Maskar gör jobbet i Börjes täckodling

Vid ingången till Börje Remstams trädgård i Husby-Rekare utanför Eskilstuna, sitter en sönderrostad spade fäst på en träpåle.

En skylt förklarar varför. ”Färdiggrävt för 40 år sedan” står det på den. Trädgården är stor, fantastiskt frodig och välmående. Det är i mitten av juni, många perenner blommar för fullt och grönsakerna har börjat växa till sig. Och detta har Börje åstadkommit utan att gräva, gödsla eller vattna.

En förebild inom ekologisk odling

Hans odlande och erfarenheter har betytt mycket för den ekologiska odlingen i Sverige. Han har delat med sig av sina stora kunskaper genom föredrag, artiklar och en bok. Börje står på en spång mitt i ett grönsaksland.

– De här spångarna har jag lagt ut för att jag inte ska trampa på maskarna och förstöra deras arbete med jorden, säger han.

Maskar ger odlingen näringsrik mull

Maskarna är Börjes värdefulla medarbetare i odlingarna. Han ger dem mängder av organiskt material som gräsklipp, löv, halm, ensilage och trädgårdsavfall. Han täcker odlingarna med ett cirka 40 cm tjockt lager varje höst. Han bor bredvid en kyrka och får både gräsklipp och löv från kyrkogården. Det är till stor hjälp för honom.

Maskarna svarar med att föröka sig, gräva gångar, dra ner gräsklipp och annat i jorden. Sedan äter de upp det de dragit ner och deras avföring blir väldigt näringsrik mull med hjälp av olika mikroorganismer.

Mullagret växer med ca en centimeter om året. Mullen är porös och behåller fukten bra, som en tvättsvamp ungefär.

– Nu är mitt lager minst 40 cm tjockt, säger Börje nöjt och tar upp en näve finfin mull.

Slipper att vattna och gödsla

– Jag matar livet i jorden och behöver varken vattna eller gödsla, fortsätter han. Det viktigaste jag gör är att täcka jorden rejält på hösten för att maskarna ska kunna jobba när det är kallt också. Jag håller jorden täckt hela säsongen. Förutom att vara maskmat gör täckningen att fukt inte dunstar bort av värme och vind. Och så håller det borta en del ogräs.

Platsen där Börje har sin trädgård var långt ifrån perfekt att odla på innan han och maskarna började jobba här. Trädgården ligger bakom en rullstensås och i grunden består jorden av tung lera. Hit når ingen sol efter klockan tolv under vinterhalvåret.

Börje kom hit, till ett nerlagt ålderdomshem, för över 40 år sedan. Han var med i en ideell kristen förening som startat ett kollektiv och skulle bo här i olika lägenheter. De odlade sin egen mat och det har Börje fortsatt med sedan dess. Han bor kvar i en lägenhet och odlar i stort sett alla grönsaker han och hans fru Margareta behöver.

Utgick från Ruth Stouts metod för täckodling

– När vi kom hit började jag gräva. Jorden var gammal åkermark med grym lera. Det var tröstlöst. Och jag vet inte hur det skulle gått om jag inte hittat boken ”Den arbetsfria trädgården” av Ruth Stout. Den handlar om att täcka jorden, säger Börje.

Han började använda Ruth Stouts metod, men upptäckte ganska snabbt att han behövde anpassa den till sin trädgård. Han experimenterade och ändrade tills han var nöjd.

– Jag är Ruth Stout evigt tacksam för att hon ledde in mig på de här tankegångarna, säger han. Vilken tur att jag hittade hennes bok i exakt rätt tid. Nu odlar jag ju med hjälp av naturen och allt går så mycket lättare.

Vattnar sparsamt och slutat tillsätta gödsel

Efter 1979, när han hämtat sitt sista lass stallgödsel, har han inte tillsatt någon näring i jorden. Och han har vattnat mycket sparsamt, bara ryckt ut med stödvattning till törstiga växter när det varit torrperioder och sallaten vattnar han alltid. Dessutom växer hans grödor så bra att de tränger undan ogräs.

– Det är ett stort plus. Jag fick rensa mycket ogräs i min pappas grönsaksodlingar när jag var ung och hann bli hjärtligt trött på det, säger han.

Halm och löv i bäddarna

När Börje satte igång med täckodlingen var han rätt ensam om att hålla på med det i Sverige. Många tyckte att det var en underlig odlingsmetod och att det är fult med halm och löv i odlingsbäddarna.

– Det är väl vad man är van vid, säger Börje. Jag kan inte se att täckt jord skulle vara fulare än bar. Men de senaste åren har det verkligen vänt. Nu är allt fler intresserade av att täckodla. Det märker jag bland annat på frågorna jag får när jag håller föredrag. Och jag känner mig stolt och ödmjuk över att ha fått utveckla den här odlingsmetoden och kunna förmedla den till andra odlare.

Enkla och billiga sätt att odla

För Börje har odlingen varit en nödvändighet. Han har arbetat oavlönad i den kristna föreningen han kom hit med. Han har varit tvungen att hitta enkla och billiga lösningar för sitt odlande. Först var maten det viktigaste, men med tiden insåg han också hur mycket odlandet ger honom som människa. Hur det fått honom att må bra och hur vackert det är med blommor.

– Från början var jag väldigt nyttoinriktad och jobbade på. Men förstod att jag skulle gå in i väggen om jag inte bytte spår. Då började jag se det vackra. Jag odlade blommor och njöt av dem och hela min fantastiska trädgård. Det är en gåva, säger han.

Tips för att få din täckodling att fungera

Till dem som vill börja täckodla har han ett råd.

– Gör inte som jag gör, säger han och skrattar. Jag menar, ta till dig grundprinciperna. Sedan kan du använda dem som de passar dig bäst. Det går att göra på olika sätt och det är spännande att prova sig fram för att hitta olika lösningar. Det har jag gjort. Men beväpna dig med tålamod – det tar cirka tre år innan en täckodling börjar fungera riktigt bra.

Efter reklamen: 10 lättodlade blommande perenner - för sol till halvskugga