Luay Mohageb kämpar mot gängkriminalitet – råden till alla föräldrar
Före detta brottsutredaren Luay Mohageb har en gedigen insyn i gängkriminalitetens värld, vilket i kombination med en analytisk förmåga och en rättfram, ärlig inställning till rätt och fel gör honom unik på många sätt.
Hans föräldrar kom till Sverige med ett enormt driv som sedan smittat av sig. Luay och hans äldre syster växte upp i Vallentuna norr om Stockholm.
– Det var ett ganska vanligt svenskt område med radhus och vi var den första afrikanska familjen där. Det var ett aktivt val av mina föräldrar och jag tycker att det var smart, säger Luay.
Lära sig språket och kulturen var självklart och på julen kom tomten. Allt för att underlätta för barnen i framtiden.
Att studera och jobba hårt var föräldrarnas budskap, men att stå ut i den svenska miljön var inte alltid roligt. I skolan var det många konstiga frågor när det enda Luay ville var att smälta in.
– Bara det att läraren alltid stannade upp vid mitt namn när vi skulle ropas upp. Det ville man inte. Sedan var det många som ville röra mitt afrohår, bara för att torka av händerna efteråt.
Barndomsdrömmen var att bli fotbollsproffs och det var en seriös satsning med träning tre gånger i veckan redan som liten. Talangen fanns där, men allt stannade av när steget upp till som senior inte gick hela vägen. Det var dags för att lägga mer tid på plan B.
– Jag tittade alltid mycket på True Crime när jag var yngre och kände att jag gärna ville jobba med kriminologi på något sätt, berättar Luay.
Efter gymnasiet försörjde han sig som säljare och det var inget han direkt trivdes med. 2017 skulle allt ändra sig.
– Min dåvarande flickvän såg ett inlägg från Polismyndigheten där de sökte samtalsoperatörer till 114 14. Jag var tveksam först. Visste inte ens om att man kunde jobba som civilanställd inom polisen.
Trots allt fick han jobbet och det tog inte lång tid innan han blev allt mer intresserad av polisarbete. Det kändes som att han hittat rätt.
Gangsterrapen blev en reklampelare för ett häftigt liv
Snart blev Luay en del av den tillfälliga utredningsinsatsen och han började utreda brott 2019-2020. Han var bara 24 år gammal när han blev ungdomsbrottsutredare.
– Jag trivdes fantastiskt. Kollegorna var bra och det kändes som att vi behövdes, säger Luay.
Till en början handlade det mest om mindre brott som rörde sånt som narkotika och olovlig körning. Luay träffade ungdomarnas familjer och började se mönster. Snart behövdes hans hjälp inom den allt grövre gängkriminaliteten.
Det här är Luay Mohageb
Ålder: 29 år.
Bor: I Stockholm.
Gör: Egenföretagare och författare med tidigare anställning som brottsutredare inom polisen med inriktning mot ungdomar.
Aktuell med: Boken Fallet Rusher – när medelklassens barn blev gangsters. Föreläsningar och mycket mer.
Det var vid den här tiden då Foxtrotnätverket och andra kriminella grupper växte fram allt mer och en tid då gangsterrapen allt mer blev en reklampelare för ett häftigt liv med lyxprylar och hård attityd.
– Det blev trendigt att vara en gangster, säger Luay.
Han hade själv älskat den amerikanska rapmusiken som 15-åring, där det kunde finnas mycket våld, vapen och gängkonflikter i texterna. Men det var inte de artisterna som han drogs mest till själv.
– Även om många i Sverige lyssnade på den musiken då också, var den avlägsen och inte direkt kopplad till lokala grupperingar. Framförallt fanns inte sociala medier på samma sätt som i dag och det är där gängen aktivt söker unga som är beredda på att begå brott. De erbjuder en väldigt snäv världsbild.
Unga rekryteras via appar
Han ser faran i när barn blir uppslukade av myterna kring gangsterlivet, samtidigt som de beskriver vad som faktiskt pågår. Låttexterna handlar inte sällan om verkliga konflikter och är ofta kvinnoförnedrande.
– Som jag ser det påverkas attityder och värderingssystem hos framförallt redan utsatta ungdomar och barn. De kriminella nätverken stärker sin ställning på det sättet. Barn i så låga åldrar som sju till nio år blir radikaliserade. Sedan är vägen till att bli en förövare inte lika avlägsen.
Han ser den stora brytpunkten när artisten Einár slog igenom.
– Innan dess var det inte coolt att prata svenska med ortenbrytning om du var en vanlig svensk kille från vilket område som helst. Numera tycker många att det är tufft. Gangsterlivet har blivit något man eftersträvar och hyllar, förklarar Luay.
Belöningen till de unga som ställer upp kan vara allt från pengar och prylar till att nå en högre status och att få vara med gänget. Rekryteringen kan ske i olika appar som Snapchat, Instagram och Tiktok, men också via chattar som finns i dataspel som Fortnite och liknande. Där är det ännu mer svårt att upptäcka vad som pågår.
Att ha tillgång till att se vad som händer i barnens mobiler är avgörande för att åtminstone försöka ha kontroll på vad som pågår i deras liv. Precis som man hade stoppat att ett barn som stod och hängde bland äldre brottslingar på de allra värsta ställen i stan.
– Föräldrarna kan göra mycket, men polisen och civila grupper måste också finnas där och ha rätt möjligheter. Jag kan känna att man kan behöva gå så långt som att förbjuda smartphones för barn. Jag har sett för mycket.
Barn står i kö för att få chansen att bli en i gängen
Luay har suttit mittemot barn och deras föräldrar i många möten. Allt oftare har de kommit från ordnade förhållanden i fina bostadsområden. Allt har verkat bra på ytan, samtidigt som barnen har suttit på sina rum med mobilen och tagit order från grova gängkriminella som de inte sällan själva aktivt sökt upp. De har gillat inlägg om grovt våld, häftiga vapen och dyrbara designerkläder. När de gjort det uppmärksammas de snabbt.
– Det är killar födda i Sverige som fått alla chanser att lyckas, men där det är viktigare att följa trenden som gäller – att vara gangster är coolt. Utan sociala medier hade detta varit omöjligt.
I ett av dessa förhör är det första gången som Luay hör talas om en mycket speciell gruppchatt och det är historien kring detta som han första bok Fallet Rusher handlar om.
De ber om att få döda någon
Han beskriver det som ett Blocket, fast för brott och morduppdrag.
Allt var riktat till unga och uppdragen kom inte sällan från andra unga. Även offren kunde vara andra barn.
– Gå in i ett område och skjut valfri person med Guccikeps eller dyr jacka på sig. Det kan vara instruktionerna någon får, säger Luay.
Han liknar indoktrineringen vid hur terrororganisationen IS jobbar med att få nya krigare att strida för dem.
– Processen är liknande för gängkriminella och nu står barn i kö för att få chansen att bli en i gänget. De ber om att få döda någon.
Luays fem råd till föräldrar
• Etablera en miljö i hemmet där barnet känner sig trygg att berätta vad som händer i livet.
• Se till att leken får ta större del i barnets uppväxt och telefonen mindre.
• När institutioner och myndigheter visar oro för barnet – ta det på allvar och var samarbetsvillig. Var alltid öppen för att ditt barn kan vara annorlunda ute i världen gentemot hemma.
• Om ditt barn plötsligt har kontanter, dyra märkeskläder och/eller flera telefoner. Agera direkt!
• Sätt gränser. Våga vara en förälder som tidigt visar att vissa beteenden är oacceptabla. Förstå att antisociala beteenden är mycket mer riskfyllt och mer nära en gängkriminell miljö än bara för 10 år sedan. Det finns mindre marginaler än förr att vara en ”stökig ungdom” och lyckas undvika våld och i värsta fall död.
Tålamod är något som ingen av de här unga har fått träna på och då går allt annat bort – utbildning, jobb blir inte längre intressant oavsett hur bra förutsättningarna är. Jämfört med ett kriminellt liv tar det ändå tid och kräver uthållighet.
– I botten handlar det också om en stor grupp i samhället som inte skaffat sig ett språk. De kan inte förstå och vara en del av samhället utan språket och då hamnar de utanför. Det blir snabbt en identitet att vara i utanförskap, säger Luay.
Vill sprida kunskap
Hans författardebut Fallet Rusher är en rapp, lättläst bok från insidan av den här mörka världen – bland brottsutredare som kämpar, föräldrar som inte klarar förstå den nya verkligheten och gängkriminella som styr statushungriga barn. Hur mord kan hanteras som uppdrag i dataspel.
Mitt barn skulle aldrig-mentaliteten vill jag sticka hål på
Samtidigt fortsätter Luay sin kamp, fast att han numera sagt upp sig från polisen.
– När jag mötte föräldrar i förhörsrummet som vägrade inse vad sonen gjort trots bevis då förstår man att det finns en naivitet som är farlig. Mitt råd är att intressera sig för vad barnen gör i den digitala världen och se till att de får med sig värderingar som gör dem motståndskraftiga.
Luay fortsätter att göra tv-framträdanden och håller föreläsningar runt omkring i landet. Allt för att sprida kunskap till så många som möjligt.
Om han fick bestämma politiken i Sverige för en dag skulle han bland annat förbjuda smartphones fram till 16 – årsålder och ge mer resurser till polisen att klara av fler och mer tekniska utredningar. Visserligen är den digitala miljön bara en av flera faktorer som kan förklara ungdomsbrottsligheten, men någonstans behöver man börja. Han opinionsbildar gärna, men politiker vill han inte bli.
– Just nu är jag egenföretagare med föreläsningsuppdrag. Jag vill gärna skriva fler böcker. Kanske blir det familj en dag, men just nu är jag nog för mycket i behov av ensamtid. Det måste kännas helt rätt och tryggt i så fall.
Luay har många idéer – kanske blir nästa bok en handbok för föräldrar, säkert är att det blir en informativ bok kring gängkriminalitet.
– ”Mitt barn skulle aldrig”-mentaliteten skulle jag gärna sticka hål på.