröst att åtminstone öronen håller sig i form 🙂 Håller helt med dig om att en sorlig miljö med en konstant ljudmatta är lättare att stå ut med än plötsliga ljud som bryter en tystnad.
    Glada Tjejsnackhälsningar


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…