Det finns ju mörkertal när det gäller, så jag pratar utifrån mina erfarenheter av att jag träffar jättemånga par med otrolighet.
Jag tror att det är jättevanligt. Det är nästan alltid så att digital otrohet finns med.
Ja, det är mycket lättare att vara otrogen nu, genom att det är så lätt att använda chattar eller digitala plattformar för att vara otrogen.
Det är ju lättare att skapa kontakt när man önskar det, genom att det är så lätt att få kontakt med mobiltelefon och digitalt.
Ja, det här är ju klurigt. Om man börjar fundera på hur man ska konfrontera sin partner, då tror jag att det redan finns någon form av en ängslig relation.
Är man trygga med varandra, då tror jag att man lätt kan säga att man inte riktigt känner igen sitt beteende. Det gör man otrygg.
Alltså att konfrontera rakt ut och också att använda sårbarhet. Att säga att det här gör mig orolig och det betyder så mycket för mig och det skulle kunna vara det värsta som händer och jag är rädd för det.
Snälla, hjälp mig att förstå. Jag förutsätter att du vill att jag ska känna mig trygg. Så låt oss sätta oss och prata om hur vi ska förhålla oss.
Jag tror att man bara ska vara ärlig i det fallet också och säga att det här känns inte okej för mig. Jag vill inte att min partner, det känns oärligt och det känns illojalt för relationen.
Har man en trygg relation med sin partner och att man inte behöver tvivla på var den hör hemma, då tror jag att det spelar ingen roll med hjärtemål.
Sen beror det ju på vilka personer man skickar dem till. Om det är personer som den andra i parat inte känner till, om det är främmande personer, då tror jag att det kan bli lite jobbigt.
Jag tänker att en relation bygger på förtroende och i stor grad trygghet. Så om det finns ex kvar på mobilen eller på Facebook, sociala medier, så behöver den andra få veta vad har man för typ av relation.
Och är det så att man hörs ofta med sina ex, då kanske man ska vara öppen och tydlig med det.
Ja, det ligger mycket sanning i det, men det gäller absolut inte alla.