Mitt dilemma: Allt är en tävling för min bästa vän – kan bli slutet på vår vänskap

Två väninnor som bråkar
Foto: Shutterstock/TT
Läsaren har en mycket god vän som hen värdesätter – förutom att allt känns som en tävling, förr eller senare. Hur ska hen ta upp, utan att det blir slutet på deras vänskap. Allas Eleonor svarar som medmänniska.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Mitt dilemma: Veganen som inte litar på väninnan

Brand logo
Mitt dilemma: Veganen som inte litar på väninnan

Jag har en mycket god vän som jag känt sedan vi var små, och vi har hängt ihop i vått och torrt. Självklart har vi haft perioder då vi kanske varken hörts eller setts på grund av olika livshändelser, men i grund och botten har vi ändå varit konstanta i varandras liv. Det finns dock en sak som jag retar mig på: allt känns som en tävling mellan oss. Oavsett om det är bra eller dåligt det gäller.

Har jag ont i foten, så har hon ont i hela benet. Har mitt barn öroninflammation, så har hennes barn lunginflammation. Om jag fått ett nytt jobb, så har hon en helt ny karriär på gång…

Jag känner mig aldrig tillräcklig, det känns aldrig som att jag får ”vinna”. Allt med hennes liv är värre eller bättre, beroende på vad det gäller då. Ibland vill man ju känna ändå känna att ens egna liv är på topp.

Jag har länge funderat på att ta upp det med henne, men det känns som att det skulle äventyra hela vår vänskap.

Hur kan jag få henne att förstå att jag tycker att det är jobbigt, utan att göra en stor grej av det.

För jag vill verkligen inte förlora henne som vän.

Vi hjälper dig med ditt dilemma

Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.

Har du ett dilemma? Skriv till oss här!

Varje måndag och fredag hittar du nya dilemman och svar på allas.se.

Allas svarar

Kära frågeställare,

jag tror många känner igen sig i det du skriver. Det finns alltid människor som ska vara ”värst”, eller som vänder varje samtalsämne till att kretsa kring dem själva. De här typerna lyssnar knappt på vad man säger för att de är så ivriga att få ta över samtalet och höra sin egen röst.

Ytterst irriterande beteende. Det blir också väldigt svårt att ha någon form av nära relation med såna här personer.

Du skriver att du värdesätter er relation och att du är rädd att äventyra er vänskap genom att ta upp det här. Då vill jag ställa en motfråga:

Vad får du egentligen ut av er relation så som den ser ut idag?

Om du verkligen värdesätter din vän skulle jag ta upp hur du känner. Annars riskerar er vänskap att rinna ut i sanden för att du inte orkar med henne. Då kommer hon stå där och inte förstå vad som hände. Inte särskilt schysst eller hur?

Jag skulle vänta tills det händer igen och då kommentera beteendet direkt. Var rak och tydlig:

”Det känns som att du ofta försöker försöker bräcka mina historier med dina egna. Eller att du vänder våra samtal till att bara handla om dig, när jag berättar något jag går igenom. Ibland känns det som att du inte bryr dig så mycket om det som händer i mitt liv.”

Hon kanske både blir arg och chockad, men var uppmärksam kring hur hon hanterar din feedback. Kan hon ta till sig något av det du säger? Hon kanske behöver fundera ett tag och rannsaka sig själv.

I den bästa av världar förstår hon vilket mod det krävdes av dig att berätta hur du känner. Hon kanske till och med öppnar sig kring vad beteendet grundar sig i, dålig självkänsla till exempel, och ni kanske kommer mycket närmare varandra.

Är hon totalt oförstående till kritiken och vägrar ändra på sig alls får du fundera på om den här vänskapen tillför så mycket i ditt liv. Du kanske i så fall ska begränsa hur ofta ni ses.

Vänner ska ge energi, inte ta den.

Eleonor