Rita: Min skilsmässa fick andra kvinnor att öppna upp sig om sina dåliga äktenskap

Efter reklamen: Ekonomiska kvinnofällor att se upp för i skilsmässan

Min egen skilsmässa var hemsk. Så långt ifrån den där sansade och lugna vuxna överenskommelsen som man kan komma.

Vi hade bråkat i åratal innan jag till sist fattade mitt beslut. När vi var mitt i ett ordkrig frågade jag om han ville skiljas. När han sa ”ja” – i ilska förstås – tog jag fasta på det och drev det vidare. Det var säkert inte vad han hade förväntat sig, för han hade kastat ur sig ord om skilsmässa många gånger tidigare, men jag hade alltid sagt att jag menat vad jag sagt när vi stod i kyrkan och lovade evig trohet.

Jag kommer från en väldigt trygg familjebakgrund, där mamma och pappa träffades unga och höll ihop hela livet, och jag hade alltid sett för mig att jag också skulle dela hela livet med den jag gifte mig med. Det är klart att mina föräldrar bråkade, men de var ett team, som alltid stod upp för varandra.

Det var inte min exman och jag. Tvärtom kunde han underminera mitt föräldraskap inför barnen och öppet ta ställning emot mig. Den känslan av att inte vara ett ”vi” var bara en av många orsaker som ledde fram till mitt beslut att skilja mig.

Men skilsmässan kändes verkligen som en sorg och ett misslyckande, även om jag visste att jag gjorde rätt, så jag pratade inte om den vitt och brett, även om jag alltid svarade ärligt om någon undrade.

Det hör till saken att jag bytte jobb och flyttade i samband med skilsmässan så jag träffade många nya människor under den här tiden. Och det var så oerhört många kvinnor, både gamla väninnor och nya bekantskaper, som plötsligt såg mig som en biktmor för sina dåliga relationer.

Det faktum att jag själv just gått igenom en skilsmässa och separation gjorde tydligen mig till en trygg person att berätta för.

Skrollandet tar mina hjärnceller!

relationerLina: Jag vill köpa en gammal knapptelefon utan appar

Ville skilja sig direkt efter bröllopet

En väninna som vi umgåtts med som familjevänner berättade plötsligt hur olycklig hon var tillsammans med sin man, och hur hennes svärföräldrar behandlade henne som luft, trots att de varit gifta i många år och hade tre barn tillsammans.

Mannen kunde hota med skilsmässa och hinta att hon, som inte var född i Sverige, kanske inte skulle få stanna ifall de skilde sig. (Helt grundlöst, tror jag, men det skrämde ju henne.)

Inte nog med att vi hade umgåtts familjevis med just den här familjen, hennes sociala medier svämmade dessutom över av bilder och uppdateringar om lyckliga familjen. Det var som om hon skapade sitt önskeliv på Facebook och Instagram – det liv som hon i verkligheten ville ha.

En ny bekantskap, en kvinna jag bara flyktigt lärt känna genom min dotters skola, berättade oväntat hur självisk hennes man var och elakt han kunde tilltala henne. Hon hade i flera år funderat på att skilja sig sa hon, men inte vågat.

En ung kvinna på mitt nya jobb, som jag egentligen inte alls kände, avslöjade förvånansvärt intima detaljer om hennes och hennes ganska nye makes relation. De hade det inte alls så bra som alla trodde, sa hon, men kunde hon verkligen göra alla som nyss firat deras bröllop besvikna genom att skilja sig?

Han slog mig på vår bröllopsresa

relationerAngelika: När vi flyttade ihop visade han sitt rätta ansikte

Barnen har flyttat ut

Listan kan göras hur lång som helst, men jag är glad att säga att jag aldrig gav de här kvinnorna några råd. Jag lyssnade, svarade på frågor om min egen upplevelse, men sa inte vad jag tyckte att de skulle göra.

Det förvånade mig hur många som hade behov av att prata om sina dåliga relationer, men kanske blir man just ett tryggt öra när man själv skilt sig?

Det mest tragiska i den här historien är att kvinnan som uppdaterade sociala medier med sin fantasibild av den lyckliga familjen och det lyckliga äktenskapet fortfarande gör det. Deras tre barn har blivit vuxna och flyttat ut, så nu är det bara hon och maken kvar hemma. Jag hoppas att hon är lyckligare än hon var då.

Efter reklamen: 3 bråk som kan betyda att er relation är på väg att ta slut

Den flyktiga bekanten som haffade mig i skolans kapprum mötte jag nyligen i mina kvarter. Med maken. Hoppas att hon inte känner samma nu som då!

Men den unga kvinnan på jobbet vet jag separerade, trots rädslan för vad vänner och familj skulle säga. Jag vet ju ingenting om deras relation egentligen, men jag är glad att hon inte lät rädslan för hur bröllopsgästerna skulle reagera stoppa henne.