Annons
Annons


Tjejsnack med Gunilla: Vilken julkatastrof – och allt var mitt fel…


Alltsedan Den stora Julkatastrofen har tomten varit ett ytterst känsligt ämne hos oss.


Allas reporter Gunilla Hedenby är lycklig särbo med exmaken och lika lycklig sambo med katten Frasse.

För er kanske frågan ”Brukar ni ha tomte?” verkar harmlös. Men hos oss kan den leda till ett skoningslöst julkrig, med fruktansvärda hot om uteblivna klappar och julfirande på var sitt håll.
– Allt var ditt fel, morrar särbon.
Ännu efter 20 år kan han inte förlåta mig.

Annons
Gilla Allas.se på Facebook

Allt började så idylliskt den där julen. Barnen var små och vi hade ännu ungdomens julglädje i behåll. Så vi bestämde oss för att ha en riktig Tomte.
– Och inte ett ljud om att det är jag, sa särbon.

Redan här skar det sig. Jag vill inte lura i barnen att tomten existerar, men lät mig motvilligt övertalas.
En heltäckande tomteoutfit inköptes. Särbon krånglade sig i den, och stod så skrudad i tomterött från topp till tå.
– Precis som Disneytomten! jublade jag. Men se inte så arg ut, du skrämmer barnen.
– Försök själv le när skägget stramar och svetten rinner, stönade särbon.

Så smög han ut, förväntansfull trots allt.
– Om några minuter knackar jag på fönstret, så kommer du och öppnar, mös han.

Jag återvände till plikterna som julvärdinna. Pratade, skrattade, var spindeln i nätet, hade koll på allt. Utom på Tomten…

Efter ett tag – ett ganska långt tag – sa någon:
– Var är Staffan?

Herregud, tomten!! Hysteriskt fnissande sprang jag och öppnade. In kom en tomte vars ansikte var lika ilsket rött som tomtedräkten.
– Som jag bankade. Och vrålade! Men ni bara babblade på…

Resten av kvällen ruvade särbon bittert över glöggen, döv för alla böner om förlåtelse.

Efter katastrofen har Tomten lyst med sin frånvaro. Ända tills barnbarnet Klara satte in stöten. Hon ville ha tomte, det hade ALLA andra…
Ny tomteoutfit inköptes, särbon krånglade sig i. Och den här gången kom jag ihåg att öppna!
– Fast jag tog med nyckeln, det ska tusan lita på dig igen, sa särbon.

Men jag fick en liten seger. För det första Klara sa när hon såg Tomten var:
– Det är ju Moffi!
Den damen lurar man inte i första taget!

Önskar er alla en riktigt god jul! Hur brukar ni fira? Har ni tomte? Är det ok att lura i barnen att tomten finns?

Träffa oss även på vår blogg Gunilla och Frasse!

Hjälp oss skapa Tjejsnack!

Mejla och kommentera, föreslå ämnen, tyck till om krönikorna, om livet, allt du känner för! Skicka gärna med ett foto! Alla införda bidrag honoreras. Mejl: [email protected] och [email protected]. Brev: Allas, Tjejsnack, 205 35 Malmö.

 


(47)
(0)


Annons

  • Meta

    Kan inte minnas att vi hade tomte men har sett bilder på en tillsammans med mig. Har väl förträngt traumat…
    Första julen med barnbarn i år (plastbarnbarn om man ska vara petig…) men han är så liten att han bryr sig bara om mat och sova. Kanske nästa jul….
    I år firar vi två jular, en med mina föräldrar och en ”tomten är far till alla barnen” jul 🙂 med sambon och hans barn med respektive + hennes andra man (som hon också är skild ifrån) och deras gemensamma barn PLUS hans senaste fru (men inga barn där. Hängde du med? Fast vi brukar ha en bra stämning – så liknelsen med filmen tar slut där.
    OCH alla julklappar är inhandlade!
    Idag är det Lucia och vi sjunger med delar av kören på julgalan i Helsingborg. Hela sommaren var jag frisk och hela hösten. Tror du inte det började klia i näsan i tisdags kväll 🙁
    Men det är bara att bita ihop, ta två piller ur var burk + alla droppar jag kan hitta och så ladda med näsdukar!
    Önskar dig en härlig Lucia, hälsa Frasse <3

  • Meta: Haha, det tog lite tid innan jag fick koll på alla julfirarna 🙂 Underbart att ni firar tillsammans trots uppbrott, nya partners med mera. Det måste ju vara just det som julens budskap handlar om – att bry sig om varandra utan att låta sig hindras av formaliteter och ”så kan man väl inte göra”-tankar.
    Bra jobbat med julklapparna!
    Håller tummarna jättehårt att din röst klarar konserten. Önskar jag kunde vara där, men kanske kommer det några youtubeklipp på facebook… 🙂
    Glada Tjejsnackhälsningar och en hög krya på dig-kramar från Gunilla
    PS Frasse hälsar tillbaka och skickar tassklappar 🙂

  • *Jösses vad jag skrattade*

    Självklart har vi haft tomte. Kan man inte leva utan. 🙂
    Nu är barnen stora och ingen i släkten har fått barnbarn.
    Men tidigare gick det till på detta viset.
    Samma tradition år efter år. *ler*
    Efter Kalle Anka var det sedvanligt kaffe, bulle och kakor. Till glädje för di stora och irritaion för di små. 🙂
    SEN, sprang vi alla (iallafall vi barnsliga vuxna, typ jag) upp på övervåningen och spejade efter Tomten. Sedvanligt var att Tomten irrade runt i trädgården och stora och små knackade på rutor och skrek och visade vägen, så Tomten hittade rätt dörr. Ett år var det så kallt, sen ruta i köket sprack när jag och dottern knackade på fönstret. *ops* liksom 🙂
    Nå, tomten hittade rätt dörr (alltid altanen) och bjöds på pepparkakor och glögg och sen delade Tomten ut lite klappar till di små.
    Ett år hade vi anlitat grannen som Tomten och det väckte stor uppståndelse, eftersom vi bara var några få invigda som visste om det. Barnen tittade sig runtomkring och hittade ju alla dom kända ansiktena INNE helt plötsligt och en Tomte i dörren.
    Efteråt så sprang barnen ofta ut och letade efter spår i snön. Dom år det fanns såklart. Spåren försvann nämligen väldigt mystiskt ut i ett intet. 
    – Finnns Tomten på riktigt ??!
    – Men självklart. 
    Ja, så här har vi hållit på i alla år.
    Ända tills Farmor och Farfar tyvärr blev för gamla och var tvungna att sälja huset.
    Men jag och barnen har kvar alla fina minnen.
    Och ja visst finns Tomten. 🙂

  • Lotta

    Tomten hör till! Punkt. Fast han behöver ju inte stå utanför och frysa så länge 😉 En av de roligaste vi har haft gick aldrig. Annars brukar ju tomten ha lite bråttom, men inte denna. Efter en whiskey och mycket prat visade det sig att han hade tre kräksjuka barn hemma – och därför inte alls bråttom…

  • Inkan o Ligan: Efter att ha läst din undebart nostalgiska berättelse inser jag att jag inte kan göra annat än att ge särbon rätt och fortsätta be om ursäkt på mina bara knän 🙂 För vem är väl jag att neka Klara sådana underbara minnen!
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Lotta: Haha, inte så dumt att jobba på obekväma arbetstider i det läget::-)
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla

  • Nädu, de kan du inte. Sånt här har man med sig resten av livet. Både jag som vuxen, som fått följa barnens glada miner och förhoppningsvis kidsen själva.
    Jag, som är familjehem ibland, tänker också på alla barn som INTE får ha fina och ljusa jular. 🙁

  • Mimmi, Chicko, Tarzan, Sessan

    Som vi jamade på våran blogg så trodde mattes lillebror den gången på tomten 🙂

    Mjau, ja vi ska jama om *skällistomten* när julen är över, OM lillmatte kommer ihåg att ta med tomteluvan då, *Fniss*

    Tass tass

  • Mimmi, Chicko, Tarzan, Sessan: Ser fram emot att läsa om hundtomten! Kanske blir det rentav en bild också? 🙂
    Glada Tjejsnackhälsningar från Gunilla


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…