Detta är fiskarna du ska låta bli – 5 nyheter i årets guide
Det är inte helt lätt att manövrera i fisk- och skaldjursdisken.
Men vi gillar att stå framför den och välja.
Svenskar äter cirka tolv kilo sjömat per person och år vilket motsvarar en till två middagar i veckan. Vi äter mest lax, sill, torsk och räkor, men vi är också glada för alaska polock, makrill, sej, regnbåge och tonfisk.
Världsnaturfonden WWF ger varje år ut Fiskguiden för att hjälpa konsumenterna att göra hållbara val. I guiden bedöms fisket efter tre kriterier: hur bestånden mår, om förvaltning och kontroll är effektiva och hur fisket påverkar ekosystemet i stort.
Den odlade fisken bedöms utifrån andra kriterier, bland annat tittar man på fodrets hållbarhet och odlingens miljöpåverkan.
All data kokas sedan ner till tre olika trafikljus. Grönt för ”bra val”, gult för ”var försiktig” och rött för ”låt bli”.
Det visar sig att årets Fiskguiden både bjuder på mörka moln och ljus vid horisonten. Vi har valt ut fem nyheter.
5 nyheter i årets guide
1. Skarpsillen
Skarpsillens situation har blivit sämre. Beståndet i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön har tidigare haft grönt ljus men detta har nu dimmats ner till gult. Världsnaturfonden WWF konstaterar att mängden lekmogen fisk har minskat vilket sannolikt beror på ett för högt fisketryck.
2. Skrubbskädda
Denna fisk, som även kallas skrubba eller flundra, får rött ljus om den är fångad med garn och trål i Arkonahavet och Bornholmshavet. Ett av skälen är att fisket av skrubbskädda går ut över torskbeståndet som inte sällan slängs överbord, även om detta är olagligt. Enligt Världsnaturfonden WWF kastas 11 miljoner döda torskar tillbaka varje år.
3. Lax
Lax som tas upp med långrev i Östersjön går från gult till rött ljus. Detta på grund av en ineffektiv förvaltning och ett svagt bestånd. Den burfiskade laxen får dock gult ljus.
Fiskguiden
Fiskguiden är Världsnaturfonden WWF:s konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002.
År 2022 omfattar den närmre 90 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden. Är du intresserad av att veta statusen på en viss fiskart? Här kan du söka.
Källa: WWF.
4. Mindre hälleflundra
Denna fisk, även kallad blåkveite eller hälleflundra, som fiskas i nordvästra Atlanten går från gult ljus till rött. Världsnaturfonden anser att kvoterna är för högt satta i förhållande till beståndet.
5. Sötvattenfiskar får grönt ljus
Det finns även några ljusglimtar i årets fiskguide. Till exempel får några sötvattensfiskar grönt ljus. Regnbåge som odlas i svenska insjöar, röding som odlas i dammar i Europa och siklöja från Vättern är arter får alla grönt ljus och listas därmed som bra val.
– Att den svenskodlade regnbågen har fått grönt ljus är positivt. Framför allt beror det på att foderföretagen har kommit väldigt långt. De har fått ned andelen marina ingredienser och när de bytt till landbaserade ingredienser som ofta handlar om soja så har de blivit noga med att köpa in från källor som inte bidrar till skogsskövling, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden på Världsnaturfonden WWF till Dagens nyheter.
Här hittar du recept på röding på vår systersajt recept.se
Torsken kämpar fortsatt
Torsken, som länge kämpat mot utfiskning, får inte grönt ljus i år heller. Bestånden i Östersjön och Nordostatlanten har rött ljus, det vill säga en uppmaning att inte köpa den. Som bäst får den gult ljus och det ges till torsk från Barents hav och den handlinefångade torsken utanför Färöarna.
