Psykologen: här är stress-signalerna att hålla koll på

Tankarna rusar när kalendern fylls på och axlarna åker upp mot öronen när ännu en notis plingar till i mobilen. Stress är en naturlig del av livet – när något kräver extra mycket av oss hjälper kroppens stressreaktion oss att samla energi, fokusera och agera snabbt. Det är först när belastningen blir långvarig och återhämtningen inte räcker till som stressen kan börja påverka hur vi mår och fungerar. Du kanske inte känner dig stressad, men kroppen kan redan ha sagt ifrån.

För en del börjar det med sömnen. För andra med magen, minnet eller humöret. Du kanske vaknar trött trots att du sovit, tappar tråden i ett samtal eller märker att sådant som tidigare var enkelt plötsligt kräver mycket mer energi.

– Stress är inte farligt i sig. Det viktiga är balansen mellan belastning och återhämtning. Om kroppen inte får möjlighet att gå ner i varv under längre perioder kan det börja påverka både sömn, energi, koncentration och humör, säger Ulrika Hiscoke, legitimerad psykolog på Kry.

Vardagskrav som ökar trycket

Det är lätt att tänka att stress framför allt handlar om att ha för mycket att göra. Men det är inte hela bilden. En full kalender kan vara hanterbar om du känner att du har kontroll, kan påverka situationen och får möjlighet att återhämta dig. Samtidigt kan en till synes vanlig vardag bli väldigt belastande om kraven känns otydliga, om du aldrig riktigt kan stänga av eller om du upplever att allt hänger på dig.

Stress kan komma från jobbet, relationer, ekonomi eller familjeliv. Men den kan också förstärkas av våra egna krav på att alltid prestera, att ha svårt att säga nej eller att känna ansvar för sådant vi egentligen inte kan kontrollera.

– Det är inte ovanligt att man blir stressad av sina privata situationer. Där kan det ofta vara svårare att säga nej eftersom man inte kan säga upp sig från anhöriga som inte mår bra eller om man har särskilda utmaningar kopplat till föräldraskapet, säger Ulrika.

Vad brukar du fråga någon som söker hjälp för stress?

– Jag brukar vara nyfiken på vad som händer i personens vardag. Vad är det som tar energi? Finns det någon återhämtning? Och framför allt, finns det något som personen försöker få ihop som faktiskt inte går att få ihop på lång sikt? Det är inte alltid individen som behöver förändras. Ibland behöver förutsättningarna förändras, säger Ulrika.

Signalerna att ta på allvar

Stress kan märkas både psykiskt och kroppsligt. Vanliga tecken är sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, spända muskler och oro. Det som gör stress svår att upptäcka är att besvären ofta kommer smygande.

”Jag har bara sovit dåligt.”

”Det är mycket just nu.”

”Det blir bättre när det här projektet är över.”

Det är lätt att tänka så. Särskilt när det faktiskt finns en tydlig anledning till att livet är intensivt just nu. Problemet är när den tillfälliga perioden aldrig riktigt tar slut.

Man kanske hoppar över lunchen för att hinna klart, ställer in promenaden för att få undan jobbet eller fortsätter kolla mejlen efter att arbetsdagen egentligen är slut. På kort sikt kan det kännas som att man vinner tid. På längre sikt kan det innebära att återhämtningen försvinner bit för bit.

– Ett vanligt mönster är att man väntar på en lugnare period. Man tänker att återhämtningen får komma när projektet är avslutat eller kalendern ser bättre ut. Men om det hela tiden kommer nya krav behöver återhämtningen få en plats mitt i vardagen, inte bara på semestern eller helgen.

När vila inte räcker

Att vila är viktigt, men om du är stressad kan några timmar i soffan eller en sovmorgon inte alltid lösa problemet. Om du går tillbaka till samma höga belastning på måndagen är det inte konstigt om kroppen snabbt går upp i varv igen.

Återhämtning måste inte alltid vara vila eller mer sömn, den kan se väldigt olika ut. Efter en intensiv dag framför datorn kan en promenad eller ett träningspass tillexempel ge något annat än att slänga sig i soffan. Efter en dag fylld av krav och sociala intryck kan det i stället vara skönt med en stund utan intryck alls. Det viktiga är att kroppen faktiskt får möjlighet att växla ner.

Det man kan tänka på när det gäller återhämtning är att försöka möta sina behov här och nu, flera gånger under dagen – och inte fastna i tanken att återhämtning kräver att man ställer in saker och får till en längre och mer sammanhängande tid. För det är ju inte alltid möjligt om man till exempel har barn som har särskilda behov eller andra stora åtaganden.

Se stress som bilkörning

Ett sätt att tänka på det är att man kan försöka att se dagen lite som när man kör bil – att inte bara gasa på hela tiden utan att faktiskt vara uppmärksam och följa vägen, trafikläget och hastighetsbegränsningarna. Att anpassa hastigheten och när man hamnar vid en stoppskylt, ta den lilla tiden till att ta ett extra djupt andetag. Det är viktigt att veta att regelbundna, små stunder också räknas och har stor påverkan. Och ibland behöver man också göra mer än att vila.

– Att bli bättre på stresshantering betyder inte att man ska lära sig att tåla en ohållbar situation hur länge som helst. Ibland behöver man minska belastningen runt omkring sig, och förändra hur man förhåller sig till kraven.

När är det dags att söka hjälp?

Det finns ingen exakt gräns för när stress blir ohälsosam. En viktig signal är att besvären håller i sig och börjar påverka din vardag. Det kan till exempel vara värt att söka hjälp om du under en längre tid:

· har återkommande problem med sömnen

· känner dig trött trots att du vilar

· har svårt att koncentrera dig eller minnas

· känner dig mer orolig, nedstämd eller lättirriterad

· ofta har hjärtklappning, huvudvärk, magbesvär eller spända muskler

· börjar dra dig undan sådant och sådana personer du tidigare tyckt om

· inte längre känner dig återhämtad efter ledighet.

Stressymptom kan ha många olika orsaker. Därför kan det vara bra att söka vård om besvären är ihållande eller påverkar hur du fungerar i vardagen. En läkare kan bedöma symtomen och utesluta andra orsaker. En psykolog kan hjälpa dig att förstå vad som driver stressen och vad som behöver förändras. Hos Kry kan du få hjälp med stress och stressrelaterade besvär av bland annat läkare och psykolog.

– Du behöver inte vänta tills du inte längre klarar vardagen. Om du märker att sömnen, energin eller humöret förändras och det inte går tillbaka, är det värt att ta signalerna på allvar. Ju tidigare man stannar upp och ser vad som behöver förändras, desto lättare kan det vara att bryta ett mönster som inte fungerar, säger Ulrika Hiscoke, legitimerad psykolog på Kry.