Bli mer nöjd 2025 – psykologen Siri Helle förklarar hur

Se också: 8 tips för att bli mer bekväm med att göra saker helt ensam

Lycka är något vi alla vill fånga, och det finns massor av metoder för det. I sin bok Existensboosten skriver Siri Helle, legitimerad psykolog, förvisso om lycka, men hon vill också sätta ljuset på andra sortens nöjdhet.

– Vi har inte ägnat oss så mycket åt existentiella frågor de senaste decennierna, det är något man förväntas hantera själv på sin kammare, säger hon.

– Att möta andra människor och prata om det som är viktigt på riktigt, det som betyder något, är som ett klister mellan oss människor. Det borde vi göra mer.

Siri Helles mission är att vi behöver sköta vår existentiella hälsa precis som den fysiska. Hon kämpar till exempel för att skolan ska ha lektioner i psykisk hälsa likaväl som att idrott står på schemat. Och hon vet vad hon talar om – hon har själv lidit av ångestsyndrom, men lärt sig hantera det.

Vad är existentiell hälsa egentligen?

– Det är förmågan att ta vara på livet, och att hitta tillfredsställande svar på livets stora frågor. När man väl har sådana svar kan det ge glädje och styrka i vardagen och guida ens beslut, det blir en inre kraft.

Hon ger några vitt skilda exempel på det som rör existentiell hälsa: En personlig övertygelse som att man tror på rättvisa, att man vill hjälpa sin familj i alla lägen eller har en religiös tro.

– Alla har ju en existentiell hälsa, precis som vi har en psykisk och fysisk. Men man märker ofta av den först när den blivit lite knackig – man kanske går igenom något tufft eller står inför ett stort beslut. Eller vaknar en dag och frågar sig: Är det här allt? Då går det inte att skjuta på de här frågorna längre.

Lycka och mening med livet överlappar varandra, men det finns skillnader.

– Lycka är ju den här härliga känslan när man är på bra humör, inte tänker på sina bekymmer utan njuter av livet. Mening handlar mer om vara nöjd med sitt liv på sikt, när man betraktar det utifrån. Om man tycker att man använder sin tid på ett bra sätt och känner att man gör skillnad för andra. Som att man finns där för de som behöver en.

Sex saker som anses ge livet mening

I studier där människor tillfrågats om vad som ger deras liv mening framkommer särskilt sex saker:

● Materialism – att värdera framgång och hög levnadsstandard.

● Hedonism – att må bra och njuta av livet.

● Jaget – att sätta värde på och utveckla sig själv.

● Sociala relationer.

● Högre syfte – att kämpa för något man tror på.

● Existentiell mening – att betrakta livet som en gåva.

– I individualistiska samhällen som vårt är det vanligare att hämta mening ur de tre första.

Det är inte alltid så smart, enligt forskningen:

– Vi riskerar att bli för upptagna av oss själva. Det är mer tillfredsställande att känna mening utanför oss själva, som när det handlar om relationer, ett högre syfte eller en djupare existentiell mening.

Dessutom gör känslan av mening att vi tar bättre hand om oss själva och vår hälsa eftersom det finns något att leva för. Det blir en god cirkel för välmåendet.

De flesta kan nämna något som är meningen med deras liv, vad det är som gör att det känns meningsfullt att stiga upp på morgonen. Vad det är varierar stort.

– Det kan vara allt ifrån att man vill försörja sig och sin familj till att man vill se klart en tv-serie eller att ens husdjur behöver en. Men överlag handlar mening om att hitta saker att bry sig om på lång sikt. Att ha åtaganden. Tyvärr är det en samtidssjuka att undvika plikter och åtaganden och mest leva för sin egen skull.

De flesta av oss är högst medvetna om att vissa saker är enormt viktiga för välmåendet. Som att det är värdefullt att satsa på sina relationer, att vara tacksam och inte jämföra sig med andra.

Ändå kan det verka stört omöjligt att klara av det i praktiken.

– Vårt samhälle främjar inte de förhållningssätten. Visst får vi höra att vi ska vara tacksamma för det vi har, men samtidigt räcker det med att slå på tv:n så blir det reklampaus och du får höra om tio produkter som du inte har. På sociala medier får du veta allt du borde göra och allt du borde skaffa. Så det är väldigt dubbla budskap.

Hitta ett syfte med livet

Mening ligger nära något annat som Siri Helle också fokuserar på: Att ha ett syfte, alltså en långsiktig strävan efter vad du vill med livet.

Det kan vara en övertygelse som du kämpar för, ett kall inom ett yrke, eller att alltid finnas där för dina vänner. Ett syfte gör gott för den existentiella hälsan.

Något annat som påverkar positivt är faktiskt att åren går. Forskning visar att äldre har bättre förutsättningar för att vara nöjda, harmoniska och lyckliga. Om inte den fysiska hälsan sätter stopp, så klart.

Det är raka motsatsen till samhällets glorifierande av ungdomen som den ultimata tiden då människor är vackra, hälsosamma och har roligt.

Det finns flera förklaringar till varför äldre – generellt sett – har bättre förutsättningar för god existentiell hälsa.

– Till att börja med har många inrättat livet som de vill ha det. Det finns en annan självinsikt och man har lärt sig var man trivs, vad som gör en nöjd och ger mening. Med åren blir många också bättre på att uppskatta det fina som finns i livet i stället för att hela tiden jaga efter något nytt.

Dessutom har många som levt ett tag helt andra verktyg när det gäller att klara av motgångar, menar Siri Helle.

– De allra flesta har tagit några smällar, och vet därför hur man ska tackla kriser och hur man ska återhämta sig. Det gör också att man inte blir lika upprörd när saker går snett. Majoriteten blir mer stabila med åldern helt enkelt.

Unga borde lyssna mer på äldre

Ett annat begrepp som Siri Helle tycker är lite bortglömt – men ack så viktigt – är vishet. Där ligger också alla som är lite äldre bra till.

– Visdom handlar om att ha en bred och djup förståelse för livet, och det är någonting som ofta utvecklas med erfarenhet. Att man har skrattat och gråtit, varit offer och förövare, vid olika tidpunkter i sitt liv. Det ger helt andra perspektiv.

Siri Helle önskar att yngre oftare skulle vända sig till äldre personer i deras omgivning för råd och guidning.

– De sitter på den här visdomsreserven: Att kunna sätta sig in i olika situationer. Äldre är också bättre på att komma på kompromisser och lösningar. Det är fantastiskt användbart.

Hon fortsätter:

– Det som lyfts fram mer är att man ska vara smart och intelligent, och det förknippas ofta med att lösa konkreta problem, som något tekniskt. Visdom är i stället förknippat med relationer och kunskap om livet.

Hon berättar om något som kallas ”mormorshypotesen”.

– Man har frågat sig varför människor lever flera decennier efter de fertila åren – det är ju egentligen onödigt. Men forskarna har sett att familjer som har en äldre person som kan ge råd och guida sin avkomma lyckas bättre i livet.

Men det går så klart inte att gå genom livet och vara glad och känna mening och ha ett syfte ständigt. Tvärtom. Siri Helle poängterar att kriser och motgångar ofta fyller en funktion, även när det känns som mörkast. Det kan vara nyttigt att tänka på när livet känns hårt och sorgligt, med oöverstigliga problem.

– De personer som mår bäst och är mest motståndskraftiga är de som har varit igenom några tuffa saker. Det byggs upp ett psykologiskt immunförsvar så att när man är med om någonting svårt igen kopplas erfarenheterna på och man återhämtar sig snabbare.