Jag är nöjd med mitt barns liv – men min väninna håller inte alls med
Mitt dilemma: När läsarna ställer de svåra frågorna
Mitt barn har valt ett helt annat liv än det jag föreställer mig att många föräldrar drömmer om att deras barn ska göra. Mitt barn har ett vanligt jobb, tjänar helt okej, trivs med sitt liv och verkar faktiskt lycklig. Hen har inga ambitioner alls att göra karriär, bli chef eller klättra på något som ens kan likna en karriärstege.
Själv är jag stolt över att mitt barn har hittat något som fungerar för hen. Jag tycker snarare att det är sunt att inte låta jobbet ta över hela livet, det är vi alldeles för måga som gör.
Men – jag har en vän som ständigt ifrågasätter detta. Hon kan säga saker som ”hen måste väl vilja mer?” eller ”tänk om hen ångrar sig?”. Hon tycker att JAG borde uppmuntra mitt barn att utbilda sig vidare och ”satsa medan hen är ung”. Jag tycker att mitt barn är vuxet och har all rätt i världen att bestämma över sitt eget liv. vem vet, hens kanske gör en totalomvändning om några år. Eller inte, och då är det också ok.
Jag blir faktiskt irriterad. Varför måste framgång alltid mätas i titel, lön och karriär? Samtidigt börjar jag i största hemlighet undra om min vän kanske ser något jag inte ser?
För hur vet man när man som förälder ska vara nöjd med att ens barn är nöjt – och när man faktiskt borde uppmuntra det att våga mer?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Varje måndag och fredag hittar du nya dilemman och svar på allas.se.
Allas svarar
Kära frågeställare,
Om ditt barn har ett jobb och "tjänar helt okej" och – viktigast av allt – är lycklig, så gläds med ditt barn. Och berätta för din vän att du gör det och att hen bör tagga ner. Bums.
Grattis till väl genomfört föräldraskap!
Du har all rätt i världen att bli irriterad på din vän, tycker jag. Vem är hen att värdera ditt barns val i livet?
Som jag ser det är vårt jobb som föräldrar att stötta våra barn att hitta något de trivs med och kan försörja sig på. Något som de faktiskt tycker om att göra. Kanske inte varje dag, men tillräckligt ofta för att hålla motivationen uppe och vara lyckliga med tillvaron.
Jag tror inte alls att din vän ser något som du inte ser. Du känner rimligen ditt barn bättre än hen?
Sedan kan våra vuxna barn göra nya vägval, tänka och göra något annat i en annan tid i livet. Då kan vi vara samtalspartner och stöd igen. Men det är de vuxna barnens val, inte förälderns, och framför allt inte förälderns vänner.
Lycka till med att ta ett samtal med din vän!
Maria