Lästips:RelationsproblemVänner för livetVår familjOtrohetLivet med en hund

Charlotte blev gravid efter makens död: ”Sam är med oss hela tiden”

17 maj, 2024 
Birgitta Lindvall Wiik
Foto: Privat
När Charlotte Eilers cancersjuka man Sam Eiler skulle behandlas med cellgifter råddes han att frysa in sina spermier.
Tragiskt nog avled Sam en tid därefter, men Charlotte har i dag välkomnat deras son Elijah, som kommit till världen efter Sams död.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: 7 viktiga saker att tänka på om du står nära någon i sorgBrand logo
Se också: 7 viktiga saker att tänka på om du står nära någon i sorg

Live like Sam.

Bli inte förvånad om du möts av budskapet var du än befinner dig i världen. Klistermärket som designats av Charlotte och hennes kompis har spridits av människor i många länder.

Sam Eiler var mannen som hade vänner i jordens alla hörn. Hans livsfilosofi lever vidare genom alla dem – och genom hans fru Charlotte Eiler, 33, som precis fött deras gemensamma barn, sonen Elijah.

Hade en dröm om att bilda familj

Det är två år sedan cancern tog Sams liv och Charlotte blev ensam kvar med alla framtidsplaner. Hon bestämde sig för att fortsätta leva i Sams anda och att förverkliga deras största dröm: att skaffa barn tillsammans.

Charlotte Eiler står höggravid i Australien med en strand i bakgrunden.
När den här intervjun gjordes var Charlotte Eiler höggravid men nu har sonen Elijah sett dagens ljus.Foto: Privat

När den här intervjun görs är Charlotte höggravid och hon får snart besök av sin mamma från Sverige som flyger till Coffs harbour, Australien, för att vara med under den första omvälvande bebistiden.

Annons

– Jag har bara sex veckor kvar till förlossningen och ser så mycket fram emot att möta vårt barn. Sam är med oss hela tiden, det känner jag så starkt, säger Charlotte som stoltserar med en rund och vacker bebismage.

Hon är tjejen från Mölnlycke som växte upp med mamma, pappa och en syster. Familjen reste mycket och Charlotte följde ofta med sin mamma flygvärdinnan på jobbet. Man kan säga att hon hade resandet och äventyret i sitt dna.

– Samtidigt var jag en blyg och försiktig tjej som först tänkte tacka nej när jag som 16-åring blev placerad i Mexico city för ett utbytesår. Men jag tackade ja och det blev ett av de jobbigaste men också mest utvecklande åren i mitt liv, säger Charlotte.

Ett glatt nybadat ungt par ligger på en gräsmatta och ler mot kameran.
Charlotte miste sin make Sam i cancer för två år sedan.Foto: Privat

Sam och Charlotte träffades på fest

Några år senare tog äventyret fart på allvar när hon mötte mannen med det ständiga leendet, det positiva sinnelaget och inställningen att ingenting var omöjligt.

Annons

– Jag bodde i Göteborg och pluggade på universitetet när jag blev inbjuden på en inflyttningsfest hos min kompis Eric. Där fanns den där australiensaren som en annan kompis tyckte att jag borde prata med. Det gjorde jag och våra samtal ville aldrig ta slut. Redan den kvällen visste både jag och Sam att det skulle vara vi. Sam hade allt jag ville ha i en man och det var personligheten jag föll för. Sedan insåg jag att han också var den vackraste man jag någonsin sett.

Sam flyttade in till mig nästan direkt

Sam var killen som reste runt mellan skidorter och surfvågor och skaffade sig vänner var han är drog fram. När han befann sig i Europa och behövde jobba ett tag hade han mellanlandat hos Eric, som han lärt känna under en skidsäsong i Österrike.

– Sam flyttade in till mig nästan direkt. Jag och Eric skojade om att vi hade delad vårdnad om Sam. Eric ville ju att Sam skulle bo hos honom, skrattar Charlotte och berättar att hon i efterhand fick veta att Sam hade sett henne på Tinder och visste att hon skulle komma på festen.

Annons

Sam jobbade som personlig tränare, han var utbildad fysioterapeut och fokuserade på både fysisk och mental hälsa. Charlotte pluggade och var yogainstruktör. När Sam föreslog att de skulle göra en skidsäsong i Australien efter Charlottes examen var hon inte sen att tacka ja.

Sam föddes i Tasmanien och växte, i det närmaste, upp med skidor på fötterna. Charlotte hade åkt snowboard och ville lära sig mer, men kände sig som en nybörjare.

– Vi åkte till Australiens ”Alperna” bara en vecka efter min examen. Jag jobbade på hans kompis hotell och Sam som fysioterapeut, och så åkte vi skidor och snowboard. Vi hann göra ett par skidsäsonger till. Däremellan tillbringade vi tiden med surfing när vi inte var i Göteborg och jobbade.

Hittade knöl på halsen – var cancer

Charlotte säger att Sam var en person som inspirerade alla han mötte. Han sågaldrig några problem. Om han hade en dröm eller ett mål såg han till att det blev verklighet.

– Vi pratade alltid om nästa äventyr och hade en sorts mental bucketlist som vi ville bocka av. Sedan ville vi bilda familj, det var något vi ofta pratade om. Sam var alltid så naturlig och fin med alla barn, jag visste att han skulle bli en underbar pappa, säger Charlotte och berättar att de under hösten 2020 befann sig i Göteborg.

Annons

– Jag jobbade heltid som yogalärare och Sam, som tidigare hade jobbat som fysioterapeut för skidlandslaget i USA hade fått sitt drömjobb för det svenska alpina landslaget.

Samma vecka som Sam gjorde personbästa på gymmet fick vi veta han hade drabbats av cancer

Paret hade förlovat sig och hade långtgående planer på att åka till mellanöstern för att jobba ett år. De skulle göra en sista säsong utomlands och dra in pengar för att ha råd att köpa ett hus. Drömmen om barn ryckte allt närmare och Sam hade börjat dra i trådar för arbete i Oman.

Det var då Sam kände en hård knöl på sin hals och hela livet rasade.

– Samma vecka som Sam gjorde personbästa på gymmet fick vi veta han hade drabbats av cancer som hade spridit sig. Det var en chock och sorg och helt overkligt. Sam var den starkaste och mest hälsosamma person jag kände. Vi bestämde oss direkt för att försöka åka till Australien. Det skulle vara lättare att läka i sol och värme än i ett novembergrått Göteborg.

Att resa till Australien var lättare sagt än gjort. Världen befann sig mitt i pandemin och Australien hade slagit en järnridå kring landet.

Annons

– Sams släktingar drog i alla tänkbara trådar. Det, tillsammans med att någon däruppe ville oss väl, gjorde att vi tog oss in i landet. Sedan fick vi sitta i karantän i ett hotellrum i två veckor. Som tur var hade vi en balkong, men det var ändå påfrestande och vi ville ju att Sam skulle få börja sin behandling så fort som möjligt.

Fryste in sperma innan cellgifterna

Charlotte berättar att hon och Sam tränade och ägnade många timmar åt att meditera och peppa varandra. De kom varandra så nära att de nästan kände sig som en enda person. De bestämde sig för att säga till doktorn att de inte ville veta hur lång tid Sam förväntades ha kvar. I deras värld fanns inget annat alternativ än att Sam skulle bli helt frisk igen.

– Doktorn som vi träffade var jättebra. Han rådde Sam att frysa in spermier, eftersom man kan bli infertil av cytostatika. När Sam frågade vad doktorn tyckte att han skulle göra pekade han på sitt huvud och sa ”håll dig stark här inne. Och träna!” Det svaret gillade Sam. Det var ju precis så han redan levde.

Ett brudpar kramar varandra. I bakgrunden syns ett hav.
Den 23 januari 2021 giftede sig, mitt under pandemin och utan några gäster. ”Det var jättefint”, minns Charlotte.Foto: Privat

Sam medicinerades med cytostatika var tredje vecka och påverkades förstås av behandlingen men mellan dem försökte paret leva precis som vanligt. De surfade, umgicks med släkt och vänner och levde livet.

Annons

– Vårt fokus var alltid att leva, och den 23 januari 2021 bestämde vi oss för att gifta oss. Det var fortfarande lockdown på grund av pandemin, så vi vigdes utan några gäster. Vi gifte oss vid havet och det var jättefint. Planen var att så småningom ha en jättestor vigsel och fest med våra vänner. Därför berättade vi bara att vi gift oss för de allra närmaste. Vi ville att släkt och vänner skulle uppleva att de var med vid vigseln. Men det blev aldrig någon jättefest.

Blev livräddare trots att han var sjuk

Sam blev inte frisk. Först blev han stark av behandlingen, men sedan tog det en vändning åt fel håll och han blev allt sämre. Men styrkan fanns kvar nästan ända till slutet.

– Vi pratade aldrig om något annat än en framtid där Sam var med. Vårt fokus var ofta på våra framtida barn. Vi pratade om favoritnamn. Vi pratade om vilka värderingar och vilket liv vi ville ge dem och i den framtidsdrömmen fanns Sam alltid med.

Charlotte och Sam hade alltid mål de ville uppnå. Bara tre månader innan Sams bortgång uppfyllde de ett otroligt styrkeprov tillsammans.

Annons

– Sam hade i sin ungdom jobbat som livräddare. För att bli godkänd ska man klara tuffa styrkeprov och simning. Vi bestämde oss för att göra det tillsammans och vi fixade både provet och att arbeta som livräddare efter det. Vi levde helt och fullt så länge han fanns och vi skapade minnen för livet.

Ett par ler mot kameran i en skidbacke. De har snowboards på ryggen.
Sam var uppvuxen i Tasmanien och hade i princip skidor under fötterna när han föddes. Han jobbade också som fysioterapeut för svenska alpina landslaget.Foto: Privat

Döden kom som en chock

Charlotte säger att hon aldrig förstod att slutet var nära. När Sam avled blev det en stor chock, som om han hade avlidit i en olycka.

– Jag trodde aldrig att det skulle hända, men i april 2022 miste jag honom, sju år efter att vi träffats. Det var oerhört traumatiskt. Sam blev 31 år. Han var så levande och vi borde ju fått 60 år till tillsammans!

Annons

Charlottes föräldrar och syster flög till Australien för att stötta henne och för att delta i en minnesceremoni.

– Det blev en jättefin minnesstund med många av Sams vänner. Jag kunde känna hans närvaro, precis som jag gör varenda dag. Mamma tog med mig hem till Sverige efteråt. Jag hade nog aldrig klarat av att resa ensam.

Charlotte bestämde sig nästan direkt för att förverkliga sin och Sams plan på att skaffa barn. Hon skulle bli gravid genom ivf. Först måste hon bara bli starkare.

– Helst hade jag blivit gravid direkt, men sorgen var svår och i början kunde jag knappt ta mig igenom dagarna. Jag är otroligt glad och tacksam för att Sam lät frysa in spermier. När jag kände mig redo förra vintern genomgick jag äggplock och återinförande av embryo. Men de två första försöken misslyckades, och jag blev förkrossad. Efter det andra misslyckade försöket bokade jag en flygresa hem till Sverige.

Klistermärken med uppmaningen ”Live like Sam”.
”Lev som Sam”, uppmanar klistermärkena som Charlotte och hennes vänner spridit över världen.Foto: Privat

Tredje gången gillt med graviditeten

Innan Charlotte flög hem gjorde hon ett tredje försök, och nu blev det bingo!

Annons

– Jag minns så väl när jag fick telefonsamtalet som bekräftade min graviditet. Jag satt på sängen och hade brett ut bilder på Sam, tillsammans med en bebis-body som jag fått av våra vänner. Mitt hjärta slog jättesnabbt och lyckan går nästan inte att beskriva.

Även om Charlotte kommer att bli en ensamstående mamma så gick hon inte ensam genom graviditeten.

– Jag känner starkt att Sam är med oss hela tiden. Han vägleder mig och ger mig styrka. Sedan har vi massor av släktingar och vänner som gläds med oss och stöttar oss. Vårt lilla barn är omfamnat av stor kärlek redan innan det är fött.

En nyfödd baby i en grön body.
Innan Sam dog diskuterade paret framtida barnnamn. Sam gillade namnet Elijah.Foto: Privat

Charlotte säger att hon och Sam var överens om namnet Elijah. Hon valde att inte ta reda på könet i förväg.

Elijah föddes i Australien strax efter att den här intervjun gjordes, där känner Charlotte sig extra nära sin älskade. Sonen kommer även att växa upp i Sverige.

– Jag och Sam var överens om att vi ville att våra barn både skulle få pulsa i snö och känna vågorna slå mot kroppen. Det var precis så vi levde och jag ska göra allt för att vårt barn får uppleva precis samma sak.

Annons