Läsarberättelse: Mina föräldrar lever i misär
Jag har många gånger hört om äldre och dementa som inte får den hjälp de behöver. Men den här gången är det svårare, eftersom det handlar om mina egna föräldrar.
Men jag kan inte göra så mycket. Vi bor långt ifrån varandra och jag måste planera resorna dit med hänsyn till jobb och familj. Alltså blir det inte så många besök som jag skulle vilja.
Mamma är dement och det blir bara värre. Hon ser inte längre om kläderna är trasiga eller fläckiga av matrester. Hon vet inte om det är sommar eller vinter, vilken veckodag det är eller om det är morgon eller kväll.
Hon frågar hela tiden hur mycket klockan är och vad det är för dag. Hon vet heller inte om hon ätit eller duschat, så hygienen är mycket dålig.
Pappa tar hand om henne men han ser inte heller hur hon ser ut. Han gör sitt bästa, men om hon har vinterkläder och kängor mitt i juli tänker han inte på. Kanske orkar han inte med hennes utbrott. Aggressivitet hör nämligen till demens. Det har jag själv varit med om.
Vägrar ta emot hjälp
Båda två är snart 90 år och vill inte höra talas om hemtjänst. Pappa dör hellre än erkänner att han inte kan ta hand om mamma.
Att resa hem har blivit en mardröm. Kläder ligger i högar under sängar och i hörnen av rummen. Smutsigt blandas med rent och trasigt. I byrålådorna ligger matrester och i brödkorgen ligger mögliga bullar. Städningen blir inte gjord, om inte jag gör det när jag kommer.
Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Det här hade jag aldrig kunnat tro om min ordentliga, skötsamma mamma som alltid såg till att pappa hade rena skjortor och en snygg slips som passade till. Nu förfaller allt.
Men jag kan ingenting göra så länge de säger nej till hemtjänsten. Det finns ingen lag som säger att de måste ta emot hjälp eller vara hela och rena.
Jag står maktlös – de vill inte ha hjälp
Jag tror att det är stolthet som hindrar dem från att ta emot hjälp. Pappa säger ofta att han alltid har skött sig själv och betalat för sig och sin familj. Aldrig har han utnyttjat samhället på något vis.
Att ta emot bidrag skulle han aldrig göra. Och att sätta mamma på något hem vore som att amputera en kroppsdel. De hör ihop och han kommer aldrig att överge henne, det har han sagt till mig.
Jag är otroligt ledsen att livet har blivit så för dem. Att stå maktlös bredvid är inte lätt. Jag hoppas ändå att de är lyckliga i sin lilla värld. Och de kanske de är så länge de får vara tillsammans.
/ Sanna