1900-talets svenska formfavoriter

Svenska formfavoriter

Foto: Resp Auktionshus
Sällan har väl formspråket rört sig lika fritt och snabbt som under 1900-talet. Det gäller både för vardagsvaror och exklusivt konsthantverk. Här har vi valt ut ett antal föremål som får mångas hjärtan att klappa lite extra, som säger något om sin tid och som fått något av en klassikerstämpel. Visst ska du ha tur som en tokig för att hitta det du ser här för en spottstyver på loppis, men ingenting är omöjligt.

Färgstarkt. Tyget Oomph hade inte bara ett konstigt namn utan var dessutom tryckt i för starka färger. Så kunde den äldre generationen uttrycka sig om Viola Gråstens tyg från 1952 som hon ritade för NK:s Textilkammare. Viola Gråsten vände upp och ner på etablerade föreställningar om vilka färger som passar ihop och hur tyg ska se ut. Den yngre generationen jublade. Unga flickor köpte så mycket tyg de hade råd med och sydde sig kjolar och klänningar – tonåringen var född.

Pionjären Petrus. Säg lejonet från Svenskt Tenn och se hur unga som gamla får något längtansfullt i blicken och gestikulerar vägande med händerna för att visa på ett föremål med härlig tyngd. Anna Petrus tennlejon från 1926 har stora labbar och grinar uppkäftigt mot betraktaren, det unga kaxiga förstärks av lejonets symboliska makt. Och så speglar det en bit av världen utanför. Värderingen hos till exempel Stockholms Auktionsverk ligger på 18 000 kr. Höjden på den här besten är 16 cm.

Palmgrens väska i skinn och rotting kom 1950 och tillverkas fortfarande. Den har haft sina upp- och nergångar under åren, men är fortfarande en åtråvärd accessoar. Äldre väskor i fint skick kan man med lite tur köpa på andrahandsmarknaden. I dag värderas ett fint exemplar till runt 1 500 av auktionshusen, så hittar du en för femhundra har du gjort ett riktigt fynd.

Stavarmbandet av Wiwen Nilsson var en av de vanligaste studentpresenterna till unga kvinnor i Skåne. Många minns hans butik i Lund och honom själv, prydligt klädd i linne- kostym när vädret tillät. Wiwen Nilssons stavarmband och halsband, monogram- broscher, bestick och kaffeserviser är tidlösa. Nu går stavarmbanden vidare i släkten, i form av dop- och födelsedagspresenter. På Växjö Auktionskammare har man satt ett värde på runt 5 000 kr för det här.

En dalahäst i megaformat markerade ingången till svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1939. Den nästan tre meter höga trähästen väckte stor uppmärksamhet och många dalahästar i litet format såldes i butiken inne i paviljongen. Det var under första hälften av 1800-talet som skickliga kurbitsmålare i trakterna runt Mora utformade den dekor som sedan har blivit så typisk för dalahästarna. Hos Gomer & Andersson har man satt ett värde på den här 53 cm höga pållen på 1 500 kr.

Mässing med fina former. Josef Frank formgav ett antal ljusstakar, bland annat Vänskapsknuten 1938 då han även ritade Hortuskrukan som ursprungligen tillverkades i mässing. En tidlös, vacker ljusstake och en symbol för vänskap och fred som fortfarande tillverkas av Svenskt Tenn. Nypriset är 2 500 kr. Den här värderas dock till 1 500 kr av Auktionshuset Kolonn.

Cruisa med formprinsen. Antalet bilägare ökade snabbt i Sverige under 1950-talet och i början av 1960-talet, och visst var det praktiskt att ha med sig en matsäck när man pausade vid vägrenen. Sigvard Bernadottes picknickkorg från 1961 med praktiskt innehåll heter fyndigt nog Taffel och är i dag en skatt för samlare. Den är inte så ovanlig, men innehållet behöver ofta kompletteras. Kanske har någon termos eller tallrik försvunnit under årens lopp. 13 delar och en extra väska har Bukowski värderat till 1 500 kr.

Ewald Dahlskog var konstnärlig ledare på Bo Fajans 1930–1950. Han är mest känd för sin modernistiska men mjuka 1930-talskeramik för företaget. Det var på Bo Fajans han formgav sina vackra snäckor på slutet av 1940-talet, håll utkik efter dem. Den här ljuvliga skapelsen, 10 cm hög med havsgrön glasyr, tillverkades åren 1948–53 och har värderats till runt 300 kr av Metropol. Modellen heter D313.

Malmstens trotjänare. En klassiker bland stolar är utan tvekan pinnstolen. Den är billig och enkel att tillverka jämfört med andra stolar. Carl Malmstens version Lilla Åland från 1942 är en storsäljare. Lätt i stilen och med vänlig framtoning återfinns den i allt från bondkök till de mest ultramoderna inredningar. Skönt sitter man också på den mjukt skålade sitsen. Hos Bukowskis värderade man fyra stycken i björk till 3 000 kr.

Den här servisen går inte att sälja, sa försäljarna på Rörstrand och tog sig för pannan. Vita koppar som kombineras med blå fat, och så kanna i rött, det blir rörigt. Och i stället för att sälja 56 delar på ett bräde så kan kunden nöja sig med endast två dussin mattallrikar – hur ska det gå? Hertha Bengtson rörde upp en hel del känslor när hennes servis Blå eld lanserades runt 1950. Men marknaden var redo för nyheterna och servisen blev en storsäljare. Än i dag är det många i den unga generationen som önskar sig delar till jul och födelsedag. 20 delar anser man på Nyköpings Auktionsverk vara värda runt 2 000 kr.

Dyrgrip. Den stora runda vasen är ett av de mest kända föremålen från svensk glasindustri. Ingeborg Lundins Äpplet fick mycket uppmärksamhet när det visades på Triennalen i Milano 1957 och på utställningar runt om i världen. Lundin var den första kvinnliga formgivaren att anställas på Orrefors. Då höjdes några röster som tyckte att kvinnor inte skulle hålla på med glas. Men Lundin blev snabbt en accepterad formgivare på bruket och i dag ser vi på hennes glas som ett viktigt kapitel i Orrefors historia. Slutpriset på Bukowskis blev hela 35 525 kr för ett antal år sedan. Höjd 36,5 cm.

Systrarna Jobs blomstervärld. De begåvade keramik- och textilkonstnärerna Lisbet och Gocken Jobs har skapat många svenska mönsterklassiker. Som keramiker gjorde de sig ett namn, eller två, redan på 1930-talet. Deras genombrott som textilformgivare kom med NK-utställningen När skönheten kom till byn 1945. Handtrycket Duvor av Lisbet Jobs anser Nyköpings Auktionsverk vara värt cirka 500 kr.

Alla som tyckte om att dricka te under 1970-talet har sannolikt gjort det i skenet av en Bumling, den bastanta taklampan från 1968 som Anders Pehrson ritade för sitt företag Ateljé Lyktan. Den hängde över många köksbord och väcker i dag glada tillrop hos en ny generation. Bumlingen fanns i flera olika färger och hade ett plast- galler undertill. Eftersom lamporna hängde lågt på den här tiden hände det att plasten i gallret smälte av värmen från de obligatoriska stearin- ljusen, något som vi ser spår av på lamporna i dag. Hos Göteborgs Auktionsverk värderades en grön variant, diameter 40 cm, till 1 500 kr.

Möbelmästaren Bruno Mathsson var mycket upptagen av ”sittandets mekanik” och har gett form åt en rad sköna stolar. Hans genombrott kom 1936, med en utställning på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Till hans klassiker räknas de olika versionerna av stolen Pernilla som han ritade på 1940-talet. Hos Göteborgs Auktionsverk har man värderat det här exemplaret av Pernilla 2 med fotpall till 6 000 kr.

Vacker vardag. Det har tillverkats mycket pressglas i Sverige. Ett enklare glas som inte skulle kosta så mycket och därför skulle kunna köpas av många hushåll. Desto större krav blir det då på formgivningen. Mycket bättre exempel på ”Vackrare vardagsvara” än Simon Gates vas från 1930-talet för Orrefors finns knappt. På Göteborgs Auktionsverk har man värderat den här till 1 500 kr. Vasen är 17 cm hög.

Praktisk och trendig. Den finns ständigt i bakgrunden, lampan man kan vinkla som man vill. På gamla fotografier från 1930-talet lyser den över arbetsborden på arkitektkontor och i ateljéer. I hemma hos-reportagen från samma tid återfinns den i arbetsrum och läshörnor. I dag passar den in i moderna hem, vare sig innehavaren tycker om industritrenden eller inte. Johan Petter Johansson formgav Triplex-lampan omkring 1916 då han själv började bli gammal och såg dåligt. Han behövde bättre direktljus och kom på idén med det utdragbara lamp- stativet. Den här fick ett värde på mellan 6 000 och 8 000 kr hos Bukowskis för några år sedan.

Dra ut en kökslåda i ett gammalt sommarhus, och vad hittar du där om inte en uppsättning av det rostfria besticket Thebe. Gense lanserade serien 1944 och den innehåller runt 125 olika delar, allt från grapefruktskedar till smågafflar för sardiner och sill. Folke Arströms eleganta och klassicerande formgivning uppväger det enkla materialet. Hos Höörs Auktionshall anser man 37 delar vara värda runt 500 kr.

Foto RESPEKTIVE AUKTIONSHUS

Sveriges bästa adresser för loppisfynd - hela listan

Guide för en lyckad dag på gårdsauktionen - experterna tipsar!

Sakletande - den nya folksporten

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: