Därför kan vi inte utrota insekterna och småkrypen du avskyr – en är direkt oumbärlig

Silverfisk, småkryp, utrota
Foto: TT/Shutterstock
Spindeln i hörnet, myggan vid örat, fästingen i gräset. De flesta av oss önskar bort dem. De går däremot inte att utrota och det är tur – vissa av dem är betydligt viktigare än vi kanske tror.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Trädgårdsredaktörens tips: Tåliga och lättskötta växter

Brand logo
Trädgårdsredaktörens tips: Tåliga och lättskötta växter

Det är lätt att drömma om en värld utan småkryp som biter, surrar och kryper in i sängen. Men innan vi önskar bort dem kan det vara värt att veta vad som skulle hända om de inte fanns. Svaret är olika för varje djur. Några är livsviktiga för naturen, andra gör knappt någon nytta alls, men ingen av dem går att utrota.

Här är fem av de mest avskydda småkrypen vi har i vår omgivning och vad de bidrar med.

1. Spindlar: jägarna med enorm aptit

Husspindel
Det kan vara skräckinjagande att stöta på en husspindel men vi ska faktiskt vara tacksamma att spindlarna finns hos oss.Foto: TT/Roger Tillberg

Vad gör de? De äter. Mycket. Världens spindlar äter tillsammans mellan 400 och 800 miljoner ton insekter och andra småkryp varje år, enligt en studie av Martin Nyffeler vid Basels universitet och Klaus Birkhofer vid Lunds universitet. Det är lika mycket som, eller mer än, de omkring 400 miljoner ton kött och fisk som alla människor äter tillsammans.

Skulle vi sakna dem? Ja. Spindlarna håller mängder av flugor, mygg och skadeinsekter i schack, tillsammans med bland annat myror och fåglar.

Kan vi utrota dem? Det vore en riktigt dålig idé. Utan spindlar skulle jorden förmodligen svämma över av flugor, mygg och andra insekter. ”Om spindlarna försvann skulle vi drabbas av hungersnöd”, sa spindelforskaren Norman Platnick till Washington Post 2014, eftersom insekterna då skulle äta upp våra grödor.

2. Mygg: surrandet vi aldrig blir av med

Mygga
Myggorna som sticker oss är inte oumbärliga för oss men de är dessvärre omöjliga att få bort.Foto: TT

Vad gör de? Av världens ungefär 3 500 myggarter är det bara ett par hundra som sticker oss och i Sverige finns omkring 50 arter stickmyggor. Larverna är mat åt fisk och de vuxna myggorna pollinerar en del växter, även om det är ytterst få.

Skulle vi sakna dem? Där är forskarna inte överens och svaret är kanske förvånande. Många experter menar att naturen skulle få en kort chock men sedan gå vidare eftersom andra arter fyller tomrummet, skriver tidskriften Nature. Som en forskare uttryckte det: plockar du bort en enda nit ur ett flygplans vinge slutar planet knappast att flyga. Vuxna stickmyggor är en liten del av maten för fåglar och fladdermöss. Fladdermöss äter mest nattfjärilar och mygg är mindre än 2 procent av vad som finns i deras magar. Störst skillnad skulle märkas på den arktiska tundran, men även där är forskarna oense.

Kan vi utrota dem? Knappast och det beror inte på att vi behöver dem utan på att metoderna inte räcker. Nature konstaterar att det är komplicerat och att det är därför vi fortfarande har mygg. Även i Singapore, som försöker mer än de flesta, kallar landets egna mygginspektörer det en förlorad kamp. Tomas Cole, socialantropolog vid Stockholms universitet, tycker att det är ”helt galet” att försöka utrota mygg med kemikalier som dödar alla insekter, bara för att vi ogillar dem.

3. Silverfiskar: oönskade gästen i bokhyllan

Silverfisk
Silverfisken är som en liten robotdammsugare som håller badrummet rent åt oss mer än vi tror.Foto: TT

Vad gör de? De sköter lite städning. Den vanliga silverfisken trivs i fuktiga rum som badrum och äter avlagringar, hudflagor och damm. Anticimex kallar den ofarlig och HSB benämner den som en ”nattlig renhållningsarbetare”. Den långsprötade silverfisken är införd till Sverige, klarar torrare luft och kan finnas i hela bostaden. Den gillar papper och tapeter, och är ett problem för museer, bibliotek och arkiv, enligt Riksantikvarieämbetet. En silverfisk i vardagsrummet är därför inte alltid ett tecken på fukt.

Skulle vi sakna dem? Knappast. Silverborstsvansarna är en urgammal insektsordning som funnits i flera hundra miljoner år. I Sverige finns tre arter inomhus, men ingen vi behöver.

Kan vi utrota dem? De är svåra att få bort helt och för de flesta av oss finns knappast något skäl att försöka.

4. Fästingar: blodsugarna i gräset

Fästing
Naturen skulle inte gå under utan fästingen, men vi skulle nog se fler möss och sorkar i vår omgivning om de inte fanns.Foto: TT

Vad gör de? De är mat åt bland andra fåglar, myror, spindlar och vissa steklar och reglerar sannolikt hur många av värddjuren som finns.

Skulle vi sakna dem? Inte särskilt mycket. De djur som äter fästingar skulle klara sig bra utan dem, skriver Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Didrik Vanhoenacker, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, har sagt till Sveriges Radio att fästingen inte skulle påverka naturen särskilt mycket om den försvann. Docenten Lars Lundqvist har däremot sagt till Forskning.se att han tror att skogarna skulle ”översvämmas av små möss och sorkar” om man kunde utrota alla fästingar och parasiter, så helt utan betydelse är de kanske inte.

Kan vi utrota dem? SVA är tydliga: ”Det finns idag ingen möjlighet att utrota fästingar.” Det handlar i stället om att känna till riskerna och skydda sig.

5. Vägglöss: gästerna som inte ger sig

Vägglus
Vägglusen har ingen direkt nytta på något i sin omgivning men är dessvärre oerhört svår att utrota helt med dagens medel.Foto: TT

Vad gör de? Så vitt vi vet ingenting som något annat är beroende av. Vägglöss lever bara på blod och deras släkte Cimicidae har över hundra arter, de flesta på fladdermöss och fåglar. De sprider dessutom inga sjukdomar, enligt regional vårdhygien.

Skulle vi sakna dem? Inte så vitt någon vet. Därför är vägglusen den enda av de fem småkrypen där det är svårt att hitta ett enda skäl att behålla den.

Kan vi utrota dem? Här kommer en överraskning: vägglössen gick att nästan utrota i Sverige. Under 1900-talets mitt försvann de nästan helt, med bland annat vätecyanid och DDT, berättar Hem&Hyra. Gifterna är förbjudna i dag och enligt Anticimex har lössen dessutom blivit resistenta mot många av de medel som är tillåtna. Därför har de kommit tillbaka, tillsammans med att vi reser mer och på så sätt tar med dem hem.