Mattias och Cicci har skapat sin egna spökträdgård – lockar hundratals

Efter reklamen: Gör ruggigt goda virgin drinkar till Halloween

Skelett, händer som sticker upp ur jorden, spöken och mytiska figurer som håller koll på vad du gör...

Redan på uppfarten till paret Pedersens hus i Frändefors förstår man att de som bor här inte är rädda för att ta ut svängarna och låta skaparglädjen härja fritt. I en skrothög till bil, som nästan intagits av växtligheten runt omkring, finns två skelett.

– Det är Birger och Ragnar. De är populära, barn brukar stanna till och titta lite extra på dem, säger Mattias.

– Tanken är att det ska se ut som om bilen har stått där så länge att det börjat växa mossa på taket. Till jul brukar Birger och Ragnar ha tomteluvor på sig, säger Cicci och poängterar att motorn i bilen är bortplockad för att den inte ska läcka några miljöfarliga ­ämnen.

De båda skeletten är bara en föraning om paret Pedersens förmåga att skapa en udda och spännande fantasivärld. För ju längre in på tomten man kommer, desto fler överraskningar blir det.

Här finns mycket som kan få vem som helst att tappa hakan av förvåning. En medeltida borg, en piratö med ett förlist skepp, broar, vattenfall, händer som sträcker sig upp ur jorden, skrattande munnar i rabatterna, ett vikingahus, spöken, och från tinnar och torn håller mytiska skräckinjagande figurer koll på vad som sker i trädgården.

”Det är något man är – från början”

livsödenKatarina: Då hade jag blivit bränd på bål

– De är gargoyler, sådana som finns på fasaden på Notre Dame i Paris, säger Mattias.

– De är inte så farliga som de ser ut. Tvärtom. De är väktare som håller koll på allt, inflikar Cicci, när vi vandrar runt på tomten.

En trädgård i förändring – har ständigt nya idéer

I mer än ett decennium har paret hållit på med trädgårdskonst. Under åren har de kommit på mängder med idéer som de förverkligat och trädgården är ständigt i förändring.

Mattias är den som gjuter och står för byggnationen medan Cicci designar och tillverkar föremål och skulpturer.

– Idéer poppar upp hela tiden. När jag får en idé sätter jag mig ner och tittar på Youtube för att få inspiration och tips på lösningar. Då blir jag lite nördig och går in för det helt och hållet, haha. Det går åt mycket tid till att göra research. Jag har nog alltid hållit på med någon typ av hantverk, skulpterat och bränt i lera, säger Cicci som har utvecklat sin särskilda specialitet.

– Jag gör skulpturer i hönsnät, säger hon och pekar på en kreation som har formen av en riddare.

En annan föreställer Davy Jones, som är en av karaktärerna i filmen Pirates of the Caribbean och som står vid skeppsvraket på piratön.

– Men vi är båda väldigt kreativa, säger hon och får medhåll av Mattias som också ständigt har huvudet fullt med idéer. Han pekar mot hönsgården där några rävar i betong tronar framför hönsnätet.

– Jag har en idé om att fästa en skärm bakom som ser ut som en tv och att det ska stå Fox News på den. Det ska se ut som att rävarna tittar på tv-program om höns, säger han och skrattar.

Det finns många exempel på Ciccis och Mattias lekfulla skaparglädje på gården.

Vi stannar till vid vikingahuset som paret byggt som har en eldstad i mitten och britsar med fårskinnsfällar.

Där tillbringar de mycket tid och lagar mat och övernattar. De behöver inte gå till boningshuset, för bredvid vikingahuset har de tillgång till nödvändiga faciliteter.

– Vi kallar det för Dalslands finaste utedass, säger Cicci och visar den egenbyggda utetoaletten som är inredd med växter, allsköns loppisfynd, kungafotografier och en skyltdocka som sällskap.

Eldshow på gården Lugnet

Ryktet om deras annorlunda gårdskonst har spridit sig och det är många som vill uppleva skapelserna och den fantasieggande höstmagin.

Därför öppnar de upp trädgården för allmänheten några lördagar i oktober varje år.

I början kom det en handfull släktingar men med åren har det vuxit till en lokal begivenhet som lockar hundratals besökare till varje visning. Inne på köksbordet ligger listor med allt som ska göras.

– Det blir större för varje år. Det tillkommer saker och nya moment hela tiden. Vi måste ha listor, annars skulle det inte fungera, säger Cicci och berättar att de nu har byggt en scen där de kommer att köra en egen eldshow till musik när de har öppet hus.

– Det var några besökare som tyckte att vi skulle ha en eldshow. Vi tänkte ”hur svårt kan det vara?” Men det var det, konstaterar Cicci.

– Vi använder eldstavar som vi snurrar och det var fruktansvärt svårt att lära sig hantera dem. Vi brände oss och jag var skräckslagen så vi fick öva utan eld, men nu sitter det.

Vid varje visning engagerar de anhöriga som sköter tekniken med ljud och ljus och som hjälper till med försäljning av kaffe och varmkorv.

Cicci och Mattias har båda starka viljor och vet precis hur de vill utforma både trädgården och visningarna. Blir de aldrig ­ovänner?

– Ibland har vi varit som katt och råtta och inte kommit överens. Då har vi tjurat som småbarn, skrattar Cicci.

Mattias, som säger att han vill ha stenkoll på allt, håller med.

– Men man mognar. Man får släppa på prestigen ibland.

Så möttes vi: Svarade på kontaktannons

De flyttade till gården Lugnet för 25 år sedan. Då hade de tittat på många hus och nästan gett upp hoppet om att hitta någonstans att bo.

– Vi hittade inget som vi fastnade för. Men så kom vi hit och älskade platsen och huset direkt. Det kändes helt rätt och vi slog till, säger Mattias.

Med pumpa och ståt!

samhälleUlla spelar skräck på orgel i kyrkan: ”Gillar att skrämmas”

Om deras trädgård är unik är också historien om hur de träffades för 30 år sedan minst lika speciell och ett resultat av flera lyckliga omständigheter. Båda var singlar och Mattias var minst sagt trött på ungkarlslivet.

– Jag längtade verkligen efter att träffa ­någon.

En kompis till honom hade satt in en kontaktannons i lokaltidningen och fått svar från två kvinnor som båda hette Cecilia och som bodde på samma gata i Trollhättan.

– Han trodde att det var ett skämt och slängde det ena brevet. Jag blev intresserad och frågade om jag fick plocka upp det ur soporna och det fick jag, berättar Mattias.

Det var inget skämt. Det var Cicci som hade svarat.

I brevet berättade hon lite om sig själv men hon hade ingen större förhoppning om att träffa någon. Egentligen var hon inte så intresserad och svarade mest för att få tyst på en kompis som tjatade om att Cicci borde träffa någon.

– Jag fastnade för brevet och skrev till Cicci och förklarade hur jag hade kommit över brevet, jag var ju rädd att hon kanske skulle bli sur.

Det ledde till en första träff på ett uteställe i Trollhättan.

– Då blev det ingenting mellan oss. Det sa inte klick, men vi blev kompisar, säger ­Cicci.

– Nej, ingen av oss var eld och lågor. Kärleken kom med tiden. Nu har det hållit i 30 år och jag är kärare än någonsin, säger ­Mattias.

– Ja, det känns fortfarande som när vi var nykära, fortsätter Cicci.

Trädgården får en ny karaktär i mörkret

Det börjar mörkna ute. Mattias och Cicci tänder upp belysningen och plötsligt får trädgården en helt annan karaktär.

Miljön var fascinerande redan innan, men med lamporna förstärks intrycket och höstmagin blir påtaglig i den råa kvällsluften. Inne på borggården får spökfigurerna nytt liv och ser än mer mystiska ut.

Vattenfallet färgas vackert rött och gargoylerna blir mer framträdande än i dagsljus och skapar en känsla av att man är iakttagen. Ljusslingor lyser upp gångarna och man slås av hur mycket det är att titta på och att man skulle behöva en hel kväll för att inte missa alla detaljer.

– Vi har ju glädje av trädgården annars också och går runt här varje dag. Men det blir ju något extra på hösten med belysningen, säger Cicci.

Båda är överens om en sak när det gäller deras gårdskonst och säger nästan ­samtidigt:

– Det är en njutning att få skapa. Det är helt och hållet luststyrt och väldigt roligt att få visa upp det vi gör och att vi får så mycket uppskattning.

Och apropå besökarna och vad Cicci och Mattias vill förmedla till dem svarar ­Cicci:

– Jag hoppas att det ska ge andra inspiration, att man aldrig ska sluta att vara kreativ. Sluta aldrig att leka!