Hur ska man kompostera hushållsavfallet?
Hur ska man kompostera hushållsavfallet?
Hushållsavfallet, allt från kaffesump till potatisskal, utgör en stor del av våra sopor och borde ses som en tillgång i stället för just sopor. Med en hushållskompost förvandlas avfallet till en fantastisk slutprodukt att använda i rabatter, köksland och krukor – ett suveränt sätt att komplettera och/eller boosta den jord du redan har.
Katarina Löthman Kaliff är trädgårdsingenjör på Botaniska trädgården i Lund och även kompostentusiast. Tillsammans med Hannah Ohm grävde hon ner sig i sitt favoritämne i ett arbete på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för några år sedan där flera kompostmetoder redovisas.
Hemma i sin lägenhet komposterar hon med bokashi och använder slutprodukten till sina odlingar på kolonilotten.
– Alla som gillar odling och har någonstans att gräva ner materialet kan kompostera sitt hushållsavfall, säger hon och berättar att hon i dag inte längre slänger någonting organiskt.
– Jag känner mig rik eftersom jag har en jordfabrik i full gång året om.
Olika typer av kompost: Bokashi, varmkompost och maskkompost
Vad finns det då för komposttyper för hushållsavfall, och hur ska man välja?
Bokashi är en metod där avfallet fermenteras. Två andra komposter för hushållsavfall är varmkompost, som är den vanligaste, samt maskkompost där, som namnet avslöjar, en stor mängd maskar förvandlar avfallet till jord.
För att välja en metod tycker Katarina att man först ska fundera över vilket utrymme man har, om komposten ska stå ute eller inne och hur mycket avfall det blir i din familj.
– Men allra viktigast är att du känner att kompostering är kul och bra, poängterar Katarina. Hitta ett sätt som fungerar för dig och var lite snäll mot dig själv. Om du tycker att det blir jobbigt så ta en paus. Varje gång du komposterar är det bra, även om det bara är ibland!
Bokashi
Bokashi är en japansk metod som blivit populär i västvärlden. Det speciella är att avfallet fermenteras i stället för förmultnar. Genom att tillsätta så kallade effektiva mikroorganismer (EM), en unik blandning av olika mikroorganismer som finns i naturen, kommer fermenteringen igång. Ungefär som när man gör surkål.
Bokashin har du i några hinkar (två är lagom till ett mindre hushåll) inomhus. Du fyller hinkarna allt eftersom med hushållsavfallet, varvat med strö som är ”ympat” med EM. Färdigt strö eller EM kan köpas över nätet. Nedbrytningen kommer igång snabbt och redan efter ett par veckor kan man använda materialet. De goda mikroorganismerna följer med och fortsätter verka i jorden utomhus.
Blanda gärna med befintlig jord eller gräv ner. Det ser inte ut som att avfallet är förmultnat, men efter ytterligare ett par veckor är det nedbrutet och perfekt att plantera i.
Den här metoden är bra om du har en lite större trädgård. Du behöver nämligen plats att förvara eller gräva ner materialet eftersom det blir färdigt så snabbt.
Ett lakvatten kommer ur bokashin (därför är det bra med en tappkran) som är ett bra näringsmedel att vattna med.
Fördelar med Bokashi
•Behändig att ha inomhus.
•Går att ta vara på lakvatten.
•Snabb omsättning.
Nackdelar med Bokashi
•Beroende av att köpa EM-bakterier.
•Den snabba omsättningen kräver mer hantering.
Varmkompost
Detta är den mer klassiska kompostvarianten. Allt organiskt kan komposteras i den, det är en fördel att varva med en del trädgårdsavfall. Varmkomposten måste vara en sluten behållare med lock. Botten bör bestå av ett kraftigt metallnät som förhindrar råttor att ta sig in.
Skaffa en storlek som passar ditt hushåll. Placera utomhus direkt på marken så maskar och mikroorganismer kan ta sig in.
Bottna komposten med lite trädgårdsavfall och jord från trädgården. Varva sedan kväverikt material som matavfall med kolrikt material som trädgårdsavfall, sågspån eller liknande. Komposten får inte bli kompakt och därmed syrefattig.
Tänk på!
• Kolla med din kommun vilka regler som finns för hushålls komposter utomhus.
• Luftighet är A och O. Alltför kompakt kompost ruttnar stället för förmultnar.
• Komposten ska lukta friskt, som det gör i skogen ungefär.
• Ställ komposten i halvskugga, inte direkt sol.
• Håll koll på fuktigheten – vattna om det blir för torrt och tillsätt torrt material om det är för blött.
Fördelar med varmkompost
• Passar för en större familj och större tomt.
• Ger ett relativt jämnt nedbrutet material.
Nackdelar med varmkompost
• Tar tid.
• Kräver noggrannhet vid påfyllningen så komposten inte blir kompakt och syrefattig.
Maskkompost
En maskkompost ger inte förmultnat kompostmaterial som en varmkompost. Här är slutprodukten gödsel efter en stor mängd maskar.
Det finns en anledning att maskgödsel kallas för ”det svarta guldet”, det är en mycket fin och näringsrik jord som är utmärkt att gödsla med i pallkragar och krukväxter.
Maskkomposten kan man ha inomhus, och kan vara en pedagogisk och rolig grej – inte minst om man har barn. Komposten luktar inte och avger lite näringsrikt lakvatten som kan användas i när du vattnar krukväxterna.
Men maskarna måste ha rätt omständigheter för att överleva. Det får inte bli för torrt och temperaturen ska inte understiga tio grader, så står komposten ute måste den isoleras eller ställas in under vintern där det är varmare.
Bäst resultat får man med en speciell maskart som finns att köpa över nätet.
Fördelar med maskkompost
• Går att ha inne och ute.
• Ger en fin homogen slut produkt.
• Går att ta vara på lakvatten.
Nackdelar med maskkompost
• Kräver hantering av maskar.
• Ger inga större mängder slutprodukt.
Av Anni Jähde