Håkan Hemlin i öppenhjärtig intervju om missbruket – och kärleken Heidi
Efter förra årets medverkan i Så mycket bättre på TV4 och årets comeback i Melodifestivalen är sångaren Håkan Hemlin i folkrock-duon Nordman tillbaka i hetluften.
Hur står det till, Håkan?
– Jo då. Jag mår som jag förtjänar – alldeles utmärkt!
Sist vi pratades vid var du 45, singel och sjöng i ett hårdrocksband som hette Burn to the ground. Vad har hänt i din tillvaro sedan dess?
– Mycket – och allt har blivit bättre. Framför allt har jag funnit en underbar fru – och hittat tillbaka till musiken. Jag jobbar så mycket det bara går, jag tycker att det är skitroligt. I går kom frun och jag hem från turnépremiären. Vi åkte 180 mil och var ganska slut när vi kom hem …
När träffade du Nordman-kollegan Mats Wester första gången?
– Det var nog slutet på 1991, början på 1992. Jag spelade med ett hårdrocksband i Södertälje. Mats jobbade som studiotekniker och producent. Det var där han hittade mig, säger han, haha. För mig kändes det annorlunda. Jag hade fördomar om folkmusik. Du vet, Mats var riksspelman, han spelade nyckelharpa …
Som 25-åring fick du ditt genombrott. Du och Mats blev glödheta. Hur yttrade sig Nordman-hysterin?
– Det var ingenting som jag hann tänka på. Allt gick så fort. Vi släppte vår första skiva. Därefter var det full fart i tre år. Allt kretsade kring turnéer och att göra nya låtar. Samtidigt som jag älskade allt som hände var jag rätt tillbakadragen och blyg.
Håkan Hemlin från Nordman om sitt drogmissbruk
Parallellt med artisteriet brottades Håkan med ett narkotikamissbruk.
Ena stunden stod du på scenen, andra scenen jagade du hasch och amfetamin och satt i diverse knarkarkvartar. Hur var det att leva dubbelliv?
2011 kom jag in på behandlingshem
– När man är mitt uppe i det så blir det ganska normalt, det blir som ett normalbeteende. Man fattar inte riktigt, man tänker bara på sig själv och sin egen skit. Folk i min omgivning försökte säkert hjälpa mig, men det var ingenting som jag la märke till – då. Det var som att hälla vatten på en gås.
– Räddningen kom först när jag själv tröttnade och insåg hur mycket jag hade gått miste om. 2011 sökte jag hjälp för mina problem och kom in på ett behandlingshem. Det blev vändningen.
Din mamma var bara 15 år när du föddes. Hon och din pappa skilde sig och du flyttade hem till din farmor och farfar. Hur var det att bo hos dem?
– Det var fantastiskt! Jag fick köttbullar och kaviar varje dag, haha.
Hur var du som liten grabb?
– Jag var väl en trevlig kille som gjorde dumma saker. Allt gick sönder i min närvaro. Jag kastade stenen först – och tänkte sedan. Jag menade aldrig något illa, det bara blev så.
Fru Heidi är Håkan Hemlins stora lycka – och golfen
Ganska snart kom musiken in Håkans liv.
– Jag hade en kompis, Mats Johansson, som spelade gitarr och hade en förstärkare. Själv hade jag ett trumset och drömde om att bli trummis. Vi släpade de här grejerna till kvarterslokalen – och så spelade vi där. Julgransbelysning hade vi för scenkänslans skull. Jag var väl tio, tolv år …
Är dina föräldrar fortfarande i livet?
– Mamma lever, hon är en riktig snärta, haha. Vi har rätt bra kontakt. Pappa dog 2012, någonting. Jag kommer inte ihåg. Vi hade kontakt men inte så ofta.
För ett par år sedan blev du ihop med Heidi, 53. Varför föll du för henne?
– Jag tyckte att hon var en skön prick.
Det är frun, katterna, hundarna och golfen
På vilket sätt kan det vara en fröjd att vara ihop med dig?
– Jag är nog ganska lugn och skön. Kanske lite för enkel ibland. Förr om åren hade jag så mycket annat för mig. Det var väldigt mycket ”jag ska bara” … Nu är jag lugnare, mer harmonisk. Det bara jag och frun, katterna, hundarna och golfbanan …
Är Heidi också i artistsvängen?
– Nej, men hon har råkat hamnat där. Hon assisterar mig, hon är bra på det. Hon har fått ett helt nytt liv!
Slutligen Håkan, vilken är den bästa stunden på dagen?
– Morgnarna. Vi kollar på Nyhetsmorgon och tar en kopp kaffe, Heidi och jag. Sedan sitter jag vid datorn och lyssnar på musik – och gör egentligen ingenting. ●
Heidi om Håkan
Vad är det som gör Håkan älskvärd?
– Han har ett väldigt stort hjärta, han är fruktansvärt mån om allt och alla.
Hur gick det till när ni träffades?
– Det var på Kanarieöarna. Jag var där på semester men hade brutit benet och fick inte åka hem som planerat. Mina vänner tvingade med mig till Hej Norge, ett uteställe där Håkan uppträdde. Jag kände Ove som spelade trummor och började prata lite med Håkan. Han var väldigt lätt att prata med, han berättade lite om vad han gjorde på Kanarieöarna och vad han hade för planer. Jag sa att ”jag åker hem så fort jag får flyga”.
– Snart ringde han och tjatade om att träffas, men jag var inte särskilt intresserad. Kändisskap och så där är inte min grej. Till slut träffades vi i alla fall – och hade det så väldigt roligt. Vi skrattade mycket. Det gör vi än i dag. Vi har väldigt roligt ihop!
Vad tycker dina barn om Håkan?
– De avgudar honom! Daniella, min dotter, brukar säga att ”det finns ingen som får mig att skratta så mycket som Håkan”.
Vad blir nästa steg i relationen?
– Vi gifte oss i januari förra året. Håkan är inte bara min man, han är min bästa vän. Nu ska vi njuta av livet så gott vi kan – och av varandra. Vi har aldrig bråkat eller kivats, vi har det så himla roligt och bra ihop!●