Här möts kvinnor i alla åldrar – i bastun släpps krav och komplex: ”Ingen jämför sig”

Sveriges finaste kalkbrott - bada i turkost vatten

Het ånga och doften av knastrande ved. Handdukar svepta kring höfterna, skratt och dämpade röster som blandas med ljudet av vattnet som hälls över aggregatet. När tjejgänget samlas vid Kukkolaforsen för att basta finns inga filter – alla är där på lika villkor för att dela värme, gemenskap och djupa samtal.

Allas reporter får ett varmt mottagande:

– Välkommen in i vår bastuvärld! Här rinner stressen snabbt av en, säger Johannah Spolander, initiativtagare till gruppens bastuträff i dag.

– När vi kvinnor samlas för att basta ihop blir det god mat, djupa samtal och total sinnesnärvaro. Vi är där på lika villkor, med respekt för varandra och våra kroppar, säger Johannah och öppnar dörren till bastun.

Den här dagen är det Nova, Susanne, Johannah, Savannah, Alice och Katarina som ses för att basta tillsammans. De är i olika åldrar med skilda livserfareheter. De träffas och bastar då och då, utan krav på att alla måste delta varje gång.

– Vi är en brokig skara som samlas; ibland är vi tolv personer, ibland bara fyra. Det finns inga förpliktelser – de som kan och vill dyker upp, säger Susanne.

Att det är rutinerade och vana bastubadare märks direkt. De går in i bastun, sätter sig på bänkarna och låter ångan omsluta dem. Det blir tyst i några sekunder, och man hör de djupa andetagen som släpper ut all stress. Utsikten över Torneälven är magisk. Utanför bastufönstret glittrar vattnet och någon står och fiskar sik från bryggorna.

– Så skönt det här är för knopp, kropp och själ, säger Johannah.

Inte bara bastu

Bastutermometern visar stadigt 70 grader och små ångdroppar dansar i luften framför oss. Här inne finns inga klockor, inga mobiltelefoner – och inga krav eller måsten.

– När vi badar bastu är vi bara här och nu. Det är ren mindfulness, säger Ann-Louise medan hon kastar på mer vatten.

Hon arbetar som ungdomssekreterare och beskriver bastun som en ritual och ett sätt att skala av alla lager av stress och få sinnena att klarna. För henne är det också ett sätt att låta musklerna slappna av.

Alla krav släpper i bastun

Susanne Esperi

Likadant är det för Susanne, som jobbar inom äldreomsorgen. Hon har också bastun som ett andrum efter en stressig arbetsvecka. För henne ger stunden i bastun också många svar om det är något hon funderar över eller grubblar på.

– Det är som att alla krav släpper i bastun. Det är renande både för själ och sinne.

Väninnorna berättar för oss att de har en ritual när de badar bastu: först bastar de, sedan kastar de sig ut i Torneälvens kalla famn innan de återvänder för en andra värmesession. Slutligen dukas det upp småplock och alkoholfri dryck, antingen inom- eller utomhus.

– Är det vinter, då brukar vi rulla oss i snön, säger Johannah.

Hon driver Kukkolaforsens turistanläggning med sin bror och man. Det blev naturligt i dag att de samlades hos Johannah, annars kan deras träffar likväl vara hemma hos någon annan av vännerna, eftersom i det här sällskapet har alla en bastu hemma.

Släpper komplexen

Jag och fotografen Sanne är inbjudna som Allas reportageteam att prova på Tornedalens bastukultur. Vi ska få uppleva hur det är att bada bastu med en grupp kvinnor där bastubad är lika naturligt som att andra tar en dusch varje morgon.

Vi är båda vana bastubadare med rötterna i Tornedalen, men ändå kan vi konstatera att det här är unikt: att få samlas med en grupp kvinnor i olika åldrar och få bli en del av gemenskapen. Tanken som dök upp före träffen, var ifall samtalen skulle bli stela, när vi var med? Men det var en obefogad oro.

I början handlar samtalen om vardagliga ting – jobb, helgens planer, familjelivet. Men ju längre vi badar, desto mer övergår vardagspratet till djupare samtal. Tjejerna delar funderingar, drömmar och diskuterar hur man bäst balanserar yrkesansvar med familjeliv. Vi sitter sida vid sida på bänkarna i bikini eller baddräkt.

– Här inne tänker jag inte på hur jag ser ut. Ingen jämför sig eller studerar andras kroppar, om magen putar ut, eller man har dubbelhaka, utan vi fokuserar bara på att vara oss själva, säger Nova.

Hon och Savannah är de yngsta i gänget och berättar att de sällan känt behov av att jämföra sig med andra. Samtidigt påpekar Susanne att kroppskomplex kan drabba oss i alla åldrar, inte minst på grund av idealen i sociala medier:

– Vi är alla påverkade av de perfekta kropparna vi ser online – men vad är egentligen en perfekt kropp? säger hon.

Johannah skrattar och häller mer vatten på aggregatet:

– Jag har alltid sagt att när min mage är större än brösten, då vet jag att jag är som min mormor! Hon var min förebild. En stark kvinna med ett stort självförtroende.

Dopp i Torne älv

Efter ungefär tjugo minuter i 70 grader är det dags för ett dopp i älven. Några tvekar och menar att det är alldeles för kallt, medan Ann-Louise, Johannah och Susanne utan att tveka springer ut i det kalla vattnet, som visar 16 grader.

– Åh, helt underbart, det är friskt i vattnet, säger Johannah.

Jag hakar på, och inser att vattnet är iskallt de första sekunderna, men sedan är det precis som att min kropp kastas tillbaka till barndomen när älven var det vatten man badade i, oavsett temperatur. Vi torkar oss snabbt, tar på oss våra badrockar och går upp mot bastun. Nu är det ännu lättare att slappna av, värmen känns mjukare och samtalen går djupare.

Savannah berättar att hon under många år lidit av svår ångest och att bastubadandet har betytt mycket för henne. I bastun slappnar hon av och får tid att reflektera över vad som orsakar ångesten i hennes liv.

– Jag stannar upp och blir lugn i min själ, säger hon och berättar att bastun har gett henne många fina minnen från barndomen.

Som när hon och mamman satt länge och bastade och hur mamman berättade sagor för henne.

Jag föredrar en bastuträff framför en restaurangkväll

Katarina Björkman

Nova kommer in på att i Tornedalen är det också ett sätt att umgås på när man har vänner på besök, då samlas stora gäng och man bastar tillsammans efter en middag eller en högtid.

– Jag föredrar en bastuträff med en väninna framför en restaurangkväll eller fika någonstans. När vi bastar kan vi vara närvarande på ett annat sätt, det är avslappnat och inget stör oss, säger Katarina.

Hon och hennes familj inleder alltid varje fredag med att bada bastu, det är ett sätt att rena sig efter en stressad arbetsvecka.

– Jag jobbar som förskollärare och det är mycket ljud och mycket stress stundvis, och då landar jag i nuet på fredag kvällen och det tar jag bastun till hjälp.

Efter ytterligare tjugo minuter i värmen rundar vi av och fortsätter samtalet runt bordet. Det är självklart för hela gruppen att äta efter bastubadet. Johannah dukar fram en snacksbricka med ostar, hjortron, renkorv, renstek och bröd. Glasen fylls med alkoholfri dryck.

– Varsågoda, bara att ta för er, säger Johannah.

– Åh, vad fint du gjort, säger Susanne.

Får livsråd av varandra

Samtalen fortsätter medan mörkret faller, och de äldre delar med sig av råd till de yngre: att inte stressa genom livet, att tänka på att var sak har sin tid och att aldrig jämföra sig med andra, då ingen vet vad som döljer sig bakom den fasad man visar utåt.

– Jag tycker det är skönt att verkligen lära känna varandra och kunna be om råd om allt från barnuppfostran och vardagsproblem till livets stora utmaningar, säger Katarina.

Den svala kvällsluften sveper in över altanen, badrockarna dras tätare om kropparna och doften av klar luft kommer.

Medan vi njuter av den krämiga osten släpper vi bastuns hetta, men stannar kvar i ögonblicket. Susanne, som hållit en låg profil, tar till orda:

– Det är märkligt hur vi annars går runt och jämför oss med varandra. Jag har aldrig tänkt på att man öppnar sig mer i bastun, men det är faktiskt så – här är vi lika inför varandra, utan någon fasad att gömma oss bakom.

– Vi matas med perfekta bilder i sociala medier och får ångest. Här, vid bastun och på altanen, pratar vi i stället om livet – och de utmaningar vi verkligen möter, säger Nova.

– Men, samtidigt behöver vi inte heller alltid prata, och det ser jag som positivt, att våga sitta tysta i varandras sällskap är också viktigt, säger Savannah.

Efter någon timme säger vännerna att det är dags att runda av. Bastuträffen börjar lida mot sitt slut, men ingen har bråttom hem. Alla tar det i sin egen takt – packar ihop och duschar innan hemfärden, stärkta av samtalen och av varandras energi.