Våren och försommaren är tiden för löjtnantshjärtan, fänrikshjärtan och andra älskvärda inom familjen. Alla är tacksamma och lätta att umgås med!
Det är lätt att smälta inför löjtnantshjärtan, fänrikshjärtan och deras bedårande släktingar. Soldatnamnen till trots är de inte särskilt hårdhudade, även om de är lättodlade och trogna.
Stjälkar och bladverk är mjuka och de rosa eller vita hjärtlika blommorna har allt en romantiker kan önska.
Se också: Så skapar du blomstrande sommarkrukor
Så skapar du blomstrande sommarkrukor
De ingår i den grupp gammaldags perenner som brukar kallas mormorsväxter, eller torpväxter. I rabatterna gör de sig bra tillsammans med andra försommarblommor som pioner, förgätmigej och senblommande lökväxter.
Löjtnantshjärta är härdig i rätt miljö
Söta i vas, och dessutom hållbara. Löjtnantshjärtat är vacker både solo och att kombinera buketter.
Löjtnantshjärtat betraktades i början som en känslig, exotisk växt och odlades i krukor som togs in över vintrarna. Så småningom upptäcktes att den har god härdighet i hela eller stora delar av landet om den odlas på rätt sätt.
Jorden ska vara mullrik, lätt fuktig med bra dränering och läget halvskugga eller vandrande skugga. Samma odlingsplats gäller för de flesta av de här "hjärteväxterna".
Lilla näpna sjömanshjärtat, Dicentra cucullaria, har en öppen hjärtform med ljusgul spets. Växer tuvbildande, cirka 20 centimeter hög.
I rätt miljö, till exempel i ett woodlandparti, kan till och med vissa arter trivas lite för bra. Framförallt fänrikshjärta kan bilda stora mattor med sina blågrågröna flikiga blad och är svåra att få bort.
Precis som de andra arterna i gruppen sprider de sig med jordstammar, rhizomer, som är sköra och nästan omöjliga att få upp hela. Är jorden väldigt näringsrik blir det dålig blomning och mycket blad.
Samurajhjärta, Dicentra peregrina, är en liten alpin som växer i japanska bergstrakter. Utsökta blommor över tätt silverfärgat kuddformat bladverk. En svårodlad sort.
Så här förökar du löjtnantshjärtan och fänrikshjärtan
Det är lätt att lyckas med förökning, framförallt med fänrikshjärtat där det räcker med en liten bit rot så länge den har en eller ett par blad.
Löjtnantshjärtat kan behöva lite mer omsorg vid förökning. Skär av en bit av roten och plantera horisontellt i en kruka.
Löjtnantshjärtat tillhör Lamprocapnos-familjen
Löjtnantshjärtat och fänrikshjärtat är de mest kända i gruppen. Löjtnantshjärtat blev för inte så länge sedan inordnad i ett annat släkte, Lamprocapnos. Fänrikshjärta och bland andra sjömanshjärta, furirhjärta och samurajhjärta är kvar i släktet Dicentra.
En romantisk kombination i rosa och ljusblått. Den spanska klockhyacintens doftande blå stänglar blommar samtidigt som löjtnantshjärta. Det är fiffigt att planera någon annan växt intill som kan dölja löjtnantshjärtats vissnande bladverk och fylla ut platsen. Lagom till högsommaren brukar bladverket vara i princip borta.
Det är inte ovanligt inom botaniken att det upptäckts att växter har större likheter med andra släkten än det de är systematiserat under och därmed får byta tillhörighet.
Löjtnantshjärtat var på Linnés önskelista
Carl von Linné hade aldrig sett löjtnantshjärtat i levande skick, bara i ett herbarium, men önskade hett att få den till Sverige. När en av Linnés studenter reste till Sibirien, där löjtnantshjärtat sades växa, bad Linné om fröer.
Men fröerna kom från en helt annan växt och Linné hann gå ur tiden innan löjtnantshjärtat kom till Sverige på 1800-talet, då som planta. Ursprungslandet för löjtnantshjärta var inte heller Sibirien utan Kina eller Korea.
Det finns inte många namnsorter av löjtnantshjärta, Lamprocapnos spectabilis, 'Golden Heart' med gyllene bladverk är en.
Dicentra och Lamprocapnos blommar ända till hösten
De olika arterna i släktet Dicentra, samt löjtnantshjärtat, Lamprocapnos spectabilis, blommar under maj och juni. Växer de i skuggiga lägen kan de till och med blomma lite längre.
Stort fänrikshjärta, Dicentra (Formosa-Gruppen) 'Bountiful' är cirka 30 centimeter hög.
Fänrikshjärta och stort fänrikshjärta skiljer ut sig som riktiga långblommare. De börjar i maj och kan fortsätta fram till augusti, eller ännu längre.
