Därför ska du aldrig strunta i din mammografi – kan vara skillnad på liv och död
Den 22 augusti 2020 var vi mitt upp i en brinnande pandemi. Världen stängde ner, och livet som vi känt det fram tills dess förändrades för alltid. För mig skulle det visa sig att det gällde på mer än ett sätt, långt mer än pandemin.
Jag var som de flesta andra kvinnor i Stockholms län nyss fyllda 40 år när jag kallades och gick på min första mammografi. Det var inga konstigheter. Det gick snabbt, gjorde inte mer ont än vad jag kunde tolerera och även om vi inte har någon historia av bröstcancer i min släkt så var det ändå skönt att få ett kvitto på att allt såg bra ut.
Runt ett och ett halvt år senare var det dags igen, och åter såg allt fint ut. Vid det besöket fick jag dock lära mig om så kallade täta bröst, som kan vara svårare att upptäcka cancer i.
Snabbspola drygt två och ett halvt år fram i tiden, till den där dagen i slutet av augusti 2020. Från ingenstans dök den plötsligt upp, en stenhård knöl i mitt högra bröst, stor som ett ägg.
På något sätt visste jag direkt. Det här är inte bra. Men det skulle ta ytterligare 13 dagar tills jag (av misstag) fick en kallelse till onkologen innan jag fått en återbesökstid på Bröstcentrum, och kunde gå in och läsa på 1177 att jag hade cancer.
Dålig prognos
Uttrycken ridå, mattan drogs undan och livet kom emellan blev bokstavliga. Hela min värld stannade upp, och den där bottenlösa dödsångesten som man bara kan föreställa sig att man skulle kunna få vid ett sådant besked infann sig och gjorde allt nattsvart. Trippelnegativ bröstcancer, den mest aggressiva formen. Stadie 3, grad 3. En modertumör, och minst 5 tumörer i armhålan. Allt annat än den där tidiga upptäckten som man läser om är så viktig.
Jag var strax över 40 år, mitt i livet med två barn i lågstadieålder. Prognos för bot var ... ja, inte jättebra, om man säger så. Mitt i den karusell av utredningar och behandlingar som snabbt följde, så dök frågan om senaste mammografi upp. Ja, när hade den varit egentligen? Alldeles för länge sedan, skulle det visa sig.
Rekommendationen är att det inte ska gå mer än två år emellan, i Stockholm var det då runt 18 månader som var standard. Men varför hade jag inte blivit kallad?
Det var det ingen som kunde svara på, men där och då – just det ja, pandemin. När sjukhusen gick upp i stabsläge drog man ner på det som klassades som minst viktigt inom vården för att flytta om personal, vilket jag har all förståelse för. Men för mig skulle det visa sig ha katastrofala konsekvenser. För efter att jag inte fått den där kallelsen inom rekommenderad tid, av okänd anledning, så försvann jag bevisligen helt från listorna när pandemin slog till.
Fakta bröstcancer:
Bröstcancer är en elakartad tumör i bröstet. Det finns olika sorters bröstcancer där vissa växer långsamt medan andra växer snabbt. De tre vanligaste bröstcancerformerna är hormonkänslig, HER2-positiv och trippelnegativ.
- Hormonkänslig bröstcancer stimuleras av östrogen och progesteron, och växer oftast långsamt – ca 70-80 procent av fallen.
- HER2-postiv bröstcancer har ett speciellt protein, HER2, på cellernas yta – ca 15 procent av fallen.
- Trippelnegativ bröstcancer är östrogen-, progesteron- och HER2-negativ, och växer oftast snabbare än de andra sorterna. Vanligare bland yngre kvinnor – ca 10-15 procent av fallen.
Källor: Bröstcancerförbundet, Cancerfonden
"Ett pandemifall"
– Du var faktiskt mitt första pandemifall, sa min onkolog efter något drygt år.
– Pandemifall? undrade jag förbryllat.
– Ja, eftersom du inte blev kallad när du skulle ha blivit det. Hade du blivit det så tror jag att det bara hade räckt med en operation, och kanske, kanske strålning, eftersom vi hade kunnat fånga cancern tidigt då, sa hon bestämt.
Efter ett oändligt år med cellgifter, operation, strålning och sedan en runda cellgifter till så var det inte direkt vad jag ville höra.
Men, det är vad det är. Vad jag vill säga är att den där mammografin som du blir kallad till faktiskt kan göra skillnad. Ibland mellan liv och död, i andra fall mellan en relativt mild behandling och en rent horribel sådan.
Så gå, även om det tar emot, när du blir kallad. Det tar inte särskilt lång tid, och om du tycker att det gör ont så är det ett lågt pris att betala i jämförelse med hur ont cancer faktiskt kan göra.
Bröstcancer i siffror:
- 26 procent av alla cancerfall hos kvinnor är bröstcancer
- 88 procent av drabbade lever tio år efter diagnos.
- 2023 insjuknade 9591 kvinnor och 60 män i bröstcancer, medianåldern var 65 år.
- 65 procent av alla bröstcancerfall i åldrarna 40-74 år upptäcks med mammografi.
- I dag uteblir i genomsnitt 22 procent av svenska kvinnor från mammografinscreeningen. I vissa kommuner är siffran över 30 procent.
Källa: Bröstcancerförbundet, Cancer i siffror, Socialstyrelsen
För emellanåt kan jag inte låta bli att fundera på hur annorlunda hela cancerresan kunde varit, om jag bara hade fått den där kallelsen till mammografin när jag skulle.