Hur ofta är det normalt att fisa?
Först och främst, lite gaser är sällan tecken på något hälsofarligt. En 15-20 stycken om dagen ligger inom normalramen, men beroende på hur ditt sociala liv ser ut kan förstås detta tjogtal vara mer eller mindre välkommet. Och märker du att du börjar avstå från saker som du vill göra, så sök hjälp! För fisar kan vara tecken på både förstoppning och matintoleranser och går att göra något åt (se faktarutan lite längre ner).
Vad är det egentligen som händer när vi fiser?
– Precis som att vi måste bryta ner kosten för att kunna leva, så måste bakterierna i vår tarmflora göra det. En del av deras nedbrytningsprodukter är helt enkelt olika slags gaser, och mycket av dem andas vi ut, en del kommer ut via huden, och ytterligare en del gaser kommer alltså ut med fjärtarna, förklarar Elisabeth Norin på Karolinska Institutet i Stockholm som brukar kalla sig själv för ”skitforskare” eftersom hon i hela sin karriär har arbetat med tarmflorafrågor (där den famösa Fisen spelar en av rollerna).
Låt oss titta lite närmare på den. En typisk fis består av 59 procent kväve, 21 procent väte, 9 procent koldioxid, 7 procent metan och 4 procent syre. Bara 1 procent i en fis är vätesulfid och merkaptaner, som innehåller svavel, vilket är det som orsakar den där ruttna ägg-doften som ger fjärten ett sånt dåligt rykte. För ävenom gasen är en naturlig del av matsmältningsapparaten så upplevs den ofta som ett biologiskt missöde.
– Jag minns när jag var scout som 8-9-åring och satt vid lägerbålet och råkade släppa mig så att hela gruppen hörde det. Jag kan fortfarande komma ihåg hur pinsamt det var. Och även om jag har jobbat med de här frågorna i hela mitt liv så är jag ju som alla andra. Jag kniper och hoppas att det inte ska höras, säger Elisabeth Norin.
Vad beror fisens ljud på?
Ljudet, ja. Det är en historia i sig. Dels handlar det om hur mycket gas som kommer ut på en gång, och dels hur ringmuskeln är formad. En liten öppning ger ett pipigare ljud, och en större öppning ger en lägre ton. Det är lite som ett instrument. Och även om det inte spelar din favoritmusik så får du nog räkna med att höra mer av den där gamla slagdängan i takt med att åren går, för fisarna blir ofta fler med åldern. Om du av olika skäl inte kan röra på dig lika mycket som tidigare, så saktar nämligen också tarmrörelserna ner, vilket orsakar långsammare passage, större risk för förstoppning och mer väderspänningar. Det finns också många vanliga mediciner som gör att det lättare blir stopp, särskilt smärtstillande.
– Inte minst handlar det om att slutmuskeln blir slappare med åldern, vilket gör det svårare att kontrollera och hålla tätt. Sedan får vi med åldern ofta ett sämre samhälle i tarmen, med färre arter av bakterier, och när tarmfloran är störd så blir det mer gasbildning. Patienter med ballongmage berättar till exempel ofta att de har ätit väldigt mycket antibiotika i livet, vilket kan påverka att antalet bakteriearter blir färre.
Probiotika kan hjälpa mot gaser
I de fallen, när det är störd tarmflora som orsakar gaserna, så kan det hjälpa med probiotika i kosten.
– Men då är det viktigt att man varierar mellan sorterna i mejerihyllan och inte bara väljer ett märke, för alla innehåller olika bakteriekulturer. Så premiera mångfalden, poängterar Elisabeth.
Men helt fis-fritt kan det ju aldrig bli. Och var trots allt tacksam för att passagen fungerar som den ska. Alternativet (tarmvred) hade ju varit mycket värre.
Och som kvinna, våga släppa väder, för spänd mage och knip gör ju ingen glad.
Tips för en mindre gasig mage
Behöver du sätta broms på gasen? Vill du ha lite mer kontroll på vad du släpper ut i världen? Följ de här goda råden från samlad expertis!
Undvik förstoppning
Avföring som ligger kvar i tarmen fortsätter att producera gas tills att den kommer ut. Och det finns flera orsaker till att det blir stopp. Det kan handla om att du rör på dig för lite, dricker för lite vatten, eller har fel toarutiner. A och O är nämligen att gå på toaletten när kroppen signalerar att det är dags, och inte försöka vänta några timmar. Många kvinnor som har fött barn vaginalt kan också uppleva att väggen mellan slidan och ändtarmen har blivit uppmjukad, så att det har bildats en liten ficka där avföring samlas och står kvar. Studier visar förresten att 19 procent av alla kvinnor över 60 år måste använda tummen eller fingrarna för att trycka mot den bakre slidväggen för att kunna bajsa klart.
Säg farväl till kål och lök
Har du en gasig mage så finns det vissa tydliga livsmedelsgrupper som kan vara bra att undvika eftersom de bildar svavelväte vid sin nedbrytning. Alla sorters kål och lök sticker ut i stinkligan här. Självklart ska du fortfarande njuta av älskade kåldolmar eller lökringar, men kanske inte dagen före stora släktkalaset. Även bönor, ost och ägg räknas till svavelrika livsmedel, men vad man reagerar på är också individuellt så fundera på vad du nyligen har ätit när du känner dig gasig.
Var försiktig med laktos
Lägg märke till hur du reagerar på mjölk och bulle. Laktoskänslighet är något som kan komma med åldern, så även om din tarm tidigare har varit obekymrad av mjölkprodukter kan den en dag börjar reagera, typiskt med gaser. Även glutenintolerans har pruttighet som ett av sina symtom. Du kan prova att utesluta respektive livsmedelsgrupp i tur och ordning, men räkna med att det tar några veckor innan du kan utvärdera.
Ta det lugnt
Många fisar handlar om att det har gått lite för fort. Om du äter eller dricker fortare än vanligt så kommer mer luft in samtidigt, och den måste ta vägen någonstans. Att tugga tuggummi, röka eller använda en tandprotes som glappar lite kan också orsaka mer gaser.
Därför mår du bra av att fisa
- Studier visar att små mängder av den illaluktande gas som fisar består av, vätesulfid, faktiskt kan vara bra för hälsan eftersom det motverkar celldöd att andas in den. Kanske kan en fis förlänga livet…
- Vi behöver fisa! Vi bildar ungefär två liter gas per dygn och med för stora mängder luft kvar i tarmen kan man få rejält ont.
- Kvinnor släpper sig lika mycket som män, cirka 15-20 gånger om dagen. Däremot känner sig kvinnor sällan lika bekväma med gasandet – kanske är det därför de flesta som söker vård för sina avgasbekymmer är 20–65-åriga kvinnor.