Ny rapport: Svenska hundägare tar inte sitt ansvar

Så lär du din hund att hämta din handduk

Hundägarens ansvar är bakgrunden till att Sverige, till skillnad från många andra länder, inte har några rasförbud mot hundar som anses farliga.

Men inställningen att hundägarna har och ska ta ansvar för sina hundar rimmar enligt rapporten dåligt med verkligheten. För trots att hela 84 procent av de tillfrågade svarar att hundägare bör ha ett ”mycket stort ansvar för att deras hundar inte orsakar skada” så är det bara ynka fem procent anser att svenska hundägare tar sitt ansvar mycket väl.

Svenska hundägare lever helt enkelt inte upp till förväntningarna.

Saknar träning och socialisering

Mera konkret svarade de tillfrågade att det handlar om hundarnas träning och socialisering (69 %) och om tillsyn av hundarna i offentliga miljöer (64 %).

Linnea Angelini, sakkunnig och pedagogikansvarig på Hundstallet:

– Varje hundägare behöver förstå sitt ansvar och se rationellt på sin egen hunds beteende. Det handlar om allt från att hålla hunden kopplad till att söka hjälp av utbildade personer i tid, säger hon.

Fyra av fem har upplevt främmande hotfulla hundar

Hundar är generellt sett välkomna inslag i samhället och 74 procent säger att de känner sig trygga vid möten med okända hundar. Men samtidigt har hela 79 procent varit med om obehagliga erfarenheter där främmande hundar upplevts som hotfulla eller okontrollerade. Bland kvinnor i åldersgruppen 45–59 år är den upplevelsen ännu vanligare, hela 84 % procent.

Linnea Angelini kommenterar i Hundrapporten siffran som ”bekymrande hög”.

– Siffran är ett tecken på att många brister i sitt hundägarskap. Vi ser även att förmågan att förekomma oönskade situationer brister hos många. Inte bara hundägaren själv, utan även hos allmänheten.

Hon poängterar att det allmänhetens ansvar att aldrig interagera med en hund utan att ägaren är tillfrågad, men:

– I konkreta situationer så är det alltid personen som håller i kopplet som står ansvarig för att hantera hunden och att informera omgivningen om hundens speciella behov om så skulle behövas.

I frågan om hundattacker och rasförbud har Hundstallet en tydlig linje – nämligen att problemen är strukturella snarare än har med hundens ras att göra.

Bristande ägaransvar bakom hundattacker

Undersökningen instämmer i den linjen: 78 procent pekar på bristande ägaransvar som den viktigaste faktorn bakom hundattacker, och bara 18 procent tror att hundens ras är avgörande och tolv procent vill se ett rasförbud.

Linnea Angelini kommenterar i rapporten:

– Vi ser en kraftigt påverkad hälsostatus hos de hundtyper som ofta anses delta eller har deltagit i farliga situationer. Avel och uppfödning inom vissa hundtyper tenderar att bedrivas på ett sätt som leder till att oönskade egenskaper nedärvs, både veterinärmedicinskt och mentalitetsmässigt. I den absoluta majoriteten av fallen när hundar som deltagit i hundattacker kommer till oss finns en omfattande smärtproblematik. Det syns också mer frekvent inom vissa raser, vilket kan leda till missuppfattningen att det skulle vara rasbundet. Oavsett ras ökar risken för oönskade beteenden om individen upplever smärta.

Lågt förtroende för lagstiftningen

Hundägarnas förtroende för att svenska lagar skyddar allmänheten mot farliga hundar är lågt, enligt undersökningen, bara 37 procent.

Istället för rasförbud – som bara stödjs av tolv procent – vill nästan varannan hundägare (46 procent) att krav på formell utbildning eller licens för hundägare införs.

– Hundstallet ser positivt vad gäller licens eller certifikat att äga hund om det bidrar till en ökad välfärd. Vissa grundläggande krav skulle öka kompetensen hos hundägare vilket således innebär en djupare förståelse för beteende, dess orsaker och funktioner. Att införa licens skulle även kunna innebära ökad samhällssäkerhet avseende hundar, eftersom ökad kunskap innebär minskad risk, kommenterar Linnea Angelini.