Så slipper du nattkissandet

Blir du väckt av blåsan flera gånger under natten och vaknar helt slut på morgonen? Då är du inte ensam. Att springa och kissa flera gånger per natt är ett vanligt problem och kallas nokturi på medicinspråk.

—Det är oftast ofarligt, men leder till störd nattsömn som gör att du blir trött och okoncentrerad på dagen och får svårt att prestera på jobbet. Även allmäntillståndet och välbefinnandet påverkas, säger Eva Persson, leg sjuksköterska och uroterapeut på Södersjukhuset i Stockholm.

Sömnen är viktig för många funktioner i kroppen. Ämnesomsättningen, hormonbalansen och immunförsvaret rubbas om man inte får sova ordentligt. Studier har också visat att man kan bli nedstämd och deprimerad och få svårt att ta tag i vardagsproblemen när nattsömnen rubbas. För äldre med nedsatt fysisk förmåga ökar dessutom risken för fallolyckor om man tvingas gå upp och kissa på natten.

Kissar man två gånger eller mer per natt anses det vara ett problem. På ett dygn kissar man ungefär mellan en och två liter, och normalt ska man inte producera mer än en tredjedel av dygnets totala urinmängd under natten.

—Men det är väldigt individuellt hur man upplever det. En del går i princip upp i sömnen och kissar utan att störas, medan andra får svårt att somna om igen, säger Eva Persson.

Orsakerna till nattkissandet kan vara flera. Med stigande ålder minskar halten av antidiuretiskt hormon, ADH. Det är ett hormon som minskar urinproduktionen nattetid, så att både du och dina njurar får sova. Därför är det fler äldre än yngre som drabbas av nokturi. Även urinblåsans elasticitet minskar med åldern och gör att man blir kissnödig fortare.

Medicinska orsaker som diabetes, prostataförstoring hos män eller överaktiv blåsa kan också ligga bakom nattkissandet. Även vissa läkemedel kan öka urinproduktionen.

Går att träna bort

Men i många fall handlar det helt enkelt om att man dricker alldeles för mycket innan man går och lägger sig.

—Låt bli att dricka två, tre timmar innan sänggåendet och undvik kaffe, te och alkohol som är vätskedrivande. Kom ihåg att även frukt och grönsaker innehåller stora mängder vatten.

För att få en bild av din urinproduktion kan du föra kissdagbok. Ställ en mugg på toan och mät hur mycket du kissar både under dagen och på natten. Handlar det om stora volymer urin, mer än två liter per dygn, bör du minska vätskeintaget. Kissar du upp mot fyra, fem deciliter per gång är urinblåsan full och då är det bra att du kissar. Rör det sig bara om någon deciliter åt gången är blåsan inte full, utan skickar ut fel signaler, då har kissandet blivit en ovana. Men ovanan går att träna bort, och det går att skaffa sig ett nytt sundare kissmönster, enligt Eva Persson.

—Det kommer att drabba din nattsömn flera nätter i rad, men det kan det vara värt för att på sikt få sova gott och slippa nattspringet.

Negligera känslan av kissnödighet, försök att somna om eller gör ett långt bäckenbottenknip för att lugna ner blåsan och ställ in dig på att nattsömnen blir påverkad, tipsar hon.

Hjälper inte de egna insatserna ska du söka hjälp på vårdcentralen för en utredning. Dels för att utesluta att det finns medicinska skäl till nattkissandet, dels för att få hjälp med att komma till rätta med besvären.

—Har du hjärtproblem och äter vätskedrivande läkemedel, så kanske du behöver ändra tidpunkten för när du tar din medicin. Nattkissning är egentligen ett symtom på en rad olika saker, allt från stress till olika sjukdomar, säger Eva Persson.