Karin Herslow: Mitt antikfynd visade sig vara fejk – var inte alls unikt

  • author Karin  Herslow
    Karin Herslow
Karin Herslow
Foto: Pernilla Wästberg, Shutterstock/TT
När ett antikföremål åldrats med värdighet säger man att det fått patina. Vår krönikör Karin Herslow minns ett dyrköpt föremål som inte alls var så unikt.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Antikrundan-fynd till nya rekordpriser!

Brand logo
Antikrundan-fynd till nya rekordpriser!

Patina är ett av de där orden som används flitigt, och ordet i sig känns ju positivt. Fast jag undrade om mina rynkor kan betraktas som patina? Det vore ju en fin tanke, så för säkerhets skull kollade jag den exakta betydelsen. Enligt Nationalencyklopedin är patina ”en grönfärgad oxidbeläggning”. Men så kommer den uppmuntrande fortsättningen att ordet ”ofta överförs till utseende som – på ett tilltalande sätt – vittnar om hög ålder.” Jajamän! De fåror livet ristat i mig vittnar alltså på ett tilltalande sätt om min höga ålder.

Patinan visade sig vara fejk

Patina är alltså ett vackert skimmer med antik­värde över äldre grejor. Man kan patinera det mesta. En gång för många år sen köpte jag en tavla där både ram och motiv andades att den var tillverkad anno dazumal. Jag kände den som hade antikhandeln mycket väl så jag fick bra rabatt – från 2 600 kronor ner till 1 200 kr. Ett rent vänskapspris, och jag är övertygad om att antikhandlaren själv trodde att det var en gammal tavla som inhandlats på en stor antikmässa i Danmark. Glad i hågen bar jag hem den lilla tavlan med två mycket söta patinerade kattungar.

Kattungar på gammal tavla
Söta kattungar - men det skulle visa sig att tavlan inte var gammal utan sprillans ny.Foto: Karin Herslow

De påminde lite om vår egen katt, en rätt surmulen gammal herre. Jag tänkte mig att han kanske skulle uppfatta det som om jag köpt en fin tavla av någon av hans anfäder i en okänd gren av ätten Bondkatt.

Krönikor på allas.se

Nu hittar du även våra populära krönikörer från Allas, Hemmets veckotidning och Året runt på allas.se.

Varje fredag publiceras nya krönikor där Anna-Lena Brundin, Karin Herslow och Lisbeth Lundahl delar med sig av sina tankar, betraktelser och vardagsreflektioner.

Här hittar du våra krönikor.

Efter en tid fick jag se exakt samma tavla hos en annan antikhandlare jag kände. Enligt den prislappen var det super-duper-rea på hans exemplar av min ”unika” tavla. Detta förklarade han med att han hittat den på en stor dansk loppmarknad.

– Tavlan, eller rättare sagt tavlorna, är splajs nya, anförtrodde denne antikhandlare mig. (Splajs är ett skånskt förstärkningsord till ny, med samma betydelse som splitterny.)

Pudra på rynkorna

Så var det med den saken. Mina söta, men falska, kattungar har ändå fått hänga med och pryder sen årtionden en av väggarna i sommarstugan. Vi har hängt tavlan högt upp, till åminnelse av priset…

Nå, finns det då ingen negativ klang kopplad till ordet patinera? Jag tror inte det. Jag menar, inte kan väl nån få för sig att säga att ett franskbröd som blivit mögligt har fått patina?

Nu ska jag i alla fall förgylla mina patineringsrynkor i ansiktet med lite puder och sen ska jag gå ut på stan och fika med min kusin. Hon är förresten ett mycket fint och trevligt exempel på hur förtjusande positiv patinering kan vara!