Ida sa upp sig från sitt jobb – nu syr hon kläder av återbruk: Jag hittade mitt kall

Så syr du din egen scrunchie

När Ida Billström sa upp sig från sitt dåvarande jobb var det mer ett uttryck för uppgivenhet än en plan. Hon kände sig slutkörd och hade tappat glädjen. Hon hade inte längre någon bild av vad som väntade i framtiden. Det var först när hon, mitt i jobbsökandet, scrollade förbi en hemmasydd klänning som något klickade till. Hon fick en ingivelse att plocka fram ett gammalt påslakan och försöka sy – trots att hon aldrig varit särskilt tålmodig i textilslöjden.

Det blev ingen färdig klänning den gången, men det blev en början på något nytt. Kort därefter hittade hennes sambo en annons om en marknad. Ansökningstiden hade gått ut, vilket kändes tryggt – det borde ju innebära ett självklart ”nej”. Men nej:et uteblev. ”Det finns en plats åt dig”, fick hon till svar.

På bara en vecka sydde Ida sitt första plagg, och därefter elva till. Hälften såldes direkt och responsen var överväldigande.

– Jag hade hittat mitt material och mitt kall, säger hon.

Det blev starten för Tjusig Blus, företaget som i dag har kunder från Kiruna i norr till södra Europa. Hennes instagramkonto har växt snabbt redan från start. Det som först var en chansning för Ida blev snart en hel värld av klänningar, kurser, återbruk och kreativitet.

Ida började sy kläder av återbruk och loppisfynd

Idas stil är lätt att känna igen. Fluffiga klänningar, smock, volanger och vackra detaljer. Man bär gärna plaggen till tatueringar, boots eller en rejäl dos attityd.

– Jag älskar kontrasterna. Tatuering mot volang, det mjuka mot det hårda och det förbjudna mot det vackra. Det driver mig i allt jag gör.

Och kanske är det just den kombinationen som gjort hennes plagg så eftertraktade. I dag bär flera välkända profiler hennes klänningar, bland dem kocken Sofia Wood, tv-profilen och inspiratören Malin Persson, influencern Kristin Lagerqvist och bloggerskan Ulrika Andåker.

– Jag är tacksam för alla mina kunder. När någon skickar en bild på sig själv i en av mina klänningar blir jag lika glad varje gång.

Materialen? Nästan uteslutande återbruk. Ida växte upp med loppisrundor tillsammans med sin mormor, och än i dag beskriver hon jakten som något av det bästa hon vet.

– Det finns inga mönster som kan mäta sig med de som skapades förr om åren.

Påslakan och gardiner är rena skatter. Dessutom är de stora, prisvärda och förlåtande att öva sömnad i. Hon köper aldrig ett tyg utan att känna något. Känslan är hennes vägvisare.

– Det låter flummigt, men ibland vet jag inte om det är tygerna som väljer mig eller jag som väljer dem.

I butiken vet hon ofta redan hur plagget ska se ut. Sen följer tvätt, tork och en kreativ process där tygets egen personlighet bestämmer detaljerna. Tunna, mjuka påslakan blir ofta enkla och följsamma modeller, medan de lite tjockare ”står” bättre och får mer volym. Småbitar blir scrunchies eller sparas till andra projekt. Inget får gå till spillo.

Påslakan används som tyger

Hemma i huset har Ida sin ateljé. Ett rum som är lika delar verkstad och inspirationskälla – fullt av trä, keramik, gammalt stål, färgglada klänningar och travar av påslakan i alla tänkbara färger.

– Ateljén är glad och varm. Jag trivs bäst när jag är omgiven av material jag tycker om.

Här syr hon, fotar, tar emot kunder och driver sina onlinekurser. Utöver att sy arbetar Ida 80 procent som ekonom, det är många timmar på dygnet som ska rymma både kreativitet och administration.

Hon vill att alla som kommer hem till henne ska känna sig inspirerade, sedda och välkomna.

– Hos mig ska det aldrig finnas något köptvång. Det räcker att du vill prova.

Idas signaturkurs ”Sy tjusig blus” har blivit en succé. Deltagare – från nybörjare till textillärare och personer som gått designhögskola – syr tre klänningar vars delar kan kombineras till över 20 modeller. Men kursen är mer än teknik.

– Jag lär ut mitt sätt att tänka, hur man syr på frihand. Det behöver inte vara så noga. Det viktigaste är glädjen och stoltheten.

Responsen har varit mer berörande än hon någonsin kunnat föreställa sig.

– En del säger att de fått tillbaka livsglädjen. Jag hade ingen aning om att min kurs kunde föra med sig så mycket mer betydelsefullt än att lära sig sy klänningar.

Passionen blev ett yrke

Tjusig Blus växer stadigt och Ida drömmer vidare. Hon hoppas att sömnadsdelen snart ska kunna försörja henne helt. Hennes framtidsdrömmar?

– Milano, catwalk, att alla jag älskar får vara friska – och ett arbetsliv som är njutbart.

Det som började med ett halvt påslakan och en sömnfattig vecka har blivit ett företag byggt på passion, känsla och en stor lust att skapa.

– Att få kalla min passion för mitt jobb är en ynnest.

Och där, någonstans mellan loppis­turerna, fantasin och friheten, fortsätter Ida sy världen lite tjusigare – en klänning i taget.