Annika: Jag tog på mig skulden för vår skilsmässa

Daniel var en ungdomsförälskelse. Även om det som låg framför oss skulle komma att orsaka mycket smärta, kan jag så här i efterhand ändå minnas de första åren med mycket ömhet. Vi var så kära och fulla av livslust och framtidsplaner.

Vi blev ett par under sista året på gymnasiet och flyttade ihop vintern efter studenten. Allt var så romantiskt, vårt första hem och vår första smak av vuxenlivet. Och det gav mersmak.

Rädda äktenskapet

Vi gifte oss när vi var 22 år och drömde om att ha en familj tillsammans. Jag blev gravid, men i fjärde månaden drabbades jag av missfall. Det var en total chock och vi var så unga och oerfarna – vi visste varken hur vi skulle handskas med våra egna eller med varandras känslor.

Händelsen gjorde att vi gled isär. I perioder kändes det bättre, men jag la väldigt mycket stress på mig själv. Det kändes som om det var upp till mig att rädda äktenskapet genom att bli gravid igen. Och det blev jag inte.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

När vi varit gifta i tre år fick jag veta att Daniel hade en affär. Han var väldigt ånger­full och lovade att inte träffa henne igen. Men året därpå lämnade han mig för henne. Det tog mig flera år att bearbeta skilsmässan så pass att jag kunde ge mig in i ett nytt förhållande.

relationerYlva: Jag glömde bort mig själv

Men det tog många fler år för att förstå varför jag tagit på mig så mycket ansvar och känt så mycket skuld. Det var nästan tio år senare när jag såg ett gräl mellan mina föräldrar som likheterna slog mig. De hade gift sig unga.

Hittade rätt man

Mamma hade bara varit 19 år och under åren med pappa formades hon av hans uppfattningar. Det var tydligt att han la mycket ansvar och skuld på mamma för sådant som inte fungerade mellan dem, och även för andra problem som dök upp inom familjen.

Det är klart att jag präglades av mina föräldrars syn på sina roller i äktenskapet, och där fanns förklaringen till varför jag tagit på mig så mycket ansvar för att Daniel och jag inte fick några barn och för att jag inte förmådde rädda äktenskapet.

Den insikten kom att förändra mycket om hur jag såg på mig själv och hur jag ville att ett förhållande skulle vara. När jag träffade Roger ett par år senare hade jag hunnit ganska långt med mitt arbete mot förändring.

relationerLisbeth: Pappa var stolt över sin otrohet

Han var den sortens man som jag verkligen ville leva med, den man som jag kunde känna äkta samhörighet och trygghet med. Vi har fått en son och en dotter tillsammans nu och har ett harmoniskt och inspirerande familjeliv. Så mitt hjärta har långt mer än bara läkt, det har slagit ut i full blom!